Den gömda dockan!

Redan samma dag vi flyttade in i vår nya hus, blev jag ovän våran granne.
Hon satt på altanen.. Hej sa jag tyst.
Hej! jänta jag är fröken Cooper.
Ojj.. vad synd att inte du var här när dom visade huset! sa mamma
Mamma.. jag vill gå nu. okej kom.
Vi fick över våningen, och fröken Cooper nedre våningen.
OM NI STÖR MIG NÄR JAG VILL HA LUGN OCH RO.. FÅR NI FLYTTA skrek förken Cooper
DET SKA NOG GÅ BRA skrek mamma tillbaka
Jag ska åka och hämta mer grejor i vårat gamla hus Ahsley du kan vell stanna här och packa upp allt i ditt rum? så tar jag med pizza på vägen hem ?
Aa.. banan pizza till mej tack.
Okej...... gå och hälsa på våran nya granne!
Vaa Fröken Cooper?
Nej den andra som inte bor i samma hus!
Okej...
Jag tvekade, men jag gick genom rosengården till den andra gården!
Jag skulle precis plinga på dörren när någon skrek..
Här uppe i träkojan.
Hejsan! Jag är Ahsley sa jag när jag hade kommit upp!
Hej! Jag är Kristi.
Var bor du?
Jag pekade på mitt hus.
Okej har du träffat fröken Cooper då ?
Japp inte den trevligaste grannen man kan ha precis.
Nej! hur gammal är du Ahsley?
snart 13 och du?
7år men vi kan vell vara vänner endå ?
Jaa... såklart!
Kan vi inte gå till mej?
Nej! Fröken Cooper vill inte se mej där!
Ähh... skit i det det är min gård också...
Vi sprang hem till mig igenom rosengården!
Ajj.... kristi snubblade på en sten.. eller en låda..
Jag tog upp lådan.
ÖPPNA DEN INTE!!skrek kristi -varför inte? sa jag
-Det kan vara en död kvinnokropp!
-Äh... var inte löjlig...
-Men vad är detta?
Jag tog upp en lapp.
-Det står förlåt Louisa din vän Carrie
-Det måste vara kroppen i lådan!! louisa!!
-Nej!! det finns ingen kropp i lådan.
-Jag öppnar nu kristi!
-Nej.. snälla Ahsley
Jag tog upp låket lite.
-Sluta! snälla Ahsley
-Joo... jag öppnar.
Jag drog upp det fort.
-HJÄLP DET ÄR EN DÖD FLICKA
-Jag slängde bort lådan och kroppen.
Vi tittade på den.
-Det där är ingen kropp Kristi
-Vad är det då?
-Jag vet inte men ta inte upp den!!
-Joo... jag tog upp den.
-Hahahaaaaa det är en docka!!
-Men en lapp till sa Kristi
Hon tog upp den!
-Det står A N N A M A R I A
-Ojj det msåte vara dockan !!
-Jaa... men vad är det ????????????-Vaa.. en docka jue!
-Jaa men du ser ledsen ut...
-Jag och mamma kommer få flytta nu!
-Varför det!
-Har du gjort något eller?
-Jag ? Jag ? JAG? annars du!!
-Vaa vad har jag gjort ?
-Du grävde upp en rosenbuske!!
-Jaa... men du med!
-Och... mest du!
-Neeeejj jag sa att du inte skulle gräva upp den!
-AHSLEY... KOM VI SKA ÄTA!
-OKEJ JAG KOMMER!!
-Hej då sa kristi surigt och sprang hem
-Hej då!
när jag och mamma satt och åt mat knakade det på dörren!
Det var kristi.
-Hej sa jag
-Hej tog du anna maria ?
-Äh... nej
-Okej jag tar henne då!
-Nej kristi
-Jo...
-Nej..
så höll vi på ett tag
-Men du får ju ha henne hela tiden sa jag
-Jag har inte haft henne något alls!
-Nej inte jag heller..
-JAG TAR HENNE FÖRST SA JAG
-NEEJ""
båda sprang jätte fort och kristi fick tag i henne och sprang hem
Det regnade ute och jag satt och åt när mamma vad klar, jag ville bara springa hem till Kristi och göra något så att jag fick Dockan
Jag visste att jag också ville ha alltig när jag var 7 år men jag ville endå ha dockan, det kanske låter lite knäppt att en 12 åring vill ha en docka men jag grävde upp den!
-Så vad heter din nya vän då ?
-kristi sa jag tyst
-Jasså hur gammal är hon ?
-7
-Vad är det Ahsley?!?
-Inget!
jag ville berätta för mamma om dockan men det kändes fel,..
-Okej... varför är du så känig?
-INGET!! sa jag och sprang in på mitt rum
alla lådor var upp pakade
-Mamma får jag släppa ut nisse?
-Jaa... men gör det i ditt rum!
-Okej!
Nisse var våran katt han var grå och brun vitt och väldigt gosig!
Jag tittade ut genom fönstret det regnade inte längre!
Mamma??
Inget svar..
-Mamma ?!?
Inget svar !
-MAMMA jag sprang allt vad jag kunde ut i köket!
-Vad här hänt mamma?!?
-Ajj... det var en katt här!
-Men men Nisse är i mitt rum!
-Jaa... men den var helt vitt den hade ingen skugga heller!
Hon lågg jätte stilla på govlet, hon holde handen på knätt.
Vi tittade jätte länge på varanndra !
Fröken Cooper kom upp gående för trappan!
-Nämen... sluta kladda det blir så blodigt!
-Host... host....
-Mamma?? hostar du blod ?
-HON MÅSTE TILL SJUKHUS, JAG KÖR HENNE STANNA HÄR LILLA JÄNTA!
-Okej....
Jag undrade länga om det var smart att låta förken Cooper åka själv med mamma.
-Men ojj vem har vi här sa jag när kristi kom in bland rosengåden.
-Heej! Det lätt som om hon ville ha något !
-Hej! vad vill du ?!?
-Jag vill ge dejj dockan sa hon och gav mej dockan.
-Tack... =)
-Jag tänkte på det och det är ju inte så snällt att låta mej ha dockan hela livet, så vi får ha den varannat år !!
-Haha... inte månad eller vecka då ?
-Emm... jo vi kan ta vecka !
-Okej, vem ska ha den nu då ?
-Du eller?
-Joo okej.
-Ska vi göra i årdning i ditt rum till dockan !
-Jaa kom!
Vi sprang allt vad vi kunde.
Dockan var så vacker, guldigt lokigt hår, silkes kläder, röda kinder.
Hon var allt man kan ha i livet.
-Såå... har du någon filt ? sa Kristi
-Jaa.. här sa jag och gav henne en fin filt med katter på!
-Har du någon krog ?
-Japp... men en är Nisse's
-Okej men då tar vi den som inte är Nisse's men vem är nisse ?
-Min katt sa jag samtidigt som jag gav henne en gansa trasig korg men rutigt inne i sig.
Hon la filten i korgen men halva skulle hon ha som täcke.
-Den blir bra... hon tog en liten kudde som jag hade gjort när jag var 8 år.
-Så lägg ner henne nu!
Jag la sakta ner henne i krogen som Kristi hade fiksat.
-Jag lägger på filten som täcke också!
-Jaa... smart gör det !Ska jag göra kötbullar o och potatismos ?
-Ja.. gör det.
-Men varh ärrhh dinhh mammaahh råhh.. sa Kristi med munnen full av potatismos.
Jag stannade upp mamma hade varit borta i över 3 timmar, jag blev riktigt orolig.
-Men vad är det ?
-Mamma är på sjukhuset.
-Men ojj varför det ?
-Hon hostar blod.
-Nämen... ojj..
-Ahsley ?? Ahsley ??Det var fröken Cooper.
-Jaa..
-Din mamma blir kvar på sjukhuset ett tag så du får äta hos mig!
-Nej det behövs ej jag har gjort egen mat "
-Okej bra men kom ner om du behöver något JÄNTA!
-Jadå, men jag ska nog klara mig.
-Mm... fröken Cooper gick sakta in och satte sig och stikade på sin halsduk.
-Ahsley?? Nu var det Kristi som satt och åt maten.
-Jaa sa jag och gick in.
-Ska vi mata dockan undrade hon
-Neej.. är du galen?
-Det är jag vell inte?
-Joo, den kan ju gå sönder !
-Jaa juste, förlåt Ahsley!
-Det gör inget jag är mest orolig för mamma, jag vill inte sova själv här.
-Du kan kanske sova hos mig.
-Jaa, vi frågar
jag sprang och satte på mig skorna
Kristi satt kvar.
-Vad är det ?
-Kan vi inte ringa ? jag årkar ej gå =D
-Okej... här är telefonen !
Ring... ring.....
-Alfdahl
det var Kristi's efternamn
-Hej... Mamma det är Kristi
-Nämen.. hej gumman vad vill du då?
-Kan Ahsley sova hos oss?
-Jaa... såklart, men du måste hem och äta först!
-Men jag åt här ...
-Ja men då så kan ni ju packa och komma hitt sen, jag tar fram madrassen.
-Okej... Puss puss
-Puss ....
-Vi skulle packa och sen komma !
-Bra.... vad ska jag ha med då ?
-Tandborste,tandkräm och din lilla kanin snuffe.
-Haha.. den lilla trasan och den heter poppi.
-Jaja... :D hon log stort och började packa ner nästan allt i mitt rum!
Tandborten, tandkrämen, poppi, chips, popcorn, godis och läsk.
-Ska jag inte ta med anna maria ?
-Ämm.... okej.
Och så hoppade anna maria ner i påsen.
-Så nu drar vi ojhhäää mamaa...
-Vaa ?!?
-Jag är Elvis!!
-Hahahaaa.... vi skrattade så mycket så att vi nästan kissade på oss !
Vi tog den långa vägen, så att vi kunde prata!
-Var är din pappa? frågade kristi
Då kom den fråggan jag inte ville att hon skulle ställa, jag blev stell i kroppen.
-Död... sa jag tyst jag kände hur tårarna var på väg
-Ojj... förlåt sa Kristi jag visste inte.
Vi stannade och kristi stog och håll om mig..
Det kändes bra, men inte som när mamma försökte trösta mig.
-Ska vi fortsätta gå ? undrade jag
-Aaa... kom nu baby..
-Jag tittade upp på henne och log sen började vi gappskratta igen.
-Min morfar dog igår !
-Neej... sa jag och såg hur ledsen kristi blev bara när hon tänkte på det!
-KRISTI AKTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!-Vad ?
Jag tog tag i hennes armar och drog in henne mot mig.
Brumm... brumm....
-Men vad är det ? frågade Kristi
-Motorcykeln? ser du inte den ?
-Joo.. men den har ju ingen förare.
-VAA?!?
-Nej.. det är inte det ju!
Vi började springa, när vi kommit till vägkanten stannade vi och tittade mot motorcykeln som låg på andra sidan.
- jag gillar inte det här Ashley sa Kristi till mig.
Jag såg hur hon sakta satte sig ner på trottoaren, efter ett tag började hon gråta.
- Allt det här är ditt fel! skrek hon.
- mitt fel!? jag lät skakig på rösten.
- om vi bara inte hade öppnat den där lådan.
- tänk inte mer på det, kom nu vi måste gå hem.
vi gick längst trottoarkanten tills att vi kom fram till hennes hus.
-Ashley jag är rädd sa hon som i en viskning.
- ta det lungt det finns ingenting att vara rädd för sa jag försiktigt
plötsligt hördes ett ljud från andra sidan vägen, plötsligt vände jag mig om och tittade utan anledning.
- Kristi hörde du det där?
- vad jag hörde ingenting.
- nej det var nog bara inbilning sa jag.
vi gick in i huset satte oss ner vid bordet och pratade, plötsligt hörde jag det ljudet igen, jag vände mig om och tittade ut genom fönstet.
jag såg det den här gången för den skuggan kunde man inte missa så lätt.

Vad eller vem var det Ashley såg? Denna natt kunde jag inte sova, jag tänkte hela tiden på vad jag hade sett.
Jag var hungrig, trött och rädd.
Jag hörde ljudet igen det lätt högre denna gång.
- Kristi sa jag
Jag skakade lite på henne.
- Ahh.. Kristi skrek till
Henne mamma kom in rusande
- Vad händer ?
Jag låtsades sova.
- Ahsley ? Ahsley ? Det är morgon
- Var är jag ?
-Hos mig sömntutta sa Kristi
Var allt en dröm hade jag inte sett något ?
- Hörde du snöboll i natt ?
- Vem är Snöboll ?
- Snöboll är en katt krit vitt katt!
- Den som rev min mamma ?
- Jag vet inte !
-Okej.... men Kristi ?
- Aaa. ?
- Tror du mamma klarar sig?
- HJÄLP!! skrek Kristi's mamma
Vi sprang ut i köket.
-VAD HAR HÄNT ?!?
- Vet inte?
- Host... Host....
- Mamma? Hostar du också blod ?
- Host.. Ja vem Host... Gör också Host... Det ??
- Ahleys mamma!
- Okej Host... Hämta fröken Host... Cooper Host.
Vi sprang allt vad vi kunde fram till förken Cooper's och mitt hus.
- Vi går in bakvägen sa jag
- Okej.... vi sprang upp för trapporna och in i fröken Coopers sovrum!
- Heehheej Jäntor sa hon
- Hej Min mamma hostar blod skrek Kristi
- Ojj ojj ojj... Emm... jag kommer
- Skynda !!!!!!!!!!
- Jajajaaa hon satte på sig kläder och sprang ut till bilden.
- Hämta henne inne så kör vi till sjukhuset !
- Okej vi följer med .
- Jaa hämta henne bara.
VI sprang allt vad vi kunde igen.
- Mamma vi leder dig ut till bilen också åker vi till sjukhus.
- Okej... Host..
Vi gick ganska sakta till bilen, sen åkte vi racig fart!
Vi gick in med Kristi's mamma och hon fick lägga sig på en säng och vila.
Nu hörde jag det där konstiga ljudet igen..
Och där låg hon min mamma ...
Jag sprang till henne och såg att hon...

Skriven av: Annaah