En dag ska jag dö. Men om jag ska dö så kommer det inte att vara här

En dag ska jag dö. Men om jag ska dö så kommer det inte att vara här.


Det här handlar inte om något speciellt alls, så tro inte att du kommer att få vara med om något häpnadsväckande nu.
Det här skulle kunna utspela sig antingen i en småstad, i en förort till en större stad eller någon annan liten tråkig plats någonstans i ett dystert land, i ett land där många vilsna och olyckliga själar ofta går runt och funderar över varför det överhuvudtaget är bebott. I det här fallet skildras handlingen i en småstad.

I Landet småstaden befinner sig härskar mörkret större delen av året tillsammans med slasken och gråheten. Ett onämnt antal unga pojkar och flickor föraktar deras föräldrars liv och ska aldrig bli som dem säger de. De har högre ideal och vill något så revolutionerande som leva sitt liv som de själva vill, få ut något mer av livet än deras föräldrar.
Tillsammans med högst självmordsstatestik borde detta land även ha högst cigarettförbrukning per rökare i världen här. Här kan man överallt se deillusionerade, livströtta eller bara syssloslösa männsikor som inte har något mer meningsfullt att göra, stå på gator med tomma blickar och en cigarett brinnandes i handen.

På torget i den här småstaden, liksom i många andra liknande ställen i det här landet, kan man gula fimpar breda ut sig som ett hav av förspillda liv tillsammans med som röker dem. Dessa cigarettrökande människor sträcker sig oftast mellan åldrarna femton till sextio år gamla. De mellan femton och tjugo år längtar oftast bort, och vissa lyckas faktiskt (att komma bort från staden eller iallafall), och av de återstående så kommer de flesta att dra sina sista andetag i den staden de även tog sina första. Att komma därifrån är väl egentligen inte ett sådant stort problem att övervinna om man verkligen vill. Men de flesta resignerar sig helt enkelt och finner sin plats mitt ibland radhus, skilsmässor, barn och de vänner de haft sedan högstadiet. Vänner som träffar varandra allt mer sällan eftersom de inte orkar ta sig ut ur radhusen efter de har slutat jobbet och för att de under helgen, som alltid resulterar med en på måfå utvald hyrfilm ur topplistan, som de inte ens funderar över om den var bra eller dålig efter de sett den, för de hyr den bara för att de varje helg hyr en film 'på måfå utvald ur topplistan', vilar ut tillsammans med sina familjer, som de för övrigt har sedan länge glömt att de överhuvutaget existerar. Det enda som finns kvar är likgiltigheten.

Så efter denna lilla introducering följer nu en dialog mellan två stycken, tidigare nämnt, livströtta, sjuttonåringar (kön spelar ingen roll), just rökandes på ovannämnda torg.

Sjutton ett: 'Jag har börjat röka för att ha något att hålla fast vid.'
Sjutton två: Elizabet Smart va?
Sjutton ett: Ja, och jag kan verkligen relatera till det. Tänk t.ex.om du skulle försvinna härifrån före mig. Jag skulle bli galen. Vem skulle jag var olycklig tillsammans med, och klaga över hur hemskt det är att bo här med? Förmodligen ingen. Men jag skulle fortfarande ha kvar mina cigaretter.(skratt)
Sjutton två:(instämmande skratt)
Sjutton ett: Har du förresten tänkt på vart du vill flytta?
Sjutton två: Ja. Bort härifrån, lång bort härifrån.
Sjutton ett: Tänk om man skulle fastn... Nej, det var inget förresten .
Sjutton två: Vi borde spela in våra samtal med varandra och skriva ner dem, så att de till slut blir till en bok. Det skulle säkert bli en generationsroman om uttråkade ungdomar i en småstad.
Sjutton ett: Jag har faktiskt börjat skriva en novell.
Sjutton två: Om vad då för något?
Sjutton ett: Om hur det är att vara sjutton år och bo i en småstad.
Sjutton två: (skratt)
Sjutton ett: Den är klar snart, bara slutet kvar. Slutet är alltid svårast.

Det är inte de första sjuttonåringar som har stått på detta torg och diskuterat om hur de längtar bort från något de med ett visst obehag får erkänna som deras, för tillfället, hem.
Men det är så det alltis har sett ut och förmodligen kommer att fortsätta år efter år efter år...



Sjutton två: Vad ska den heta förresten? Novellen alltså.
Sjutton ett: 'En dag ska jag dö. Men om jag ska dö så kommer det inte att vara här'




02-04-29

Författare:

Publicerat

Dela: