Att komma ut.

“Hon titta på dig igen!” stod det på den lilla mobilskärmen efter att jag fiskat upp den ifrån min jeansficka. Jag himlar med ögonen för mig själv. Vad vill hon egentligen, flatan. Ja hon kallades så i vår skola. Hon kom ut förra året med att hon är homosexuell. Sara, med det bruna långa håret som fint ramade in hennes ansikte, de klarblå ögonen som ständigt tittade omkring nyfiket. Hon såg ut som vilken tjej som helst, man skulle aldrig kunna tro att hon är homosexuell. Hur nu en sådan person ser ut. Kan man se det ens. Jag ser också ut som vem som helst. Blonda lockar som föll fint över axlarna, grå och blyga ögon som visserligen inte såg lika nyfiket på omvärlden som Sara, men dem såg ändå. Jag visste att Sara spanat in mig ett tag. Lite obehagligt. Jag är ingen flata, eller. Nej det skulle aldrig mina föräldrar gå med på. Mamma och pappa vill att jag hittar en rik och stilig man som kan försörja mig. Dem har kommit med många förslag, men inget som jag känt passat mig. Jag har försökt att dejta men det har aldrig gått bra, jag klickar inte med de män jag träffat. Undrar vad Saras föräldrar säger om henne, killar och hennes läggning. Hon kanske får höra samma visa varje kväll för att tillslut bli övertygad att tro på dem. Jag minns en gång när min lillebror sa till mamma och pappa “Amanda gillar inte killar” Jag har nog aldrig rodnat så mycket i hela mitt liv som då och jag minns än idag hur dem förklarade för min bror om hur fel det var och att Amanda minsann inte var sådan.
“-Hej” Jag drogs ifrån mina tankar och framför mig stod hon, Sara. Mitt hjärta hoppade över ett slag, jag kände hur kinderna blossade upp, som att jag var skyldig, att hon hade hört mina tankar. Med lite stötig och darrande röst svarade jag “ Vad vill du egentligen? “ Sara sken upp i ett leende som alltid och drog fingrarna genom sitt hår. “ Jag har bjudit dig och Martina på fest hos mig ikväll, så du vet och du ska komma” Sade hon glatt och bestämt innan hon lika snabbt vände på klacken och gick vidare. Jag var i chock. Jag. Martina . Sara. Fest. Jag kunde inte andas.
Men det stämde. Efter en stunds övertalning så satt vi jag och Martina hos henne och gjorde oss i ordning. Jag hade plattat håret, tagit fram min röda korta klänning och ett par svarta stövlar. Martina hade också en kort klänning fast svart, håret var uppsatt i en knut. Jag kunde inte låta bli att titta på Martinas fina form som framhävdes i den klänningen. Så fin.Jag drogs ifrån min tanke, vad tänker jag egentligen, om min bästa vän! Jag är väl ingen flata heller.
“Är du redo!” Jag klunkade de sista av mitt vin och följde sedan med Martina ut i korridoren och ut i den varma sommarluften. Väl framme öppnade Sara med lockat hår korta jeans shorts och en svart magtröja. Hon var riktigt snygg ikväll. Jag rodnade. “kom in” sade hon glatt och steg åt sidan. Jag kände hennes blick. På något underligt sätt blev jag alldeles varm i hela kroppen, det måste vara vinet tänkte jag, och på tal om vin, så hällde jag i mig en hel flaska den kvällen, mer än vad jag brukar dricka vanligtvis. Jag minns att vi dansade, skrattade och hade jätte kul med Sara den där kvällen. Men så hände det. Jag och Sara hamnade ensamma i ett rum. Jag såg hennes klarblåa ögon analysera mig från topp till tå.Jag rodna åter igen. Hon är så fin. Hon tog ett steg försiktigt fram och kysste mina läppar, hennes var mjuka och smakade hallon. Jag minns att hela min kropp fylldes av välbehag och en lust jag aldrig tidigare känt. Vi började kyssa varandra mer intensivt, det dunkade i hela min kropp. Jag smekte hennes hals och ner över höfterna och hon lika så. Hon bad mig tillslut att lägga mig i sängen, jag lydde. Sara släppte inte min blick när hon den kvällen drog ner mina trosor till knäna. Jag stönade av välbehag när hennes tunga nuddade min våta. Hon var så skicklig, jag hade aldrig fått en liknande orgasm innan som jag fick den kvällen. Hela min kropp dunkade och pulserade när jag tillslut kom. Efter det minns jag att vi låg och kysste varandra länge efteråt men att vi avbröts av ett sms från Martina, “vart är du?!”
Jag klädde snabbt på mig och försvann ner bland folkmassan till Martina, vi gick tillsammans hem den där sommarnatten och jag kunde inte sluta tänka på Sara.
Sara och jag träffades fler gånger efter det och jag känner hur mina känslor växte sig starkare för henne, på ett sådant sätt som jag ej trodde var möjligt. Vi pratade mycket, hon berättade om sitt liv och om hur hon kom ut till sina föräldrar. Det var inte alls så som jag tidigare trott, Saras föräldrar var väldigt förstående.
En klump växte sig allt större i min mage. Hur skulle mina föräldrar ta det här.
Jag minns att dem blev bleka först när jag berättade om Sara. För att sedan bli rasande och svara “ Amanda, det är bara en period”

Författare:

Publicerat

Dela: