äppelpäppelkärleksbrev

Min kärlek till en betydelsefull och lärd äppelpäppelman.

För att vara en äppelpäppelman måste han vara lärd och betydelsefull. Han måste vara runt 2 meter lång och mäta minst 190 i centimeter mellan fingerspetsarna när armarna är utslagna; som vingarna på en örn. Magen skall helst vara lite rund och puta lite lagom. Ryggen skall vara rak och bära upp all ära med heder. Håret skall vara lite tunt av allt tänkande. Det ger bara lite extra sting åt hans förtrollande äppelpäppelpersonlighet.
Äppelpäppelögon är alltid sökande och genomträngande. Och man skall vara en stark kvinna för att kunna se en äppelpäppelman i ögonen. Dom är inte sällan djupa som brunnar utan botten. Och har man tur kan man få spegla sig i hans bottenlösa blick.
Äppelpäppelmän är alltid starka. Händernas styrka kan inte mäta sig med flertalet. Det syns att det är en man med yttre och inre styrka. Och få vågar gå i närkamp med dessa så beryktade äppelpäppelmän.
Hans steg är för det mesta ledigt avslappnade med en gnutta av auktoritet. Men han visar bara lite grand av sin kapacitet till vardags. Annat är det om situationen kräver det. Då bävar till och med marken där han går fram.

För att vara en äkta äppelpäppelman måste han vara betydelsefull. Hans titel som äppelpäpplare kräver det. Därför leder ofta dessa män andra män. Som i sin tur gör allt för att bli lika äppelpäppliga som han. Men en oäkta äppelpäppel avslöjas snart. Dom har inte det rätta utseendet eller rätta handlaget med äppelpäpplandet. Dom kan helt enkelt inte bära en sådan hedersvärd titel på ett trovärdigt sätt.
Det märks tydligt vem som har äppelpäpplat; om man vet var han finns.

Tillsammans med hans titel som äppelpäppelman knyts alltid orden ”En lärd man”. Han har kunskaper om både stora och små ting. Och hans visdom sträcker sig längre än de flesta andras. Han har en naturlig fallenhet för all slags kunskap; både i det öppna och i det höljda. Och det är få saker som går en äppelpäppelman förbi. Han ser det som finns emellan det stora och det lilla. Det är en del av hans storhet.

En äppelpäppelman beskrivs ofta i dikt och saga. Hans person är så trolsk att det faller sig naturligt. Uttryck som ”Han kom som en vind... och gullregnets klasar.” Eller ”Visst gör det ont när knoppar brister” Passar väl in på honom.
I sagorna är han alltid hjälten. Ingen drake kan hålla stånd mot honom. Äppelpäpplare går alltid ut ur striden som segraren. Och folkets hyllning är en självklarhet. Ja, alla är mycket glada och nöjda om dom får ha en äppelpäppelman i sin närhet. Och då förstår ju vem som helst, att det hör till vanligheten att man sjunger hjältevisor om honom på alla sina gillen.

Äppelpäppelmän är goda förvaltare av hemliga ting. Aldrig slinter deras tunga. Dom har en kruka av blänkande guld. I den lägger dom allt hemligt och ingen vet var den guldkrukan finns. Ja, den krukan är omöjlig att finna. Förutom för äppelpäppelmannen själv.
I den krukan finns inte bara andras hemligheter. Här gömmer äppelpäppelmannen också sina djupaste funderingar och känslor. Här ligger drömmar, oro och avancerade tankebyggnader. En och annan tår finns också gömd på botten av den krukan. Dom skiner som pärlemor. Äppelpäppeltårar blir nämligen pärlor. Man kan veta att det inte är en äkta äppelpäppelman om tårar inte genast förvandlas till skimrande pärlor. Om man låtit lura sig för ett ögonblick. Men blir det en pärla så kan man vara säker. Ja det vill säga om man nu av en händelse skulle få syn på en tår från en äppelpäppelman.

Ja, Nu ser du äppelpäppelman att jag vet mycket om dig. Det kanske du inte visste om? Att jag har varit så uppmärksam. Men det har jag. Och jag kan veta allt det här så säkert för att jag själv är en knotig gammal äppelträdsmadam. Och då ser man och vet saker, som ingen annan vet. Därför skriver jag ett kärleksbrev till dig du äppelpäppelman. För att du skall veta om att jag vet, att du, du är en äkta äppelpäpplare. Och att jag älskar dig.


Från en gammal knotig äppelträdsmadam

Skriven av: sofia Hedblom