flickan!!!

En liten flicka!!!!!!

En natt för inte så länge sedan sitter fast i mitt minne mycket starkt, det är en händelse jag inte kan få ur mitt inre. Den syn som mötte mig var så stark och gripande att jag ständigt kommer att ha den bilden framför mig. Det va en sen natt som jag fann flickan i ett tillstånd jag aldrig sett henne förut. Visst har jag sett henne ledsen och förtvivlad men denna natt verkade all kraft runnit ur henne, hon verkade helt tom och det var som om all livskraft tagits ifrån henne. När jag fann henne låg hon utslagen på sin säng skrikande av sorg. Hennes hysteriska skrik gjorde mig rädd, aldrig förr hade jag sett en människa med så mycket smärta och sorg i sin blick. Modern låg i rummet bredvid ovetande om vad som försiggicks vägg i vägg. Fast efteråt har jag förstått att hon nog visste men att hon inte visste hur hon skulle hantera detta. Ingen i denna värld vet nog hur de ska hantera en människa med så mycket sorg och ilska. Efter ett tag var det som om all ork rann ur flickan och tårarna slutade att flöda ner för hennes kinder. Det enda hon gjorde var att stirra upp i taket med en apatisk blick. Det var som att titta in i en avliden människas ögon. Kanske var hon på ett sätt redan utom denna värld i alla fall psykiskt sett. Plötsligt reste hon sig från sängen och gick med tunga steg genom lägenheten. Om hon hade vetat att någon iakttog henne hade hon blivit rasande över att jag inte gjorde något åt hennes situation. Sakta öppnade hon balkong dörren och satte sig därute i den kalla sommarnatten. Vinden var ganska påtaglig men hon verkade inte frysa utan tog istället upp en cigarett och tände denna. Medan hon in andades tobaksröken började tårarna sakta rinna ner för hennes kinder. Nu var inte hennes sorg aggressiv och skrämmande utan nu såg hennes rödgråtna ansikte ut som ett förskrämds barn lilla sårbara ansikte. Jag kunde läsa i hennes ansikte att det enda hon ville nu var att någon skulle se henne, trösta henne och säga att allt ska bli bra. Huttrande gick hon in igen, lyssnade vid sin mors dörr och hörde henne dra fridfulla andetag. Hon förvissade sig om att hon sov och smög sedan ut i köket. Där stod hon en stund innan hon öppnade dörren till medicinskåpet där hon visste att hennes mor hade starka mediciner. Med darrande händer tog hon ut paket efter paket med olika pillerkartor. Hon visste ej vad de var till för, det enda hon ville var att de skulle vara så starka som möjligt. När hon inte kunde få någon visshet om vad de olika pillrena var för några såg jag rädslan stiga i hennes ansikte. Detta var ju inte det hon innerst inne ville, hon ville inte dö, hon ville bara bli upptäckt. Men ingen förstår hur dåligt hon mår så egentligen vore detta det bästa för alla. Hon hade fått sömnpiller av sig mor föregående kväll och nu började hon fundera på hur många hon skulle behöva ta för att aldrig mer behöva vakna upp igen. som tur var blev hennes tankar avbrutna av att hon hörde sin mor vakna till liv i rummet bredvid. Snabbt stängde hon skåpet igen i hopp om att hon inte skulle bli upptäckt. Med tårarna rinnande nedför kinderna tassade hon tillbaka in i sitt rum och sjönk ner på sängen igen. snabbt blev hennes sorg återigen aggressiv och hatisk. När hon tittade upp stod hennes mor i dörren med ett trött ansikte. Modern sjönk ner på sängen bredvid sin dotter. Sakta började hon stryka henne över ryggen med hopp om att flickan skulle sansa sig. Hon sa inte så mycket, detta var inte första gången denna situation utspelade sig. Allt för många gånger hade flickan skrikit utav sorg. Sorg, smärta och aggression över något hon själv inte kan förklara. Dessa stunder är lika svåra för modern som för flickan. Att se sitt barn lida på detta vis krossar en mor. Hon står helt hjälplös när hon ser sitt barn skrika ut sin sorg. Hon skulle offra sitt eget liv om hon visste att det skulle skona barnet från all sin smärta. Men efter denna kväll vet de båda att allt har nått sin kulmen. Ett liv på detta vis är inte ett liv möjligt att leva för någon människa. Nu vet de båda att något måste göras och det är snart. Annars kommer det att förstöra mer än för en människa. Flickan måste låta någon annan komma nära. Hon måste låta någon ta sig in i hennes inre. Någon som kan förklara och hjälpa henne när hon mår som sämst. Kanske finns det någon med några av de svar hon söker, det kanske finns någon som kan få henne att förstå sig på hennes liv. Kanske har någon en liten nyckel till livets glädjeämnen och likaså sorg.


Författare:

Publicerat

Dela: