Allt om mig

Allt om mig är väl ganska mycket. Jag menar, det är ju mer än bara inbilldat fett och semestrar på BUP. Det är ju så mycket, som ingen ser.
Om jag mötte en helt okänd människa på gatan, så skulle ju inte han/hon kunna se på mitt 'skal', att min favoriträtt är pizza. Men personen skulle klart och tydligt kunna se att jag har nån form av ätstörning. Det är egentligen ganska dumt att jag sitter och tänker på hela den här grejjen. Så varför gjör jag det då? Ingen aning, men det kanske kan bero på att du, min så kallade 'Prat Teraput', frågar mig om det.
Inte för att jag tänker berätta det för dig. Aldrig nånsin.
Aldrig någonsin att jag berättar det för någon. Det är väl ganska onödigt att gå hit med.Det är ju bara du som pratar. Det är du som ska fdå mig att snacka igen men det är bara du som pratar.

Författare:

Publicerat

Dela: