En häxas bekännelser...

Skärtorsdagsresa... mot ett annorlunda mål



Idag är det skärtorsdag...

Jag ska ut och resa. Många är de bestyr jag har att utföra... suck och pust.

Spisen ska svärtas. Skorstenen sotas. Golvet sopas. Trasmattan dunkas och läggas tillbaks på golvet som jag efter sopningen skurat med såpa i mitt anletes svett.

Bunkarna blankas. Disken diskas. Porslinet sorteras. Besticken i givakt i lådan. Kaffepettern putsas så att den kan tjäna som både kaffepanna och spegel.

Tvätten kokas i stora baljan och torkas med hjälp av den starka vinden och solskenet.

Fönstren ska putsas och sedan kritas så att ingen ser mig. Mörkläggningsgardinerna fållas och sättas upp.

Smörjhornet letas fram. Kvastskaftet masseras till en mjukhet och en glans som få skådat.

En groda och en snok ska letas fram ur sina gömmor för de får åka med mig. En spindel placeras strategiskt i ett hörn i huset.

Hucklet strykas medhårs så att det mjuknar och blir slätt. Förklädet likaså. Inga hårda fingrar där... massera och stryka så lätt.

En svart katt måste snos från någon som inte har koll på sin katt. Det kan inte vara vilken strykarkatt som helst... det ska vara en som stannar där man satt den.

Kjolarna ska samlas ihop och sättas fast runt min kropp. Finaste behån... för man vet ju aldrig. Någon överdel av senaste snitt vill jag nog ha tillsammans med alla kjolarna. Kängorna måste ha lång snörning och lite klack. Svarta ska de vara... absolut.

Kinden sminkas rosa och munnen klart röd. Ögonsvärta i massor. Oj vad mörkt det blev.

Håret snor jag ihop till ett vackert skatbo och med hucklet utanpå känns det rätt så bra.

Sjutton också, var är kaffepetter? Skulle ha skaffat en kaffebryggare istället. Det måste ju finnas el dit jag ska... det är ju moderna tider överallt nu för tiden.

På med förklädet... fin rosett på ryggen. Inget slarv och slafs här. Knyta kängorna som blänker som månen på natten. Kolla att mormorstrosorna sitter där de ska... vill inte frysa min vackra rumpa av mig i natt. Alla kjolarna spretar och vippar galant när jag rör mig. Passar ypperligt i påskdansen runt elden. Behån under den moderna överdelen sitter med ett bastant grepp där den ska. Nu kan inget slinka ur den under den vilda färden till mitt resmål.

En sista koll i spegeln... Som jag för att stå ut med att se mig själv klätt i en tunn sjal. Jodå, jag är vacker. En sista puderdutt på näsan och sen duger det gott. Kinderna glimmar rosa och förväntansfulla. Ögonen blänker frestande bakom ögonsvärtan. Läpparnas lyster går inte att jämföra med något annat.

Nu är jag nog redo att resa bort.

Katten sätts i position på kvasten. Kaffepettern har jag hittat och den hänger där den ska. Jag hade glömt att jag packade mitt ystra nattlinne i kaffepettern. Grodan och snoken stoppar jag i den stora fickan på yttre kjolen.

Petar några strån till rätta på kvasten, polerar en liten extra gång på skaftet och önskar kvasten en trevlig resa.

Slänger upp mitt långa vackra ben över kvastskaftet och sätter mig tillrätta. Puttar hucklet lite bakåt så att jag kan se er bättre. Rättar till kjolarna så att spetsen på mormorstrosorna sticker fram lite lagom kokett.

Provstartar kvasten. Den går igång villigt som alltid och mullrar glatt som en V8.

Ser grannen titta konstigt på mig. Jag står startklar. Vippar lite med kjolarna. Blinkar förföriskt till honom. Ger mig iväg upp mot månen. Antar min resa mot Blåkulla.

Vi ses när jag kommer tillbaks igen…

* * * * *

Blåkullaresan går bra. Bara ett avbrott för motorhaveri. På en annan häxas kvast. Med smidiga fingrar pillar jag lite. Sen startar kvasten snällt igen. Vi tar upp den avbrutna nattliga färden.

Månen skiner som besatt. Stjärnorna blinkar i natten. Himlen är full av häxor. Var jag tittar är det häxor. Med alla möjliga fordon. Uppfinningsrikedomen är enorm. En liten smal häxa åker på en halvmeterlång blyertspenna. En annan reser i en storkökskastrull. Annars är det käppar, långa kvistar och allsköns kvastar. Till och med några sopborstar. Ser en zinkbalja komma vinglande. På de flesta fordon sitter katter. Ser en svart hund med elakt glimmande ögon fastklamrad på en kvast. Själv har jag snott en katt. Misstänker det är grannens. Den liknar grannen.

Bitvis kör vi rally i luften. Vet inte om någon ser oss. Kvällen har anlänt. Det är skumt. Månen skiner på oss. Möjligen kan en och annan se oss. Men vi förnekar allt!

Snart är vi framme vid Blåkulla. Där sprakar stora eldar mot himlen. Det luktar härligt av brandrök. Häxor gillar lukten av brandrök. Kan tyckas konstigt. Vi gillar inte att bli brända på bål. Men så är det. I kväll ska ingen brännas på bål. I kväll ska drickas bål.

Kvastarna parkerar vi. Alla tillsammans i en stor hög. Välkomstbålen serveras i svarta stora glas. Till det friterade grodlår. Mums för en häxa. Passar på att sno åt mig ännu ett glas bål. Det pirrar förväntansfullt i min kropp.

Så kommer då värden för festen. Den Onde själv. Vi skriker och tjoar. Precis som tonårsflickor på konsert. Alla viftar med händerna högt i luften. Och skriker rakt ut. Den Onde påkallar uppmärksamhet. Håller ett litet vårtal. Tackar oss alla för att vi kommit till hans ära. Sedan kommer massor med småjävlar inspringande. Och en småjävel behöver inte vara liten. Dessa är fullstora. Precis som vi.

Jublet vet inga gränser. Vi tjuter och skriker. Hoppar som en enda massa. Här ska festas. Firas. Med drycker, matvaror och lekar. Varje häxa blir tilldelad sin egen småjävel. Min är en syn för gudar. Härlig. De andra ser inte illa ut de heller. Småjävlarna axlar vårt bagage. Slänger oss över andra axeln. Travar iväg för att visa oss våra rum. Guppande på axeln hinner jag se att Den Onde häller något i bålen. Han tror att ingen ser. Jag ser flaskan som blänker till i månskenet. Men han förnekar allt!

Mitt rum är ett mysigt rum. Upplyst av fladdrande stearinljus. En stor rund säng dominerar rummet. Massor med stora mjuka kuddar. På golvet tjock vit matta. Stor dubbelgarderob. Med speglar på insidan av dörrarna. Där slänger småjäveln in min kaffepetter och katten. Katten gnäller och fräser. Han får finna sig i att bli instängd. Hittar ett härligt badrum. Där finns ett nedsänkt bubbelbadkar. Stort så att jag kan simma i det. Belysningen är stearinljus. På badkarskanten vinflaskor och glas.

Beslutar mig för att bada. För att fräscha till mig efter resan. Medan vattnet spolas upp tittar jag på balkongen till mitt rum. Balkongen är stor. Där finns en pool med grönt vatten. Jag föreslår Småjäveln att han ska vila sig lite på sängen. Han nickar och tittar på sängen. Jag kliver in i badrummet. Börjar skala av mig alla kläder. Tar grodan och snoken ur kjolfickan. De får sitta på badkarskanten och titta på. Kjol efter kjol ramlar till golvet. Till sist är jag naken. Håret släpper jag ner. Kliver behagfullt ner i vattnet. Häller upp vin i glaset. Lutar mig bakåt. Smuttar. Ljuvligt. Både badet och vinet. Där ligger jag och plaskar ett tag. Grodan kväker sorgset. För att i nästa sekund dyka ner i badet. Tappar vinglaset i badvattnet. Snoken startar bubblet i karet. Fumlar runt efter glaset. Hittar det till slut. Ställer glaset på badkarskanten. Fortsätter fumla efter grodan. Grodan simmar undan. Försvinner i bubblorna. Jag tror att jag har grodan. Men det är tvålen. Den har snoken puttat ner. Grodan hoppar upp i håret. När jag ska ta den hoppar den ner. Mellan mina ben. Sen försvinner den. Letar febrilt i vattnet. Hör ett kväkande fniss. Där sitter grodan. På badkarskanten. Med min tvättlapp till handduk. Grodan och snoken förnekar allt!

Tappar lusten att bada mer. Resdammet är borta. Det är blött överallt. Badrummet simmar i vatten. Snoken fnissar. Skakar på svansen så att vattendroppar yr. Mina kjolar är dyblöta. Likaså behån och överdelen. Hucklet snor snoken åt sig. Torkar sin rygg med det. Förklädet vete sjutton var det är. Borta är det. Letar handduksskåp. Hittar skåpet. Handdukarna är inte stora. Det är med nöd och näppe de döljer det viktiga. Så skrudad skrider jag in i rummet. Ingen är där. Småjäveln finns ingenstans. Öppnar dörren till garderoben. Får nästan hjärtstillestånd. Där står en man. Med horn i pannan och mitt ystra nattlinne på sig. Då jag kommer till sans tar jag kaffepettern i handen. Dänger Småjäveln. Nattlinnet ramlar av honom. Samtidigt som min lilla handduk. Hugger tag i nattlinnet. Slänger på mig. Det skyler inte mycket. Men bättre än inget.

Småjäveln gnider sin bula. Stirrar på mig. Det glimmar i hans ögon. Han gör ett snabbt ryck. Sliter igen garderobsdörrarna. Mitt för min näsa. Snabbt sliter jag upp dem igen. Jag vill spegla mig. Häxor ska använda speglar flitigt. Det är speglar till för.

Håret är blött. Slingrar sig i korkskruvar över ryggen. Jag låter dem hänga. Nattlinnet är genomskinligt. Lite för genomskinligt. Men det får duga. Alla ska vi ju festa. Kläder är inte så viktigt. Småjäveln har ett höftskynke på sig. Så varför ska jag ha alla kjolar? Jag gillar vippande kjolar. Men de är blöta. Blöta kjolar vippar inte speciellt bra. Kängorna blänker för sig själva. Där i halvmörkret vid garderoben. Hämtar dem. Snör på mig. Genast bättre klädsel. Matchar nattlinne och korkskruvar.

Bättre till mods. Drar ut Småjäveln ur garderoben. Befriar honom från kaffepettern. Den sitter runt ena hornet. Drar honom tätt intill mig. Viskar i hans öra. Onämnbara små ord. Vippar med ögonfransarna. Han fnissar illmarigt. Slänger sig in under sängen. Jag fattar inget. Kryper ner och kikar in. Där ligger han och skrattar. Fattar fortfarande inget. Kryper in under sängen jag med. Snart kommer grodan och snoken. Gör oss sällskap under sängen. Katten vägrar. Småjäveln tjudrar grodan och snoken under sängen. Kittlar mig på revbenen. Försvinner raskt. Rumsterar om ljudligt. Jag kryper fram. Börjar nysa. Dammigt. Tjugofem gånger nyser jag. Sen får det vara nog. Ljudet jag hört är Småjäveln som dressar om. Till annat höftskynke. Han sträcker fram armen. Jag tar den. Vi lämnar rummet. Katten får order att snygga till. Men han vill inte!

Alla häxor ska anmäla sig i häxkontrollen. Anmäler mig. Prickas av. Oerhörda namnlistor. Massor med häxor här i kväll. Demonorkestern spelar upp till dans. Alla dansar som besatta. Trångt på dansgolvet. Vet ibland inte om jag dansar. Eller om den som står bredvid dansar åt mig. Så trångt är det. Näcken förstärker musiken lite då och då. Dansgolvet kokar. Kroppar gnids mot kroppar. Värmen stiger. Vildare och vildare blir dansen. Bålen går åt i ett nafs. Gör att vi dansar än mer intensivt. Mage mot mage. Rygg mot rygg. Runt, runt i allt vildare takt. Himlen snurrar. Jorden snurrar. Alla snurrar. Hetsigare och hetsigare. Hetare och hetare. Svettblanka ansikten. Hår som lockar sig.

Så slutar musiken. Den Onde bjuder till bords. Det är dukat med dignande överflöd. Allt finns där. Allt man inte kan tänka sig finns också. Ingen saknar något ätbart. Alla får sitt. Vi äter med fingrarna. Skålar friskt. Skrattar. Berättar historier om människorna. Ena historien dråpligare än den andra. Skratten ekar mellan bergen i fjärran. Enorma mängder vin och sprit går åt. Medan vi ätit har svarta änglar sjungit i kör. Inte änglakör som människor vill ha. De svarta änglarna sjunger ekivoka sånger. Ackompanjeras av trummande rödögda demoner. Trummorna suggestiva. Vilt dunkande i natten. Stämningen hög. Festdeltagarna höga.

Den Onde reser sig. Pekar på en häxa. Går iväg. Häxan följer Den Onde till hans boning. Varje häxa på humör får ta sig en vals eller tango i Den Ondes sänghalm. Många verkar vara på humör. En lång kö bildas. Små gröna demoner bär in mer sänghalm. Gång på gång. Häxorna som kommer ut igen är vackert rosa om kinderna. Med glansiga ögon. Den Onde förnekar allt! Häxorna med!

Mer bål bärs fram. Mer bål dricks. Dansen tar fart. Dansar som besatt. Svetten rinner. Tätt, tätt dansar vi. Häxor och Småjävlar. Mage mot mage, rygg mot rygg. Hetsigt och hastigt. Slingrar om varandra. Byter partner vid ny dans. Hettan är enorm. Till sist är alla trötta. Ingen orkar dansa mer. Par efter par drar sig mot rummen. Fniss hörs varstans. Stönanden blandas med små skrik. Hesa tjoanden. Aktiviteten är hög även utanför dansgolvet. Dansgolvet är nu glest behäxat. För befolkat kan man inte säga i dessa sammanhang.

