Vara lycklig som du.

Vi möttes i vintern, nära min kant
Tusen minus, blixtförälskad och sant.

När handling och tanke gav samma svar.
Innan jag tappade självförtroendet och stod här blottad och bar.

Nu när jag längtar och ber om din blick.
En fantasi i ensamhet om hur jag väcker din lust är svaret jag fick.

Du ser nog vassa knän, trötta ögon, nån svag, velig rädd, ful och grå.
Ditt språk visar utan ord hur jag upplevs för dig då.

Klart du gör, men att ge dig allt är lätt.
Du gör mig hel och du har ju ditt sätt.

Såklart jag ska skämmas för trots dom år jag sett dig varje dag ,räcker en ynka sekund av dig att få mig svag.

Men mitt mod är kantstött och det gör ont nu.
Allt jag önskar är fortfarande du.

Om nu bara den smärtsamma längtan också kunde dö ut.
För du vill ju ha mig, trots din kärlek till mig verkar slut.

Så varför är jag dum och bryr mig om hur du ser mig naken?
Du ger mig ju trots allt nått som håller mig vaken.

Det måste helt enkelt räcka..

Författare:

Publicerat

Dela: