Ella och Andreas

För en månad sen började Ella i den nya klassen. 7b. På Albäcksskolan.
Hon flyttade till Albäcksberg när det var två veckor kvar av sommarlovet
och började sen i den nya klassen. När hon för första gången klev in i 7b:s
klassrum var Andreas den första hon fick syn på. Hon tittade rakt in i hans ljusblåa ögon och på hans rufsiga, ljusbruna hår. Hon blev kär, vid första
ögonkastet. Och Ella är inte den som är blyg av sig så hon fyrade av ett
leende mot honom och han log försiktigt tillbaka. Hon bara stod så, i vad
som kändes som en evighet, fast säkert bara var några sekunder, tills
fröken bröt förtrollningen genom att tala om var hon skulle sätta sig.
Och redan på första rasten var det Ella och Olivia som satt och snackade
om allt möjligt. Nu, när den där månaden har gått känns det som att Ella
har gått i klassen i evigheter. Hon och Olivia är bästisar, som berättar om
det mesta för varandra. Kanske inte om allt, men Ella vet i alla fall att
Olivia är olyckligt kär i Jonas , för han är ihop med Annika och
Olivia vet att Ella är kär i Andreas. Jättekär.

Nu är dom hemma hos Ella och gör sig i ordning för klassfesten som ska
äga rum samma kväll.
- Ska jag verkligen ha på mig den här kjolen? undrar Olivia och håller upp
en jeanskjol.
- Ja, svarar Ella. Ska jag ha jeanskjol eller piratbyxor?
- Jeanskjol, du också, tycker jag.
Då knackar det på dörren. Det är Ellas mamma som undrar när dom ska åka.
Ella tittar på klockan.
- Om en kvart ungefär.
- Okej, svarar hennes mamma och går ut igen.
- Stäng dörren! ropar Ella efter henne.

En kvart senare sitter dom i Ellas mammas bil på väg mot lokalen där festen ska vara.
- Är du nervös? undrar Olivia viskande.
- Ja, lite, viskar Ella tillbaka.
- Jag med.
- Det här är min första fest med Andreas, ja med den här klassen.
- Mmmm..
- Vad viskar ni om där bak? frågar Ellas mamma.
- Ingenting, svarar Ella irriterat.
Ibland kan mammor bara vara såå pinsamma. Dom bara måste lägga sig i allting.

När dom har kommit fram till skolan och lyssnat på Ellas mammas förmaningar går dom in. Ganska många har redan kommit, men inte Andreas och Jonas. Olivia och Ella ställer sig vid chipsskålarna och snackar lite.
Efter en liten stund knuffar Olivia till Ella och viskar:
- Dom kommer nu!
- Vilka då? frågar Ella, fast hon egentligen vet precis vilka Olivia menar.
- Andreas och Jonas, såklart!
Ella vänder sig om och tittar mot dörren. Mycket riktigt, där kommer dom.
Andreas och Jonas. Annika rusar genast fram till Jonas.
- Äntligen kommer du! utropar hon.
Olivias uppspelta smygtittande på Jonas ersätts genast av ett svartsjukt blängande på Annika.
- Jävla Annika, mumlar hon surt. Varför kan hon inte bara låta honom var ifred!!
- Mmmm, håller Ella med.
Då ropar en av föräldrarna att nu är det dags för mat. Typiskt att dom måste ha föräldrar med. Dom går ju faktiskt i sjuan. Men föräldrarna håller sig i alla fall i köket. Tur!
Dom får korv med bröd. Suck! Ella hatar korv. Men hon pressar i alla fall ner en så att alla godis och chipsbitar får lite sällskap.

När dom har ätit försvinner föräldrarna in i köket igen.
- Vad ska vi göra? undrar Maria.
Alla rycker på axlarna.
- Sanning eller konsekvens, kanske? föreslår Alexandra.
- Ja, det gör vi, säger Annika och dom andra instämmer.
Så dom sätter sig i en ring på golvet. Johanna börjar.
- Mattias, sanning eller konsekvens?
- Sanning, väljer Mattias. Han ser nervös ut.
- Okej.. hmmm.. Är det sant att du och Maria är ihop? frågar Johanna.
Mattias kinder färgas röda, men han svarar snabbt.
- Ja, det är sant.
Sen är det Mattias tur.
- Ella, sanning eller konsekvens?
Ånej, nu var det hennes tur. Hjälp!
- Eh... Ella tvekar. Eh…
- Men svara då! stönar Felix.
- Eh.. konsekvens, svarar hon till slut.
- Du ska... du ska... krama Brian.
- Okej, säger Ella, ganska lättad.
Det var ju inte så farligt. Brian är en sjyst och ganska snygg kille och en kram är inte särskilt farligt. Hon går fram och ger honom en kram och sätter sig igen.
Sen är det Ellas tur att fråga någon.
- Jonas, sanning eller konsekvens?
Hon väljer Jonas, eftersom hon vill para ihop honom med Olivia.
- Hoppas att han väljer konsekvens, tänker hon och håller tummarna. Men det hjälper inte.
- Sanning, svarar Jonas.
- Eh, vem är snyggast i klassen?
- Lätt! Annika, såklart.
Sen fortsätter det så tills det blir Andreas tur. Det är Felix som ska fråga honom. Klassens bråkstake.
- Sanning eller konsekvens?
- Eh.. konsekvens, svarar han tveksamt.
- Okej, säger Felix och småler. Du ska pussa Ella!
Klassen flämtar till. Dom brukar inte köra med pussar , eftersom det är lite väl taskigt.
- På munnen! säger Felix retsamt.
Ella är nästan i chocktillstånd. Det här är precis vad hon har drömt om.
Fast hon har inte drömt om att han gör det för att han måste och inte heller inför hela klassen. Han reser sig upp och börjar gå mot henne. Hon tittar på honom. Han tittar på henne. Deras blickar möts. Och så gör han det. Deras läppar nuddar varandra under en sekund. Sen är det magiska ögonblicket borta och leken fortsätter. Ella är som inne i en dröm hela kvällen och plötsligt är det dags att gå hem. Olivia och Ella bor åt olika håll, så Ella ska gå ensam. Fast precis när hon ska öppna dörren säger Andreas:
- Vänta! Vi bor åt samma håll. Eh…. Kan inte vi gå tillsammans?
- Jovisst, säger Ella och ler mot honom.
Dom går bara tysta, bredvid varandra, men precis när dom ska gå olika vägar säger Ella:
- Du, Anders... eh... eh ...
- Ja? Säger han och tittar uppfodrande på henne.
- Eh.. Hon tar ett djupt andetag och säger det:
- Vill du vara ihop med mig?
- Gärna, svarar han.
Hon blir överlycklig. Hela hon fylls av glädje.
Sen skiljs dom åt och båda två går vidare med ett leende på läpparna.



Av: Jenny Andersson

Skriven av: Jenny Andersson