Ett förutsatt liv


Caroline var bara 18 år när hennes mamma Agneta dog ganska plötsligt i en bilolycka vid Mariannelund. Hon var på väg hem från sitt jobb. Hon hade varit där och lämnat lite saker och Caroline hade varit barnvakt åt sin lillasyster. Det hade hon varit mycket för pappan jobbade alltid. När Caroline var liten hade han varit hemma nästan jämt men nu valde han bort hela sin familj och var alltid iväg på något med jobbet. Han ville inte ens att Agneta skulle föda Julia när hon berättade att hon var gravid. Carolines lillasyster, Julia var bara 3 månader när hennes mamma dog. Caroline tog det hårt att hennes mamma bara försvann. Hon skulle bara vara borta ett par timmar och sedan komma hem direkt. Hon ringde till och med hem från jobbet och sa att hon skulle åka, och hon bad Caroline att hon skulle sätta på lite kaffe.

Caroline var barnvakt åt Julia när mamman åkte till Mariannelund. Det var på vägen hem som kom krockade med ett tåg och dog direkt. Caroline kommer aldrig att glömma känslan av att de ringde till henne från sjukhuset och frågade efter pappa. Men han var inte hemma utan Caroline gav hans nummer till jobbet och till hans mobiltelefon.

Deras pappa Anders tog hand om dem tills Julia var nästan 4 månader. Tills han berättade om en tjej som hette Simone och var från Italien och hon hade varit pappans älskarinna ganska länge. Han flyttade till Rom med henne och lämnade Caroline och Julia på våren med bara en check och en lapp där det stod: ”Caroline, jag har åkt till Italien, vet inte om jag kommer hem någon gång, det beror på hur det går med Simone. Du tar väl hand om Julia va ? Kram Pappa”.

Caroline bodde kvar i Vimmerby men sökte till skolan i Halmstad, hon klarade det inte mera. Det fanns för mycket minnen. Hennes pojkvän David gjorde slut för att Caroline hade Julia nu och han ville ju inte ha en flickvän som var hemma och hade en unge. Han ville var ute på stan och härja på fredagskvällarna och inte sitta hemma och vakta en unge… Han spred rykten om Caroline och Julia så hon ville inte bo kvar där. Han var väldigt elak. Den enda Caroline hade kvar som vän var Emma, hennes bästa kompis. Hon satt hemma hos Caroline och hjälpte henne. Caroline kunde bara inte sluta att gråta…

Caroline gick tredje och sista året på en specialutformad linje som gjorde att man kunde jobba som lärare när man slutade. Det programmet fanns inte i så många andra städer i Sverige.

Caroline sökte till Halmstad för att fortsatta plugga och kom in där ganska så direkt. Hon hade ju bra orsaker till varför hon behövde flytta och byta skola. Caroline och Julia flyttade dit innan jullovet.
De bodde i en ganska bra lägenhet i centrala stan. Hon fick hjälp av skolan att hitta den. Caroline var ganska ensam och kände ingen alls, det fanns ändå inte tid för något sådant men hon kunde behöva någon att prata med.

Efter flytten hade Caroline bara konakt med Emma. De hade gått i samma klass i gymnasiet och varit väldigt bra kompisar. Det hade varit svårast att flytta på grund av henne. Men Caroline flyttade i alla fall och de höll fortfarande kontakten.
Caroline fick vårdnad över Julia, och fick ta hand om henne jämt. Det var hennes fritid och Caroline pluggade på kvällar och nätter när Julia sov. Det var tufft att ha hand om Julia och plugga samtidigt. Det var väldigt jobbigt och hon fick inte mycket hjälp. Julia fick börja på ett dagis för riktigt småbarn.
Julia var ju bara 7 månader..

Första skoldagen var en torsdag. Caroline gick till skolan som bara låg 5 minuters gångväg därifrån. Innan hade hon lämnat Julia. Det var en stor skola med mycket folk.
Caroline var där tidigt, hon hade fått en kontaktperson som skulle hjälpa henne att hitta och allt möjligt sådant. När Caroline kom till skolan blev hon mött av en kille som hette Thomas. En ljushårig ganska lång kille som såg väldigt bra ut. Thomas var väldigt trevlig och berättade allt om skolan och om alla människor. Han visste allt om alla och han sa att ryktet redan gick om att det skulle börja en ny tjej som hette Caroline….

Thomas och Caroline blev bra kompisar och han blev den enda Caroline riktigt kunde lita på. Han blev den som Caroline kunde prata med. Det kändes ganska tungt för henne med att hennes och Julias pappa valt bort dem och flyttat. Och mammans död bara så där. Det kunde ju ha varit en olycka, men det kan också ha varit så att hennes mamma inte orkade med sitt liv längre. Hennes man försummade henne och älskade henne inte längre.
Thomas pratade mycket med Caroline också. I januari fick Thomas reda på att hans flickvän väntade barn. De skulle bli föräldrar i slutet av april. Det berättade Thomas för Caroline ganska så direkt efter att hon började. Det kom som en chock för honom men det gjorde honom ändå helt överlycklig.
De stöttade varandra i genom mycket och blev väldigt nära vänner. Thomas hjälpte Caroline att komma ifatt med studierna för hon hade missat ganska mycket.
Caroline hade knappast varit i skolan efter mammans död utan fått hem papper och uppgifter med Emma. Thomas följde med Caroline och handlade kläder till studenten för hon behövde smakråd. Någon som hjälpte henne.

Tiden gick snabbt livet var som ett enda schema, och det var snart dags att sluta skolan. Det var bara 9 dagar kvar. Klassen skulle åka i väg på en resa men det ville varken Caroline eller Thomas. Malin, hans flickvän hade fött barn och det var mycket med den lilla dottern.
En eftermiddag gick Caroline och Thomas ut och fikade på ett café i ett ytterområde som kallades Kärleken.
När de satt inne på caféet kom en kille in som kände Thomas. Han hette Markus och var Thomas kompis. Han satte sig med dem och tog en kopp kaffe och pratade med dem. Han och Thomas hade inte träffats på ett tag. Markus hade varit på Irland ett år innan trean började och var ett år äldre än både Caroline och Thomas. Men de var bra kompisar i alla fall och hade alltid varit det.

När klockan blev tre var Caroline tvungen att ta bussen hem. Thomas skulle med en annan buss till Snöstorp och sprang till den. Har var tvungen att åka hem till Malin och barnet. De skulle iväg på någon kontroll.
Caroline och Markus skulle åka med samma buss. Han skulle också in till stan. Han skulle gå och köpa en kostym till studenten. De satt och pratade hela vägen in till stan och de bytte telefonnummer och Markus lovade att ringa till henne.
Han ringde dagen efter och nu satt Caroline på ett café vid stranden på Tylösand och väntade på honom. Det var inte något vidare väder för att sitta vid stranden. Det ösregnade men det var varmt, ett riktigt sommarregn och Caroline satt ute på terrassen och man hörde hur det smattrade på taket. Det var mycket folk ute även om sommargäster inte kommit ännu.
Varje gång någon kom ut genom dörren till terrassen trodde Caroline att det var Markus som kom. Men det gjorde han inte. Caroline satt och väntade länge. Efter ett tag ringde hennes ganska nyinköpta mobiltelefon. Det var Markus som ringde och sa att han missat bussen och att han satt i bilen nu på väg till caféet.

Tiden Caroline satt och väntade gick ganska fort. Nu, äntligen kom Markus. Hans kortklippta nötfärgade hår hade varit väl ordniggjort det syntes men det hade blivit ganska blött av regnet. De satt länge inne på caféet och pratade. Efter en och en halvtimme var Caroline tvungen att gå för att hinna till Julias dagis i tid. De gick ut från caféet. Det hade slutat att regna och det började klarna upp.

- Nej, nu måste jag gå om jag ska hinna med bussen så jag hinner till dagis och hämta Julia, min syster i tid.
- Din syster? Varför ska du hämta henne för? Det kan väl dina föräldrar göra?
- Jag har inte berättat det här för dig. Thomas är den enda här i Halmstad som vet sanningen. Mamma dog i en bilolycka för 1 år sedan. Pappa tog hand om oss i tills Julia blev nästan 4 månader. Sen flyttade han med sin älskarinna till Italien. Och nu bor de i Rom. Han lämnade bara en lapp och en check…
Därför bor Julia hos mig. Hon är ju min syster och jag kunde inte låta någon annan ta hand om henne. Jag är ju ändå den ända släktingen hon känner och som har gått igenom samma saker, svarade Caroline även om det var jobbigt att prata om. Jag har vårdnaden för henne och hon kallar mig för mamma. Den enda hon vet i alla fall.

Markus blev ganska förvånade när Caroline berättade det för honom . Det märktes inte på henne att hon gått igenom allt detta och att hon hade vårdnaden för sin syster. Caroline bodde själv med en 1 åring.
Caroline var väldigt duktig i skolan och var praktiskt taget aldrig hemma från skolan och var sjuk så det var ett mysterium hur hon klarade det.

- Caroline, jag är så ledsen för din skull. Jag är ledsen om jag så där om att dina föräldrar kunde hämta henne. Markus gav henne en kram….och han skämdes lite för vad han sagt. Men han kunde ju inte veta.
- Jag kan skjutsa dig dit om du vill så kan vi prata en stund till, sa Markus.
- Men jag kan ta bussen, det gör ingenting. Det är ju inte så långt dit.
- Det är klart att jag ska skjutsa dig och föresten så vill jag vara en gentleman och en sådan skjutsar faktiskt hem den han träffat. Speciellt dem han tycker väldigt mycket om.
- Om du vill det så kan du ju få göra det. Jag ska ju inte vara jättetråkig. Tack så mycket!
- Bra, kom så går vi. Jag parkerade bilen här.

Markus tog Carolines hand och gick till bilen. De åkte till Julias dagis och där sa de hej då och bestämde att de skulle träffas igen. Markus pussade Caroline. De skulle äta lunch ihop på stan dagen där på.
Caroline gick in och hämtade Julia och gick hem och lagade lite mat.
Framåt kvällen när Caroline badad och sövt Julia och hon somnat satte hon sig i soffan och funderade lite. Hon hade inga läxor eller något som hon var tvungen att ta itu med så hon funderade istället. Mest på Markus. Hon tyckte verkligen om Markus och han verkade förstå Caroline.
Det var den bilden hon fått då i alla fall men hon tänkte också på att Markus kunde ha lurat henne och verkligen aldrig mera ville träffa henne mera på grund av Julia. Så hade det ju varit förut och Caroline kunde inte riktigt lita på Markus även om det var det hon ville.
Hon ville ju inte bli sårad igen.

Dagen efter, som var en fredag. träffades de vid utgången från Carolines skola och gick och åt lunch på en restaurang i stan.
Under lunchen frågade Markus Caroline :
- Vill du och Julia följa med till min familjs sommarställe. Det blir bara vi som är där då. Mina föräldrar ska vara hemma hela helgen och vi är ju lediga på måndag också??
Caroline tvekade länge men svarade ändå:
- Ja, det gör vi gärna. Men du vet att det inte blir så mycket lugna stunder.
En ettåring är ganska så intensiv.
Det var en chansning. Det här var något Caroline aldrig brukade göra men det var något speciellt med Markus.
- Ja, men det är charmigt. Det blir kul. Du, jag och Julia ensamma där och när hon somnat kan vi gå promenader längs vattnet…

Markus skulle hämta dem klockan nio på lärdagmorgonen med sin bil. Caroline hade körkort men ingen bil.
Caroline hade packat och gjort i ordning allt kvällen innan.
Caroline och Julia stod utanför porten och väntade på Markus. Han kom i bilen klockan nio, stannade och klev ur bilen. Markus charmade Julia totalt. Han gick ner på hennes nivå direkt och pratade om hur mycket de skulle busa och bada och allt vad det nu var.

De packade in väskorna och satte fast Julias bilstol i baksätet. Caroline satte sig i framsätet bredvid Markus. De småpratade lite medan de körde E6:an mot Båstad. De skulle till Ven. En liten mysigt ö mellan Helsingborg och Landskrona. Det fanns en gammal kyrka där, och lämningar från Tycho Brahes pappersmölla också men de skulle bara besöka Markus familjs villa där. Man var tvungen att ta båten till Ven från Landskrona.
Julia somnade när de passerade Hallandsåsen. Hon sov gott då. Det hade varit fullt upp kvällen innan med packning och sen tyckte hon att det skulle bli så spännande att åka i väg. Så hon hade somnat väldigt sent.
- Ska vi ta och stanna och fika vid Arild. Det är inte så långt dit från motorvägen. Vi kan köra småvägar till Helsingborg därifrån sen. De har en så rolig lekpark där som jag tyckte var så rolig när jag var liten och det är så mysiga gator med gamla hus.
- Ja visst. Det kan vi göra. Jag har aldrig varit där så det kan ju vara roligt. Jag har faktiskt aldrig åkt här förut heller. Vi åkte aldrig till västkusten på semestern. Det var alltid till Dalarna…
- Men då kör vi dit, så får ni se det också.

Julia var nästan vaken när de stannade. Markus tog fram en picknick korg från bagageluckan och gick till ett bord precis vid vattnet. Caroline hjälpte Julia loss och lyfte upp henne och bar henne till bordet. Caroline satte Julia bredvid sig och hon fick en smörgås och en festis av Markus. De fikade, lekte lite i lekparken och gick en sväng i mellan alla hus. Arila var ett gammalt fiskeläge och var nu badort. Det var många hus där, och de såg ganska 'överklassiga' ut de flesta av dem. Julia gick mellan Markus och Caroline och höll dem i handen. Julia tyckte att det var kul att umgås med någon annan än bara Caroline och de barnen som gick på samma dagis.

Efter det satte de sig i bilen och åkte vidare. De tog dagen på sig till sommarstället och stannade till på ett köpcentrum innan Helsingborg och gick där en stund. Julia tyckte att det var så fruktansvärt tråkigt att sitta i bilen så de hittade på nya saker hela tiden och stannade till ibland. På köpcentret köpte Caroline en ny klänning. En vit klänning med en överklänning med blåa blommor på.
Julia fick faktiskt en baddräkt. Hon hade inte haft någon baddräkt innan.

De körde vidare till Landskrona. Därifrån skulle de ta båten. Det tyckte Julia verkligen spännande. Men lite otäckt hon höll hårt om Markus när de var ute på däck.

När de äntligen var framme klev de ur bilen utanför en stor herrgård med två mindre tillhörande hus. Det var en stor gräsmatta, lite träd, buskar och rabatter.

På gården fanns det tre gungor som Markus och hans systrar Charlotta och Louise hade haft när de var små. Nu lekte bara Charlottas dotter Josefine med dem och hon hade en stor lekstuga på baksidan. De hade egen brygga, båt, bad och vattenrutschbana och trampolin. Helt otroligt. Markus tyckte inte att det var så märkvärdigt men Caroline som kom från en vanlig Svensson familj tyckte att detta var otroligt lyxigt.

De bar in sina väskor och gjorde i ordning allting. Klockan hade hunnit bli fem. De åt middag, pratade och tittade på tv. De gick faktiskt och la sig ganska tidigt. Caroline sov i samma rum som Julia.

Dagen efter badade och solade de och hade jättemysigt. De åkte ut med båten en stund. Men de var inte borta länge utan åkte tillbaka till huset en halvtimme senare eller så.
Markus och Julia var i länge i vattnet. Framåt eftermiddagen tog de en promenad på ön och kollade hur allt såg ut och så. Julia satt i vagnen och var uttråkad. Det tyckte hon absolut inte var roligt. Hon ville bada och leka i stället.
När Caroline duschat Julia och lagt henne gick hon och kollade vad Markus gjorde.
Han hade gjort middag. Räkor, avokado och vin. De satt på altanen och åt länge. Det var utsikt över vattnet och de satt där tills solnedgången. När solen gick ner och speglade sig helt underbart på vattnet gick Caroline och Markus en promenad vid vattnet. Markus stannade till och gav Caroline en kyss och den besvarades.
De gick och la sig sent och Caroline sov inne hos Markus i hans säng. Och de sov tätt intill varandra tills Caroline var tvungen att gå upp med Julia, som ville gå upp och låg och grät inne i rummet där hon sov.
Dagen innan Caroline, Markus och Julia skulle åka hem kom Charlotta och hennes familj. Hennes man Peter och deras två barn Josefine som var 4år och Madeleine som var 8 månader. De kom helt oanmälda och det gjorde Markus väldigt arg.

När de kom till huset fikade de och sedan åkte Charlotta, Peter och deras barn iväg till några kompisar och kom hem när Caroline och Markus gått och lagt sig. De skulle ju åka hem dagen därpå och passade på att få umgås med varandra. Det skulle bli ganska körigt de sista dagarna i skolan med avslutningsluncher och en massa annat.
På tisdagen skulle Caroline få reda på vart hon skulle jobba till våren. Caroline skulle vara hemma med Julia under hösten.
Dagen efter åkte Caroline, Markus och Julia hem på eftermiddagen. Det kändes ganska skönt att få sätta sig i bilen och kunna vara sig själv. Markus syster Charlotta var väldigt ”överklassig” och de var inte ett dugg lika. På förmiddagen hade Caroline, Markus och Julia tagit en cykeltur runt ön.
De åkte iväg och Julia var väldigt trött. De stannande på samma ställe vid Arila och fikade och lekte lite.

När de kom hem till Carolines lägenhet sov Julia i bilen.
När de stod utanför porten till Carolines lägenhet kändes det väldigt konstigt för båda två att säga hejdå.
- Jag tror inte jag klarar det här, sa Markus. Att vara utan dig….och få sova utan dig.
- Inte jag heller svarade Caroline och pussade honom.
Du kanske kan stanna och så sover du hos mig? Om du vill…..
- Det vill jag jätte gärna. Men jag måste hämta lite saker hemma först.
- Ja, visst.

Caroline och Julia följde med Markus hem till sig och träffade hans mamma. Pappan var borta på en resa med jobbet. Mamman var trevlig och hade redan fått höra allt om Caroline och Julia.
Markus hämtade alla saker han behövde och sedan åkte de till Mc Donalds vid Eurostop och åt middag. Det skulle bli så sent med maten annars. När de kom hem la sig Caroline hos Julia och läste en bok för henne och hon somnade ganska snabbt.
Caroline gick ut och satte sig hos Markus på soffan och tittade på en film.
Caroline låg med huvudet i Markus knä och han pillade i hennes rödbruna lockliga hår.

På morgonen gick Caroline och lämnade Julia på dagis och undertiden duschade Markus och gjorde sig i ordning. Caroline var lite nervös för hon skulle få reda på om hon fått jobb idag.
Sen tog de en promenad till skolan. De skildes vid Carolines skola och bestämde att Caroline skulle komma och vänta på Markus på eftermiddagen. Dagen gick så sakta med avslutningslunch och allt möjligt annat de ville bara sluta och få gå hem. De tyckte båda två att det var jobbigt att inte få träffa varandra men de överlevde. De andra klasskompisarna pratade om sin resa och Caroline berättad för Thomas om helgen.

När Caroline slutade skolan gick hon till Markus skola och satte sig utanför på en trappa i solen och väntade. Hon väntade ivrigt på att Markus skulle komma. Men det tog ett tag, Caroline hann till och med prata med sin kompis Emma från Linköping en stund.
Hon ville så gärna berätta om jobbet.
När Markus äntligen kom höll Caroline på att spricka.
- Jag har fått jobb!
- Grattis! Vad kul. Jag är jätteglad för din skull. Jag har tänkt på dig hela dagen.
- Jag har tänkt på dig också. Jag ska vara vikarie på Kvibille skolan och ha en trea.
- Jättekul. Det är inte så långt dit heller ju och du behöver inte flytta.

Markus hade redan fått jobb, på trafikupplysningen. Där skulle han leda buss och tågtrafiken i Hallands kommun. Och han började jobba till där till våren för han skulle göra lumpen först. Caroline skulle börja jobba till våren och vara vikarie i Kvibille. Läraren där skulle vara mammaledig. Hon skulle vara hemma med Julia ett tag först. Hösten rullade på. Markus gjorde lumpen och Caroline var hemma med Julia.

Skolan slutade och sommarledigheten började. Första lediga veckan gick fort. De var på stranden nästan varenda dag och Markus bodde hemma hos Caroline och Julia nästan varje natt.
När Markus och Caroline hämtade Julia tillsammans första gången presenterade Markus sig. Och då sa hon som jobbade på dagiset:
- Jaså det är du som är Markus. Du är nog den enda Julia har pratat om senaste veckan tror jag.
- Hon tycker om dig Markus sa Caroline till Markus när kvinnan gick och hämtade Julia, men inte lika mycket som jag. Caroline la handen på Markus rygg…

De träffades ganska mycket under sommaren och Markus flyttade sina saker till Caroline. Han skulle göra värnplikten under hösten så det blev ändå inte så mycket…Julia fick ett eget rum då. Hon var 1 år och det var kanske dags för det. Under en helg då Markus var hemma kom en kompis till honom och tapetserade Julias rum.

Hela veckan tog Julia och Caroline det lugnt och var inne. Det hade varit hemska höststormar och man blåste nästan omkull när man gick ut. Helgen därpå var Markus treledig. Då passade de på att åka till Ullared. Caroline hade inte varit där förut och det tyckte Markus var skandal. Alla hallänningar måste ju ha varit i Ullared… Det var en självklarhet så han tog med henne dit.
De lämnade Julia på dagis och sedan åkte de iväg. Det var lite folk där, Caroline och Markus behövde inte ens stå i kö.
De gick där länge och fyllde en hel varuvagn med saker. Vinterkläder till Julia, kläder till henne och allt möjligt annat…

På en fredag kväll hade Caroline och Markus bestämt att de skulle gå ut och äta och bara umgås med varandra. Markus mamma skulle vara barnvakt. Pappan var ganska sur för det och var på jobbet hela kvällen istället.

På julaftonen var Caroline och Julia ensamma. Markus hade blivit tvingade att komma även om han protesterat eftersom han inte fick ta med Caroline och Julia, som faktiskt var hans familj nu….Det var Markus pappa Bengt som var så emot dem och ville inte att Markus skulle förstöra sitt liv…. Bengt gjorde vad som helst för att splittra dem. Han ville inte att hans son skulle förstöra livet genom att träffa Caroline som tillråga på allt hade barn. Han ville inte förstå att Julia inte var hennes dotter utan syster som hon tog hand om.

Våren kom och Caroline började jobba och Markus blev återigen kallad till flyget. Caroline jobbade ju varenda vardag så det var ett schema varenda dag. Lämna, jobba, hämta, ät, leka, bada, sova….
I maj fyllde Julia två år det firade de hemma. Markus mamma kom med presenter till Julia och hon stannade på lite tårta.
Caroline var oftast hemma själv med Julia. Eller så var de och hälsade på hos Thomas och Emma. Markus var iväg mycket men han ringde hem till dem ibland och skickade meddelanden till Caroline på mobiltelefonen. I juni var Markus klar med lumpen och började jobba på Trafikupplysningen.

När sommaren kom och de blev lediga allihopa kom Markus med en överraskning.
De skulle åka till Stockholm och bo på hotell där och sen skulle de åka till Åbo med båten en ”fram och tillbaka” resa så man gick inte av båten.
Det var Markus mamma som kommit med förslaget. Markus pappa hade nämligen ett hotell rum på ett fint hotell i Stockholm genom sitt jobb.

De åkte tåg upp till Stockholm, det tog ganska lång tid och Caroline hann tröttna på Julia ett par gånger. Hon ville inte sitta still utan titta och springa omkring hela tiden, i alla fall på rälsbussen till Nässjö. I Nässjö bytte de tåg och fick åka med X2000 istället och där åkte de i en ”familjevagn” där det fanns leksaker….

De kom fram till Stockholm vid tre på eftermiddagen, det var varmt och nästan helt vindstilla. De gick ut från centralstationen och över en gata. Sedan var de vid hotellet.
Caroline stod och väntade med väskorna och Julia som satt i sin vagn och såg så glad ut.
När Markus kom till henne igen tog de hissen upp till rummet. De skulle bo i ett stort rum… Eller det var tre rum. Ett vardagsrum, ett sovrum och sen ett badrum som var lika stort som Carolines sovrum. Helt ofattbart. Det fanns till och med ett bubbelbad.
De gjorde sig hemmastadda i rummet och på kvällen åt de middag på restaurangen nere på hotellet.
När Julia somnat senare på kvällen tog Caroline en dusch… men hon fick inte vara själv. Markus kom och duschade med henne.

Morgonen efter sov de till klockan var åtta, Julia vaknade då och det var ändå dags att gå upp. De klädde på sig och gick ner och åt frukost. En riktig hotellfrukost, färska frallor, juice, te… allt möjligt gott.
Sedan gick de upp till hotellrummet och hämtade vagn och väska… och gick ut på stan. Markus lurade på Caroline en massa nya kläder….Det var nästan pinsamt men han sa att han tyckte om att skämma bort henne och att hon behövde bli bortskämd.

Efter all shopping under dagen var de lite badsugna på kvällen. Markus ringde till sin syster Louise som bodde i Stockholm och frågade vart man kunde bada och om det var barnvänligt. Det slutade med att Louise och hennes pojkvän Daniel följde med och badade. Det var så fruktansvärt skönt att bada och svalka av sig. Markus tyckte att det var väldigt kul att träffa sin syster. Hon skulle börja sista året gymnasiet i Stockholm. Hon ville inte vara hemma.
Det tyckte de alla fem. Det hade varit en väldigt varm dag och det hade varit kvavt…

Dagen efter var det redan bestämt vad de skulle göra. Det var Skansen som gällde.
De gick runt där länge och tittade på djuren och allt annat.
De tog båten tillbaka till centrum igen och gick tillbaka till hotellet och tog det lugnt.
Julia var trött och somnade tidigt medan Caroline och Markus satt uppe och tittade på en film på tv och åt godis….

Dagen där på tog de det väldigt lugnt. De skulle åka till Åbo med båten på kvällen så de behövde ta det lite lugnt.

När klockan blivit fem lämnade de hotellet och åkte med taxi till terminalen. Där fick de vänta ett tag, ganska länge men det gick ganska fort.
Markus mamma ringde på Markus mobiltelefon och kollade hur de hade det och önskade dem trevlig resa. Vid kvart i sju hade båten lagt till och alla passagerare hade gått av och Caroline, Markus och Julia kunde gå ombord.

När de hittat sin hytt på däck 7, en vanlig 4-bädds hytt med fönster, gick de ut på och såg när båten kastade loss och åkte iväg, lämnade Stockholm och var på väg ut till skärgården. Bort från Sverige……
De gick en sväng på däck, det var varmt ute och det blåste varma vindar.
Julia gick mellan Caroline och Markus och höll dem i handen. Hon kunde gå men det var lite ostadigt…

Senare på kvällen gick till en restaurang ”Food Market” och åt lite mat. De hade så väldigt god bakad potatis. Man kunde bara äta den och alla goda blandningar att ha i.
De satt där ganska länge. Julia satt med dem och pillade i sig sin mat duktigt.
När de ätit gick de ut på däck. Julia låg i sin vagn och sov. Solen var på väg att gå ned. I sina hus ute i skärgården satt folk ute och grillade och hade fester. Det var nog mest turister men det verkade vara så mysigt i alla fall. De tog hissen upp till panoramabaren och tog lite att dricka. Det var högst uppe på båten och det var där alla de yngre höll till. Efter det gick de tillbaka till sin hytt.
Det var så skönt att gå och lägga sig. Caroline var trött, det hade varit ganska hektiskt de senaste dagarna men det hade varit roligt.
- God natt älskling, sa Markus till Caroline.
- God natt.
- Haft en bra dag?
- Ja, helt underbar. Varför gör du allt det här för oss??
- För att jag vill det och för att jag tycker att det är mysigt att umgås med er.
Jag älskar er båda två och vi behöver göra lite roliga saker.
- Du är ju helt underbar.
- Tack, jag vet..
- Nu ska du inte bli sån där… Nu måste vi sova så vi orkar med morgondagen.
- God natt, sa Markus och höll hårt om Caroline.

Dagen därpå vaknade Caroline till när båten la till i Åbo men hon somnade om. Julia vaknade en timme senare då båten lämnade Åbo. De gick upp och gick upp och tog på sig kläder och gick till frukostrestaurangen. På vägen till frukosten mötte man människor som varit ute och festat hela natten men även normala som sovit och hade varit och ätit frukost redan. Det hade ju också kommit på nya människor på båten och de var på väg till sina hytter.

De åt en god frukost och sedan gick de tillbaka till hytten. Markus hade lovat Julia att de skulle gå och bada i simhallen som fanns på båten och han höll det löftet. De åkte upp till badet som låg ganska högt upp på båten. Markus och Julia badade medan Caroline tittade på i stället.
På badet träffade Markus en gammal lumparkompis, Daniel och hans flickvän Maria. De blev ganska förvånade över att träffas på just Finlands färjan.

När de hade badat klart och gjort sig i ordning bestämde de att de skulle gå och äta lunch tillsammans med Daniel och Maria. De trodde att Julia var deras dotter.

Eftermiddagen gick fort. De var i taxfreebutiken och alla andra affärer. Och de var i lekrummet och Julia hoppade i bollarna.
Vid halvsju kom båten tillbaka till Värta-hamnen och de gick av båten och åkte till hotellet igen.

När de kom tillbaka till hotellet var det bara en sak som gällde och det var ett bubbelbad och sen var det bara att gå och sova.
Tåget gick hem vid halv elva på förmiddagen. De skulle åka med ett direkt tåg till Halmstad nu, ett X2000.

När de klev av tåget och gick ut från stationshuset stod Markus mamma där och mötte dem. Elisabeth skjutsade hem dem till lägenheten och sedan åkte hon hem till Bengt och Louise som kommit dagen innan, och var på besök under ett par veckor på sommarlovet. När Caroline redan hade gått upp till lägenheten stannade Markus kvar och pratade med sin mamma. Han frågade henne om hon kunde vara barnvakt på fredagen som kom och det kunde hon så klart vara.

De åkte till Markus mamma och lämnade Julia de hade lovat att vara barnvakt. Markus pappa var inte överlycklig men han skulle ändå åka iväg och Elisabeth tyckte ju om Julia. Caroline tyckte att det kändes lite konstigt att lämna bort Julia för hon hade alltid varit med vart Caroline än skulle.

Caroline och Markus åkte med bilen till Skeppsstugan i Steninge. En restaurang precis vid havet. Det var en fin kväll och det var mycket folk ute och rörde på sig. Miljontals turister. Det var nästan fullt på restaurangen och på Göstas café några meter längre bort. Där hade Markus bokat ett bord, ute på verandan. De beställde in mat och satt där länge.
När de ätit och fika tog de en promenad, ända bort till Stensjö. En promenad längs hela stranden. De satte sig på en stenhäll där och pratade lite.

Den kvällen blev den bästa i deras liv. Även om de inte varit ett par så länge så friade Markus till Caroline och hon svarade ja. De hade träffats ett år och de bodde ihop.
De bytte ringar. Markus fick en vanlig slät guldring och Caroline en guldring med tre stenar i. Det stod ”Caroline & Markus, Stensjö 14/7” ingraverat i dem.

De gick hand i hand tillbaka till bilen som stod parkerad vid restaurangen. De åkte kustvägen hem förbi Tylösand och caféet där de träffats när Markus kommit för sent.

De gick och la sig direkt när de kom hem.
De sov länge dagen därpå. De kom ingen Julia och väckte dem.
De åt frukost och läste tidningen. Deras förlovningsannons var med.
Så det var ingen nyhet för Markus föräldrar när de kom och hämtade Julia och de hade anat det….

Under en dag den sommaren hittade Markus och Caroline en husannons som de skulle titta på och de bestämde sig för att köpa det och de fick flytta in till hösten. Det var ett stort hus med en lägenhet ovanpå. De skulle kunna bli uthyrda eller om man ville bygga rum där uppe i stället.
I september flyttade de in i detta hus, ett ganska stort ljusgult hus på Kastanjeallén med en stor trädgård och låg inte precis i centrum men det var väldigt nära in till stan. Det låg precis vid Örjans Vall. Det var bara en väg emellan.

Under slutet av juli och början av augusti packade de ner en massa saker i kartonger som stod över hela lägenheten. Under augusti fick de tillgång till att tapetsera så det gjorde de veckan innan Caroline och Markus skulle börja jobba. Julias rum hade mörkblå tapeter och hon hade självlysande stjärnor i taket, Caroline och Markus sovrum var i terrakotta precis som vardagsrummet. Köket hade ljusgula med en bård i blått och gult.
Det fanns ett rum till som blev rum där de hade en dator och skrivbord och lite annat. Det var i ljusgult.

Dagen innan de skulle börja jobba igen kändes ganska tungt. Första dagen på jobbet för båda två och Julia skulle också upp tidigt och i väg till dagis.
Väckarklockan ringde vid kvart över sex och då var det dags att gå upp. Det var redan ljust och solen lyste upp rummet.

Caroline stängde av väckarklockan och hon och Markus gick upp och Caroline tog en dusch. När hon duschat och gjort sig i ordning gick hon och väckte Julia och hjälpte henne att klä på sig. Julia var väldigt trött… men det var de allihopa.
Hon hade visserligen varit på dagis under lovet men hade kommit dit till tio istället för halv åtta.

De åt frukost och försökte hitta så mycket porslin som möjligt, mycket var redan nedpackat. Speciellt sånt som man trott att man inte behövde men som man kom på att man behövde senare. Det var precis som vanligt….

Efter allt morgonbestyr satte de sig i bilen och Caroline körde till Markus jobb, där han sa hej då och hoppade av och skulle jobba.
- Ha de så bra idag !!
- Lycka till. Jag ska tänka på dig. Ringer du när du kommer hem???
- Ja, det lovar jag..

Caroline åkte och lämnade Julia på dagis och åkte sedan till Steninge.
När hon stod utanför rektorns rum och få reda på i vilket rum hon skulle vara kände hon sig väldigt nervös. Men hon hade ju jobbat som vikarie förut i Kvibille men blivit förflyttad till Steninge.
Det gick jättebra och klassen var helt underbar. En etta, nya precis som hon.

Caroline slutade jobba vid halv tolv, så det var inte så lång dag. På eftermiddagen åkte hon till stan och gick där och köpte lite nya kläder. Hon kände att hon kunde unna sig det. Och så köpte hon gardiner till det nya huset. Det var roligast. Caroline hittade ett så fint tyg till Julias rum med Bamse, Skalman och Lilleskutt på. Julias favoriter.
Vid tre hämtade hon Julia på dagis och åkte hem och lagade middag och fixade till morgondagen på jobbet.

Tiden gick fort och Caroline och Markus flyttade in i sitt egna första hus.
De annonserade ut lägenheten och fick en hyresgäst. En tjej som hette Cecilia och var 19år och läste en kurs på högskolan, men bara till april.

Det funkade jättebra och Cecilia blev en bra kompis till Caroline och Markus.
De var ju nästan lika gamla.

Det blev jul, deras första jul tillsammans. På julafton var de hos Markus mamma och pappa. Markus syster Charlotta och hennes familj var också där. Markus lillasyster Louise var inte hemma den här julen utan var hos sin pojkväns familj. Det var riktigt trevligt. Trots Markus pappa som inte pratade med Caroline eller Julia..
De åt julbord och tittade på Kalle Anka. Och efter Kalle Anka kom tomten. Det var en sån riktig jul som Caroline och Julia aldrig hade upplevt sedan deras mamma dött. Det var speciellt Caroline som kom ihåg det och det väckte ju så klart upp känslor. Det fanns fortfarande kvar alla hemska minnen från ögonblicket då doktorn berättat att hennes mamma var död.

Samma kväll satt Caroline och Markus och pratade länge. De satt i soffan i vardagsrummet under en filt. Caroline frös….. det var kallt inne i huset.
Det var en dålig film, men den var på i alla fall.
- Markus, tycker du att jag ska skriva ett brev till pappa??
- Det kan jag inte bestämma åt dig ju. Det måste du känna själv.
- Men jag vet inte. Egentligen vill jag säga till honom hur dum jag känner mig och hur mycket han sårade mig när han bara lämnade henne och Julia, men jag vet inte om jag vågar.
- Du måste göra det du själv tycker är rätt. Om du skulle skriva behöver du ju inte bara berätta det utan det har ju hänt ganska mycket annat. Eller hur?
- Jag tror faktiskt att jag ska skriva ett brev till honom, även om han inte svarar på det.
- Äh, jag vet inte….

Dagen efter satte sig Caroline vid datorn och skrev:
” Hej pappa!, får man kalla dig det eller??
Du kommer kanske inte ihåg att du har två barn ??
Satt igår och funderade på om jag skulle skriva ett brev till dig eller inte. Men nu sitter jag här och ska skriva. Jag och Julia bor i Halmstad. Vi flyttade dit jag klarade inte av att vara kvar där, speciellt inte efter att du gjorde som du gjorde. Jag kan inte förstå varför du lämnade oss. Hur kunde du?
Du lämnade bara den där lappen och tog förgivet att jag skulle ta hand om Julia och att vi skulle klara oss. Så gör inte en riktig pappa.
I början bodde vi i en lägenhet men sedan träffade jag min pojkvän Markus. Vi förlovade oss i somras och nu bor vi ihop. Vi bor i en villa med en lägenhet som vi har uthyrd till Cecilia. Hon är bra kompis till mig och Markus och vi brukar träffas och äta middag och fika ihop ibland och lite annat.
Julia mår bra och går på dagis under dagarna när jag och Markus jobbar. Jag fick jobb på en skola i Steninge och Markus jobbar tills vidare på Trafikupplysningen.
Hon har blivit så stor. Hon trivs verkligen här och hon och Markus är ”bästisar” enligt henne.
Jag hoppas att du trivs med Simone nere i Italien. Det vore kanske trevligt att höra något av dig. Du kan väl skriva någon dag.
Ha det så bra. Hälsningar Caroline och Julia och Markus hälsar”.
Caroline skrev ut brevet och postade det. Nu var det äntligen gjort.

På Nyårsafton skulle Thomas och Malin komma med deras barn. Det hade varit så länge sedan de träffats så det var ett bra tillfälle att umgås. Deras barn Ida hade blivit nästan 1½ år.
- Markus, hur dags bestämde du och Thomas att dom skulle komma ?? ropade Caroline från deras sovrum där hon höll på att bädda.
- De skulle komma vid sju ungefär.
De skulle bjuda på middag när Thomas och Malin kom. Räkor, avokado och till varmrätt fläskfilé och potatisgratäng.

På eftermiddagen gick de en promenad. Det var 15 minusgrader och mycket snö. Det var ovanligt för att var i en stad vid havet. Det var så kallt att man fick rosor på kinderna. De gick utmed den halvfrusna ån ända bort till centrum. Där var det mycket folk ute och gick och det var fullt liv inne i centrum. Markus berättade att det alltid var special jippon där varje nyårsafton.
Caroline visste inte det för hon hade varit hos sin kompis Emma i Linköping nyårsafton då hon bodde i Halmstad. De gick hem genom stan. När de kom tog först Caroline en dusch och sedan Markus. När Markus duschade la Caroline upp håret på rullar. När Markus duschat klart badade Julia.
- Mamma jag vill inte bada mera nu. Kom, jag vill upp.
- Jag kommer Julia.
Caroline gick in i badrummet och hjälpte Julia. De torkade håret med en hårtork och lockade håret på Julia och hon fick ta på sig en klänning som hon fått av Caroline och Markus i julklapp.
- Vad söt du var då Julia sa Markus när han kom in i deras sovrum.
- Tack så mycket. Du är fin också. Den skjortan fick du ju av mig och mamma på julafton ju. Den är fin tycker jag.

Det var i sovrummet som de gjorde sig i ordning. Caroline satte upp håret i en uppsättning och tog på sig en röd långklänning som hon haft på julmiddagen hos Markus föräldrar.

Vid sju ringde det på dörren och det var Thomas och Malin som kom.
- Hej och välkomna, sa Markus till dem när han öppnade dörren.
- Tack, sa de och klev in. Ida låg i sin vagn och sov.
- Till värdinnan, sa Thomas och räckte en blombukett till Caroline. Och godis till en busig liten tjej.
- Tack så jättemycket, sa Caroline och kramade och Thomas och Malin.
- Kom in och sätt er.

De gick in till vardagsrummet och satte sig och pratade.

- Vad fick du i julklapp då Julia?? frågade Thomas henne.
- Jag fick en docka av farmor och farfar, klänningen, en pulka,
av Markus syster och hennes barn fick jag….
- Mamma, vad var det jag fick för något??
- Du fick ju den där Pippi Långstrump dockan och påslakanen med Nalle Puh ju…
- Just det….sa Julia…

Caroline gick ut till köket och kollade till maten. Markus kom smygande ut också. Han la armarna om henne med händerna på magen.
- Går det bra älskling??
- Ja, jag är snart klar. Du kan väl gå ut och kolla vad de vill ha att dricka.
Om Malin ska ha vin eller cider.
- Ja, visst det ordnar jag.
Caroline tog fram förrätten och ställde den på bordet.
Markus kom ut och sa:
- Caroline, Thomas ville ha vin men Malin dricker hellre cider.
- Ja, öppnar du vinflaskan??
- Ja, det fixar jag. Det är klart.
- Jag går ut och säger varsågoda undertiden, sa Caroline.

Caroline gick ut till vardagsrummet och sa varsågoda.
De satte sig till bords.
- Ska du ha vin Caroline?? sa Thomas till Caroline enbart för att jäklas med henne. Caroline brukade inte dricka alkohol så ofta.
- Jo, tack. Det vore gott.

De pratade ganska mycket och åt och hade trevligt hela kvällen.
Thomas och Malin berättade att de hade köpt ett hus vid Steninge.
Caroline visste inte riktigt vart det var huset låg men det visste så klart Markus..
Men så är det när man är ny i stan… Caroline hade visserligen bott där ett tag men hittade ändå inte överalt.
När klockan var kvart i tolv var det fullt liv hemma hos Markus och Caroline.
Malin och Thomas dotter Ida var vaken och kröp runt överallt. Och drog i dukar och skulle ha ner allt på golvet.

Caroline smög in till Julia som låg och sov på Caroline och Markus säng.
De hade lovat att väcka henne till fyrverkerierna.
Vid tolvslaget stod alla ute på altanen och skålade och tittade på alla fyrverkerierna.

Dagen efter var det middag hos Markus föräldrar. Markus mormor, farmor och Charlotta med familj och Louise och Daniel skulle komma och hade bjudit dit dem.
De åkte till dem på eftermiddagen och var där ganska länge. Julia somnade i bilen hem och middagen hade bestått av familjefejder åt alla håll..
Det värsta var verkligen när de började förhöra Caroline och Markus om först helgen på Ven och vad de gjort….

Några dagar senare började Caroline jobba igen och livet gick på som vanligt.
En dag i mars fick hon ett brev av sin pappa. Caroline skulle kolla sin e-post på jobbet ifall det var något hon behövde veta så där innan helgen.

I mailet han skickat skrev han:
” Hejsan”
Oj, jag trodde inte att du skulle skriva något till mig.
Här i Italien har vi det bara bra. Jag och Simone har gift oss och väntar barn nu i dagarna. Känns så mysigt att få bli pappa..
Det ska komma hit kompisar från Vimmerby i mars.
Din förra pojkvän kommer med sin familj och Cecilia och Fredrik kommer också. Hur kunde du dumpa David?? Han älskade verkligen dig ju…..
Caroline dig får man skämmas för.
Nu ska jag gå och ta hand om min familj.
Hälsningar pappa.

Caroline blev ganska ledsen när hon läste brevet. Och hon tänkte att han inte ens tänkte på sig själv och Julia som hans familj….
Hon skrev ett mail tillbaka till honom.
”Hej.
Nu ska jag vara lika hård mot dig som du var mot mig och Julia.
Det här är det sista brevet jag någonsin skriver till dig. Du har väl fullt upp med din familj, den enda du har. Jag och Julia kommer aldrig att bli din familj igen. Du lämnade mig, 18 år med Julia och tror att livet går på som vanligt. Men det gör det inte. Varför tror du att vi flyttade egentligen??
Jo, för att mitt ex som du verkar tro är en ängel spred en jäkla massa rykten om oss som till exempel att Julia skulle vara mitt barn och att mamma tog livet av sig.
Tror du att det var lätt då?? Jag var inte så jäkla gammal. Lämna oss själva, och tro att allt ska gå på som vanligt utan föräldrar?? Trodde du att vi skulle kunna leva som vanligt? Du ville inte vara hos oss utan med din älskarinna.. Hur kunde du vara otrogen?? Du ville väl aldrig ha mig eller Julia…
Jag hoppas verkligen att du behandlar din familj bättre en vad du behandlade oss. Och Julia är inte ens din dotter längre utan jag och min pojkvän Markus har fått vårdnaden över henne för att du flyttade och lämnade henne.
Så, varken jag eller Julia behöver dig mera. Vi klarar oss i alla fall. Jag skrev ett brev till dig för jag ville höra från dig och veta att du levde men det börjar man kanske ångra…
Jag och Markus har bra jobb och lever som en vanlig familj. Som en familj vi brukade vara innan mamma dog, i alla fall nästan..
Lycka till med din familj.
Hälsningar Caroline”
Caroline skickade i väg mailet till sin pappa. Och kände sig lite ledsen och chockad över att pappan hade varit så hårt och elak.
När hon skickat i väg brevet gick hon och hämtade sin jacka och väska och gick ut till bilen där Markus satt och väntade på henne.
- Hejsan.
- Hej, haft en bra dag?? frågade Markus.
- Ja, ända tills jag kollade min e-post.
- Varför då??
- Pappa skickade ett mail. Läs, sa Caroline och tog fram en utskrift.
Markus läste brevet och bara suckade. Han verkar vara helt lustig.
Skickade du något tillbaka??
- Ja det är väl klart…
- Var du snäll då ???
- Nej, jag var väldigt hårt och skrev verkligen vad jag tyckte och kände…
Nu åker vi och hämtar Julia och sen äter vi middag jag är hungrig.
- Jag också. Hann inte fika på eftermiddagen. Det var en krock mellan två bussar som jag var tvungen att styra upp.

Det var mörkt ute redan precis som det är på vintern. Men nu var det lite ljusare i alla fall. December och januari hade varit mörka hela tiden. Det blev aldrig ljust. Det var bara ljust ett par timmar mitt på dagen.
När de kom hem åt de middag och sen tog de det lugnt hela kvällen.
De satt framför tv: n hela kvällen och tittade på ”Friends på turné” och en film.
Julia somnade framför tv: n i Carolines knä innan Friends började. Det hade varit en hård dag på dagis idag, de hade varit i simhallen på eftermiddagen.
Vid nio ringde telefonen och det var Markus mamma Elisabeth som ringde..
Markus pappa hade blivit sjuk och låg på sjukhuset.
Markus åkte upp till sjukhuset och var där hela natten med sin mamma och syster. Caroline satt hemma och väntade på ett samtal från Markus eller att han skulle komma hem.

Hon tittade på en film på video, ” Titanic” och satt i soffan och var gråtfärdig hela tiden. Delvis för filmen och sen för Markus…..
När klockan var tre ringde telefonen.
Det var Markus.
- Caroline! svarade hon snabbt. Det gick inte fram många signaler.
- Hej det är jag, sa Markus och lät väldigt ledsen.
- Hur är det med din pappa?
- Han fick en hjärtinfarkt.
Han fick en hjärtinfarkt till och de kunde inte rädda honom.
Pappa är död…. Markus lät så fruktansvärt ledsen och lät så fruktansvärt tom.
- Oj, jag är så ledsen för din skull. Vill du att vi ska komma???
- Nej, det är ingen idé. Jag ska skjutsa hem mamma och syrran, sen kommer jag hem. Ringer du till jobbet och säger att jag inte kan jobba nu.
- Ja, det är klart att jag gör. Ta hand om dig nu älskling.

Tiden som följde blev fruktansvärt tuff, för alla. Markus mamma tog det hårdast. Hon bara grät, hela tiden. Louise hade dåligt samvete för att hon inte varit hos sin pappa.
Markus hade börjat förstå vad som hade hänt , allt hade gått så fort att de inte hade hunnit med att tänka riktigt.
Begravningen blev i april på Ven. Det fanns en kyrka på öns södra sida som hette S:t Ibbs, och Markus pappa hade bestämt redan innan att han skulle begravas där.
Caroline var med Markus på begravningen. Julia var hos Cecilia som var barnvakt. Caroline kände att det var hemskt jobbigt att gå på en begravning, tankarna flög runt i huvudet och malde…
Tiden läkte väl lite av saknaden efter sin pappa och de började komma över det värsta. Markus syster Charlotta flyttade med sin familj till Luleå. Hennes man hade fått ett arbete där. Han var datatekniker och hade fått ett jobb där så de skulle tjäna ännu mera pengar.
Markus mamma var hemma mycket hemma hos Caroline och Markus och hjälpte dem med allt möjligt. Det var det som höll henne vid liv nästan. Hon hade kommit över den värsta sorgen. Hon hade ju Louise men hon pluggade i Stockholm på gymnasiet, sista året.
Hon skulle ta studenten till sommaren. Allt slutade alltid med att Caroline och Markus hade hemska gräl. Markus var trött på allt och orkade inte bry sig om något och Caroline var besviken på Markus och kände sig inte älskad av honom. Han brydde sig inte om något.
Markus låg i sin säng hela dagarna och tittade in i väggen.

En dag var Markus så himla elak, att Caroline tog Julia och gick därifrån. De var på stan och Caroline och Julia var på Burger King.
När de satt på Burger King och åt ringde Markus till Carolines mobil och sa förlåt och att han inte visste vad det var med honom. Han orkade inte må dåligt längre. Caroline och Markus var ju ämnade för varandra och det var en självklarhet för Caroline att komma tillbaka…. Det hade hon tänkt göra i alla fall.
Caroline och Julia gick hem igen och allt blev som vanligt.
Markus blev bättre och fick livsglädje igen men det tog en tid.
Cecilia flyttade ut från lägenheten i början av maj och en kille som hette Patrik och var 23 år flyttade in där.

En dag i mitten av maj fick Caroline ett efterlängtat brev av sin gamla kompis Emma från Linköping. Hon hade inte skrivit på länge.
”Hej Caroline!
Det var så länge sedan jag skrev jag är ledsen för det. Det har varit lite mycket här. Pappa och mamma ska separera och jag har flyttat hemifrån. Allt känns så annorlunda.
Jag bor i centrala stan nu, i gamla vattentornet som jag pratade om att jag ville bo i vet du. Jag bor där ihop med min pojkvän Emil nu. Han som jag pratade så mycket om.
Vi har varit tillsammans ganska länge. I hela ett halvt år.
Hur är det med dig nere på västkusten då??
Hur gick det med huset? Fick ni det?? Jag hoppas att det ordnar sig för er. Du behöver få vara lycklig efter allt som hänt.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, det känns så konstigt att skriva ett brev nu. Jag vet inte vad ska jag skriva.
I kväll ska Emil och jag ut på stan och äta middag med hans föräldrar.
Får se hur det går. Jag är lite nervös måste jag säga…
De är så ”överklassiga” och det är ju inte jag.
Men det får jag vara nervös va??
Nej nu får du skriva ett brev till mig eller ringa
Ha det så bra. Och kom och hälsa på snart…
Kramar från Emma”

Caroline satte sig ned och skrev ett brev tillbaka direkt. Markus var på jobbet och Julia på dagis. Caroline var ledig i dag men behövde vara själv.
” Hej Emma
Det var ett tag sen, kul att det ordnade sig med Emil. Det var ju det du ville.
Hur är det annars då? Här i Halmstad är det ganska okej, jag är ledig idag och har städat lite och tvättat.
Hela denna våren har varit ganska tung. Markus pappa dog ganska hastigt i våras. Det har varit ganska tyckt och jobbigt här. Markus mamma har varit här varenda helg.
Det är skönt med en dag själv ibland. Man behöver verkligen det. Jag tänkte ringa dig men nu skriver jag istället.
Jag har funderat på att åka och hälsa på dig och åka till Vimmerby igen också.
Jag ska prata med Markus om det. Det vore kul att komma upp och hälsa på. Jag har ju aldrig varit hos dig i Linköping ju. Jag var när du bodde i Grebo den där nyårsaftonen. Det är bara i Vimmerby jag har träffat dig ju.
Julia kan behöva få hitta på något också. Jag och Markus har vårdnaden om henne nu, pappa ser oss inte som sin familj längre utan han har en ny familj i Italien…..
Jag ska prata med Markus så får vi ses.
Vi kan väl höras någon dag.
Hälsa Emil från mig och jag hoppas att det gick bra på middagen.
Kram Caroline”.

Senare den kvällen pratade Caroline med Markus om att åka till Emma i Linköping hon var tvungen att prata om det direkt. Och Markus var positiv till att åka. Han hade varit i Linköping två gånger innan, hos någon kompis flickvän, eller något sånt…
Våren passerade fort. Det var mycket med jobbet och Markus jobbade väldigt mycket. Ofta på nätterna eller så började han jobba när Caroline slutade. De åkte upp till Stockholm på Louise student och firade henne. Markus mamma var också där men var mest elak mot sin dotter och beskyllde henne för att pappan dog på grund av henne. Att hon inte var hemma och för att hon kom hem och hälsade på så sällan. Caroline och Markus bara undrade hur det stod till i Elisabeths huvud och sa till Louise att hon inte skulle bry sig, men det var ett slag mot hjärtat i alla fall.
Det blev skolavslutning och dags att säga hej då och ge sina elever sommarlov. Julia var med Caroline på avslutningen och det tyckte ju alla barn var kul. Julia satt inte ens vid Caroline i kyrkan utan mellan två andra flickor Louise och Alexandra.
I slutet av juli bestämde de med Emma att de skulle komma till Linköping.
- God natt, Julia. Sov så gott.
- Ska vi åka i morgon?
- Ja det ska vi. Jag kommer och väcker dig så ska vi klä på oss och äta frukost. När vi är klara sen ska vi sätta oss i bilen och åka bil jätte länge.
- Mm. Lova att väcka mig.
- Ja, det lovar jag. Och sen åker vi….
- Sov Gott nu, sa Caroline och pussade Julia på pannan.

Caroline släckte lampan i taket och gick ut och stängde igen dörren.
Hon gick ut till vardagsrummet. Där satt Markus och tittade på tv.
- Sover Julia??
- Ja det gör hon. Hon ser verkligen fram emot att få ut och åka. Hon är jätterädd att vi inte ska väcka henne….
- Men det gör vi ju. Det har jag fått säga till henne ett par gånger jag också.

Markus reste sig upp och gick till köket och hämtade lite dricka. När han kom tillbaka från köket gick han och höll om Caroline och sa:
- Det var tur att du och jag träffades på det där caféet med Thomas. Och att vi skulle med samma buss hem.

På kvällen packade Caroline det sista och de packade in allt i bilen.
- God morgon, sa Markus när han kom ut i köket. Caroline var redan uppe och hade gjort frukost och packat en fikakorg.
- God morgon, sovit gott??
- Ja, som en stock. Men det har inte du gjort va??
- Ärligt talat. Nej, det är ganska mycket just nu med att åka till Linköping och till Vimmerby. Det är ett sår i mitt hjärta….som rivits upp igen….
- Vi behöver ju inte åka dit om du inte känner att du klarar det…
- Det märker vi. Julia vill ju åka till Kålmården någon dag också.
- Men det hinner vi också och gör vi inte det stannar vi en dag till.

Caroline gick in och väckte Julia medan Markus tog en dusch.
Julia klädde på sig, en ljusgul klänning med rosa rosor på och en vit kofta.
- Mamma!
- Ja, vad är det? svarade Caroline från köket.
- Jag vill ha klämmorna i håret.
- Kom då. Jag har dem här.

Julia kom ut till köket och Caroline satte upp två ljusgula hårklämmor i hennes lockiga rödbruna hår, precis som Carolines.
De åt frukost och sedan packade de in sig i bilen. Det var mycket som skulle med.
Vagn, väskor….

De körde ända till Jönköping innan de stannade och åt lunch.
Julia hade sovit nästan hela vägen och då var det lika bra att fortsätta att köra då. De åt lunch och sedan fortsatte de sin resa.
De stannade till i Gränna och köpte polkagrisar och lite annat godis för det blev lite segt att sitta still i bilen..
- Ringer du till Emma och säger att vi snart är framme??
- Ja, visst det fixar jag. Markus räckte telefonen till Caroline där hon satt i baksätet.
Caroline ringde till Emma och sa att det snart var framme och de la på luren.
- Hon skulle fixa lite fika.
- Vad gott. Det vore inte fel med en kopp kaffe.

- Hej!, sa Emma och vinkade till dem när de kom ut från bilen. Hon gick fram och kramade om Caroline och pratade lite med Julia.
- Hej, sa Emil och hälsade på Caroline och Markus.

De åkte upp till deras lägenhet, en stor lägenhet med stora panorama fönster från golv till tak. De gick husesyn medan Emil gjorde kaffe.
De fikade och senare på eftermiddagen gick Caroline, Julia och Emma ner till stan medan Emil och Markus fixade något med Emils dator.
- Typiskt killar, sa Emma och skakade på huvudet.
- Alltid datorer… som vanligt. Jag är så himla trött på dem. När Julia somnat på kvällarna sitter han här och mailar och surfar och spelar alla spel och skit… Jag skickar bara mail om jag är ute på nätet. Jag skickar bara brev…

De gick ner till stan och gick i lite affärer. Det var festival i Linköping så det var mycket folk. Julia fick en videofilm med Pippi Långstrump som hon ville ha. Hon fick den för att Caroline hade glömt att packa ner en film. Det var en ganska bra barnvakt, när Julia var grinig så där mellan fyra och fem.
- Caroline, får jag berätta en hemlighet?
- Klart att du får.
- Emil och jag ska ha barn i februari. Det sa bli jättespännande.
- Vad kul, grattis. Jag är så glad för er skull.
- Och vi ska gifta oss i september. Kan inte ni komma hit igen då??
- Det är väl klart att vi gör. Det vill vi ju inte missa.
De gick och pratade om det och allt möjligt annat och shoppade något fruktansvärt mycket. Det var rea och Caroline hittade byxor, två tröjor och lite underkläder….
När de gick hem till Emma igen sa hon:
- Ska vi slå vad om en sak? Emil kommer garanterat att säga något om allt jag har handlat.
- Markus också….. Det kan jag sätta pengar på. Tur att jag köpte den där tröja och shortsen till honom.

- Vad du har handlat, sa Emil när Emma kom in och visade allt hon hittat.
- Det var faktiskt rea.
- Ja, ja …… som vanligt.
- Har det gått bra med datorn eller??
- Ja, då svarade Emil.
- Pappa kolla vad jag har fått, sa Julia när hon kom in i rummet med sin nya film.
- Kolla du. Köpte mamma den till dig.
- Ja det gjorde hon. Hon är snäll. Jag fick en kjol och en tröja också.

