Det finns ingenting

- SKÅL TJEJER! Skrek jag. Det var häftigt att vara såhär full utan att mamma eller pappa skulle få veta någonting. Jag var fri. Den vätska som befann sig i mitt glas i min högra hand var ingenting jag gärna skulle druckit om jag satt hemma i min ensamhet, det här gjorde jag för grupptrycket, och för kicken såklart. Tidigare samma kväll hade jag lovat mamma och pappa att inte dricka så mycket som en droppe alkohol, jag ljög.
Dubbelbestraffning brukar jag säga. Dricker jag inte så är jag inte rolig och känner mig inte tillräcklig åt mina vänner. Men dricker jag så känner jag verkligen ångesten över att jag sa till mamma den där kvällen att 'jag lovar att hålla mig ifrån sån där skit.'

Helgerna kom och gick, lika så mina fyllor och fylleragg. Det här var livet, trodde jag.
Tills en dag sa en nära vän till mig: - hurru du! jag har kommit på en sak vi kan göra, jag känner en kille som säljer hash du vet, sånt där ska vara bättre än sprit, sen får man ingen bakfylla heller! Sa hon skämtsamt. Men inte tillräckligt för att inte mena det.
Jag trodde inte mina öron och svarade någonting i stil med: - njaa.. jag står kvar vid spriten jag.'

Senare samma kväll hörde jag från två av mina närmsta vänner att de skulle röka hash den kvällen! jag blev genast nyfiken och frågade om det var farligt. De svarade nej.
- Jag vill också vara med på de, sa jag. Det var någonting som jag skulle sent glömma.

Vi köpte 'grejjerna' som planerat, satte oss hemma hos en vän till mig. När vi började röka blev vi helt konstiga i huvet, men påstod att vi hade 'skitkul' om någon frågade oss dan därpå. Jag tyckte det hela var lite otäckt, men min bäste vän fortsatte, i flera dagar, jag blev rädd och orolig. Jag sa till henne att jag skulle kontakta hennes föräldrar om hon fortsatte. Jag visste inte om det var knarket eller hon som talade när hon svarade: DRA ÅT HELVETTE, DIG KAN MAN JU INTE LITA PÅ!'

jag vet inte om hon menade det, men jag vet att det gav djupa sår i mitt hjärta. Jag förlorade min bästa vän, hon valde knarket före mig och jag var inte modig nog att yttra mig mer än så. Detta förändrade allting, mig, henne, oss. Det finns ingenting längre.

Den dagen jag provade knarket, den dagen jag hade min roligaste kväll, den dagen jag offrade allt för min livsvänskap..

Skriven av: lisa edvall