FÄRG SKAPAR GLÄDJE

FÄRG SKAPAR GLÄDJE
Tänkvärda rader och läs dem gärna.

Hej, jag heter Inger och har varit med på Novell på Nätet länge. Jag började skriva då Michael Ländin nyss hade startat sin sajt. Han gjorde min första websida och den finns kvar än som länk på www.malms.info
Mina vänner, Jag läser ofta vad ni skriver och har glädje av det. Livet har sina skiftningar och vi hänger alla med så gott vi förmår. Själv är jag konstnär och journalist men numera pensionerad. Jodå visst är pension bra men efter den speciella dagern då man råkat fylla sextiofem stängs många dörrar. Kamrater och goda vänner som fanns droppar av successivt och man sitter där rätt ensam i stugan och tänker. Nåja, han finns ju också där, han som heter Olle och har varit min make och vän i hela femtiofyra år men oftast sitter han framför datan och knappar.

Jag brukar kalla mina utställningar för Färg skapar Glädje och det är sant som sagt. Det är med dessa färger som jag numera förgyller mina dagar. Att fästa ögonen på en härligt färgrik målning på morgonen när man vaknar kan positivt förändra hela den dagen. Färg har en underligt känsloladdad inverkan på individen. För min egen del är det helt otänkbart att tolka vardagen i gråskalor. Dessa möter man i regel alltid under den långa dagen på arbetet eller ute i det hektiska folklivet. Inköp av en fin färgrik kjol kan till och med rädda ett tråkigt äktenskap. Nåja, tag det med en nypa salt.

Jag målar färgstarka fåglar som flaxar kring matbordet på tomten. Det finns en stor och vackert främling där nu som jag inte känner igen. Färgerna inspirerar mig och jag sätter en duk på staffliet. Den ljusblå bakgrunden lyser så vackert och fågeln ser ut att sjunga där han sitter på sin stubbe. Ute på verandan sitter min svarta kattunge i en korg och solar sig. Så småningom efter utställningen kommer någon att ha en målad röd korg med katt hängande på väggen i stugan. När jag målar så vet jag att jag skänker glädje till många. Glädje behöver inte innebära en miljonvinst. Glädje är något som man skapar själv, att tänka efter och vara tacksam för det man fått ut av livet. Jag såg en dokumentär film för ett par dagar sedan om en ung korean som blivit lam vi arton års ålder. Han berättade i rutan om glädjen att vara vid liv trots den svåra olyckan för så längesedan. Han skulle ha blivit idrottsman, det var hans största dröm. Nu är han rullstolsbunden läkare i USA

Att vara konstnär är ingen dans på rosor och rik blir man inte heller. Det är en ojämn kamp under många år och framgångarna låter vänta på sig. Det är inte fint att vara konstnär så vida man inte förekommer i TV med jämna mellanrum eller allt som oftast är omskriven i veckopressen. Det har funnits dagar då gråten varit nära liksom att man rusat runt i stormande glädje av en liten uppmuntran från någon man träffat i affären. Jag har fem målningar hängande på den lokala Vårdcentralen och det gläder mig mycket. De har blivit väldigt uppskattade av patienterna i väntrummet. Alla behöver vi beröm i någon form för att orka vidare. Ett vänligt ord till flickan i stormarknadens kassa eller till brevbäraren som kommer med posten varje dag i ur och skur. Kolla hur glada de blir.
För ett par veckor sedan kom två billaster med besökare från Iran för att titta på min utställning här hemma i Roslagsstugan. Vilken glädje det blev och jag fick nya krafter för att börja måla på nytt. Man kan inte köpa glädje för pengar. Det finns en rörande liten novell på Nätet skriven av en äldre man från Småland eller Öland. Det handlar om en morfar som snickrar ihop en kälke till sitt barnbarn för att skänka i julklapp. När julaftonen kommer är sonsonen ute och åker med en splitter ny och moderna bob i backen utanför huset. Morfar som skulle sprida glädje med sitt lilla hantverk blir nu istället ledsen och skäms. Han gömmer kälken i snickarboa och talar aldrig om att den funnits.
Detta kanske är ett tråkigt inlägg i Novell på Nätet men ändå lite värdefullt nu inför Julen som kommer. Tänk gärna på att julklappen skall komma från hjärtat och inte från plånboken. Jag hänger ut mina målningar på husets fasader för att de som går förbi skall ha något fint att titta på. Aldrig har någon försökt att stjäla en enda liten duk. Detta bevisar att det finns mycket gott kvar här i världen trots våld och dödande. Allt detta finns på min hemsida, logga in och kolla. Lugn, snart kommer jag med en rafflande novell som kompensation för det här pekpinneinlägget.
Inger Malm

Skriven av: INGER MALM