Tar min hornprydde kavaljer i ett fast grepp. Nu ska vi till rummet. Han verkar inte ha något emot det. Följer med villigt. Snart är vi vid rummet. Öppnar dörren. Där är katten i full gång. Sängen full med kattdamer. Brunsten ångar i rummet. Grodan ligger på mage på min tvättlapp. Tittar på vad katten sysslar med. Snoken fnissar hejdlöst. Slingrar sig upphetsat i takt med kattens övningar. På huvudet har snoken mitt förkläde. Det är virat i en turban. Katten får syn på oss. Vinkar lojt med sin vantklädda tass. Fortsätter med kattdamerna. Helt ogenerat. Jag stirrar. Katten fräser och pekar på balkongen. Han vill lämnas i fred.

Arg som ett bi blir jag. Katten har ju snott sängen. Stampar iväg till balkongdörren. Småjäveln klampar efter. Öppnar balkongdörren. Tar ett stort kliv ut. I ilskan har jag glömt poolen. Finner jag mig liggande i vattnet. Efter kommer Småjäveln. Han har ögonen på kattens förehavanden. Missar också poolen. Så befinner vi oss båda i poolen. Skrattar. Jag kan inte låta bli att skratta. Småjäveln ledsnar på att jag skrattar och skrattar. Tar ett snabbt simtag mot mig. Lindar armarna rejält och njutningsfullt runt mig. Jag småfnissar fortfarande. Småjäveln avslutar fnisset genom att passionerat kyssa mig. Fnisset tar slut. Inte kyssen. Det blir hetare och hetare mellan oss. Skållhett. Innan natten är över så har nästan allt vatten i poolen förångats. Av vår heta lek.

När gryningen skymtar i öster sansar vi oss. Dröjande. Motvilligt. Hoppar ur poolen. Går in i rummet. Katten sover. Tillsammans med kattdamerna. Grodan stryker mina kläder. Snoken viker dem fint.

Byter om till reskläderna. Packar nattlinnet i kaffepettern. Förpassar grodan och snoken ner i kjolfickan. Knyter på mig förklädet. Sätter upp håret i ett skatbo. På med hucklet. Vill inte släppa min kavaljer. Vill ha honom med hem. Funderar på en lösning. Tar fram nattlinnet ur kaffepettern. Skrudar Småjäveln i det. Tar av mig hucklet. Knyter det på min kavaljer. Tittar från alla håll på honom. Funderar. Jagar bort kattdamerna från sängöverkastet. Tar det som slängkappa till kavaljeren. Snyggt och acceptabelt. Förpassar katten ner i kaffepettern. Med kaffepettern innehållande katten över armen och kavaljeren vid min sida checkar jag ut.

Demonen i receptionen tittar misstänksamt. Jag låtsas som det regnar. Säger att den fula häxan samåkt med mig till Blåkulla. Förnekar allt! Säger inte att det är min kavaljer. Att jag ska smuggla hem honom. För mer och fler amorösa eskapader. Sånt går nog inte för sig. Småjävlarna är i Den Ondes tjänst. Nu ska denne Småjävel vara i min tjänst. Varje natt. Hela natten. På morgonen. På kvällen. Och ibland på dagen också.

Kvastarna hämtas ut. Rundsmorda och i perfekt trim. Den Onde har en fin verkstad. Måste komma ihåg att skicka en röd ros. Som tack för kvastgenomgången.

Hänger upp kaffepettern innehållande katten på kvasten. Sätter kavaljeren på kattens plats på kvasten. Hoppar vigt på kvasten själv. Rättar till kjolarna. Lyfter upp dem så att mormorstrosans spetsar sticker fram lite kokett. Man är väl häxa! Då kan man kosta på sig extravagans. Blinkar till Den Onde. Tackar för mig. Kastar en slängkyss.

Startar kvasten som mullrar härligt. Och iväg över himlen i en hast. Småjäveln håller om mig. Ett härligt grepp om midjan. Kysser mig i nacken under håret. Jag ryser i hela kroppen. Ryser hela vägen hem. Länge och mycket och ofta.

Snart är vi hemma hos mig. Landar på garageinfarten. Grannen är uppe tidigt och ute vid brevlådan. Fumlar med något. Fnissar lite bakom slånhäcken. Tittar generat på mig och min kavaljer. Kavaljeren som knappast ser ut som en kavaljer i sin mundering. Jag blinkar till grannen. Ler varmt och vackert. Vippar kokett en extra gång på kjolarna. Tar med ressällskapet in i mitt hus. Låser dörren noga.

Och vad som sen händer kan ni ju drömma om…


Jag förnekar allt!




2005-03-24

Skriven av: Nina Starchild