Klockan var fem och det var dags att göra middag..
- Ska jag hjälpa dig? frågade Caroline.
- Nej det är nästan klart. Så det behövs inte.
- Jag kan göra dig sällskap i alla fall och prata lite.
De åt middag och när de hade ätit klart gick Markus och Emil till datorn igen medan Emma tog disken.
- Jag går och nattar Julia nu, sa Caroline lite jävligt till Markus som var i rummet där de skulle sova.
- Men Caroline lägg av, sa Markus till Caroline .
- Vad då lägg av. Du har suttit vid datorn med Emil medan jag har tagit hand om Julia på stan. Förstår du ?

Markus gick bara ut till Emil som satt vid datorn igen och blev ganska sur på Caroline.
Caroline läste en bok för Julia så att hon skulle somna. Men inom henne var hon så fruktansvärt nära att börja gråta. Det var mycket allting. Markus flippade ur totalt, eller så var det Caroline som retade sig på allt…
- Sover hon nu? frågade Markus när Caroline kom ut till vardagsrummet.
- Ja, hon var trött. Konstigt va? Det är vi nog allihopa…
- Det kan man ju förstå, sa Emma. Det måste ha varit en hård dag för henne.
- Ja, det har det.
- Vi kanske kan ta en promenad om du vill och prata lite. Du ser ganska upprörd ut..
- Ja, jätte gärna. Jag är bara ledsen och beskviken på Markus.
Caroline klädde på sig en tröja och tog på sig ett par skor.

Caroline och Emma gick till Gamla Linköping. Och gick runt där lite.
- Hur är det Caroline ? du verkar ganska ledsen.
- Ja, det är hårt att ha barn och sen ta hand om henne själv. Jag kan inte förstå hur jag hann med det förut.
- Jag förstår det. Markus då??
- Man har ingen fritid. Det var väl ett och ett halvt år sedan jag varpå fest senast..
- Det märkte du väl idag. Han sitter hellre vid en dator…. Så här är han aldrig hemma men han blev det när vi kom hit.
- Han ska nog bara jäklas med dig nu när han är hos oss.
- Säkert…Han bryr sig kanske inte för Julia är ju min syster och mitt ansvar.

Caroline kände hur tårarna kom längs hennes kinder.
- Det är inte bara det. Vi ska åka till Vimmerby också och såret har rivits upp igen. Jag vet inte om jag orkar med det. Julia måste få höra sanningen och det är jag som måste berätta…
- Jag förstår dig. Men det kan vara bra att åka dit och möta det även om det är jobbigt.. Var det i morgon ni skulle åka dit eller var det till Kålmården då? Emma försökte få Caroline att tänka på annat.
- Vimmerby imorgon och Kålmården på lördag.

De pratade om allt som hade hänt i Vimmerby och lite annat skvaller när de gick hem.

När de skulle gå och lägga sig senare på kvällen var Caroline fortfarande sur på Markus. Eller hon var inte sur utan besviken.
- Vad är det med dig Caroline? sa Markus till henne.
- Inget…..
- Det är det visst..
- Ja, jag är så jäkla besviken på dig. Du hjälper inte till ett dugg ju.
- Men…..
- Jag orkar inte höra.
Caroline väckte Julia och de gick upp och gjorde sig i ordning.
- Mamma, vad ska vi göra idag??
- Vi ska åka till Vimmerby. Jag ska berätta något för dig.
- Du och jag bodde där när vi var små.
- Nä.
- Jo det gjorde vi men idag ska vi till Astrid Lindgrens värld, så på stan, och åka till Frödinge.
Framåt nio kom de i väg till Vimmerby. Resan dit gick alldeles för fort.
De var på Astrid Lindgrens värld och gick runt där och tittade tills eftermiddagen och de var vid huset där Julia och Caroline hade bott när de var små.
- Stannar du här Markus? Julia och jag ska gå iväg en stund, sa Caroline när de kom till kyrkogården.
- Ja visst. Jag sitter kvar i bilen.
- Vi kommer snart tillbaka.
Caroline och Julia gick till mammas gravsten och la blommor där.
Caroline hade inte varit där sedan mamman hade begravts och det kändes så overkligt att hon låg där……

När Caroline och Julia kom tillbaka till bilen åkte de i väg och åt middag på ett värdshus i Frödinge. De åt en god middag men det var fortfarande lite tryckt mellan Caroline och Markus på grund av allting. Allting var fel.
- Är ni klara?? frågade Markus
- Ja, det är vi. Ska vi gå.
- Ja, sa Julia och de reste sig och gick ut till bilen.

De åkte i väg, de åkte småvägar hem och Caroline visade Julia vart hon som skrivit Pippi Långstrump bodde….
Sen åkte de runt lite och kollade. Julia tyckte nog att det var tråkigt för hon somnade.
Det var Caroline som körde för hon var den som hittade….
Markus satt i baksätet. Caroline svängde in till ett bad, det var där Caroline och Julias morfar hade badat när han var liten. Det hette Krönbaden och låg i Södra Vi.
- Vart ska vi nu? frågade Markus
- Till ett bad, det är mysigt där. Jag måste prata lite… det är viktigt.
- Ja, visst. Det kan vi göra.

Caroline parkerade bilen och klev ur. Julia satt kvar i bilen och sov medan Caroline satte sig på gräset utanför. Markus kom och satte sig bredvid henne och höll om henne.
- Hur är det älskling?? Mår du inte bra??
- Det är allt det här, det var så fruktansvärt jobbigt att se sitt gamla hem och att gå till mammas grav. Jag har inte varit där sedan mamma begravdes..

Caroline började gråta och kunde bara inte sluta.
Markus bara höll om henne och försökte trösta henne. Mer kunde han inte göra.
- Vi löser det här, älskling. Jag lovar.
- Kan du förlåta mig. Jag var så fruktansvärt elak mot dig igår. Du får dra om du vill..
- Nej, jag kan förstå varför du blev arg, jag var faktiskt ganska elak. Jag kunde faktiskt haft Julia hemma. Du vet ju att jag älskar dig och inte skulle lämna dig…. det lovar jag dig. Julia är mitt ansvar också.
- Jag vet det och jag älskar dig också. Jag vill ju inte att du ska dra men det känns ganska meningslöst….

Det satt där länge och pratade.
- Ska vi åka eller??, sa Caroline.
- Jag vet inte. Det kan vi väl göra. Brukade din morfar bada här när han var liten eller hur var det?
- Ja, det brukade han. Det var hit mamma, Julia och jag skulle ha åkt och badat dagen efter hon dog…. Hon hade pratat om det länge….Mamma och jag var bästa kompisar. Pappa jobbade alltid. Han var aldrig hemma utan gubben var otrogen.
- Det känns ganska tungt va?? Det är jobbigt att förlora en förälder….
- Ja, men det var nog ändå värst sen när pappa drog till Italien med den där bruden….. och han bara lämnade mig själv med Julia och trodde att allt skulle ordna sig bara han lämnade pengar…..och tog bara förgivet att jag skulle ta hand om Julia. Han ville varken ha henne eller mig.

Efter ett tag åkte de hem till Emma och Emil igen.
De var fortfarande uppe när Caroline och Markus kom fast än att klockan var ganska mycket.
- Har ni haft det bra? frågade Emma
- Ja, så bra man kan ha det när man kommer till sin barndomsstad med alla de minnena och känslorna, sa Caroline till Emma.
- Gumman, sa Emma och reste sig upp och kramade Caroline som inte kunde hålla tillbaka tårarna.
- Det var så fruktansvärt jobbigt.
- Jag förstår det…..
Emil reste sig från soffan och gick ut till köket och fixade i ordning lite te. Markus la Julia och sedan gick han också ut till köket och hjälpte till. Markus hade verkligen dåligt samvete från gårdagen…
Emma och Caroline satt och pratade ett tag…om allt i Vimmerby och så. Det hade känts ganska bra, men ändå fanns känslan kvar av allt som hade med Vimmerby att göra. Caroline hade varit helt nervös för att stöta ihop med David eller någon…

Sen kom Emil med teet och då pratade de om lite trevligare saker.
- Skulle ni till Kålmården på lördag, eller hur blev det?
- Vi satsar på det, sa Caroline. Vädret skulle vara bra tror jag.
- Vi ska vara barnvakt åt Emils systerdotter Louise då och jag tänkte bara f

Författare:

Publicerat

Dela: