Hämnden

Hämnden

Jakob vill gärna ge igen för det han fått genomlida i barndomen. Han tänkte ofta under de åren han blev utsatt för mobbing i skolan och slagen från fadern att han en dag när han blir stor skulle ha förmågan att ge igen. I dag är Jakob äldre och har inte lärt sig något av deras misstag. Och han hatar att göra samma saker som de gjort mot honom. Mest av allt hatar han sin far som slagit, skrikit och ljugit mot honom. Med tiden har hans ilska mot fadern avtonat. Men det har inte hindrat Jakob från att tänka ut en plan på hur hans efterlängtade hämnd mot honom ska se ut. I all sin vrede har han skapat den perfekta planen som absolut inte får misslyckas. Jakob hade gått igenom varje detalj i planen flera gånger och förberett sig både fysiskt och psykiskt. Genom att träna intensivt på gym i flera veckor och öva på repliker.
Jakob har bestämt sig, det måste ske och det går inte att ångra sig nu. Det spelar ingen roll om han blir straffad för något brott, det viktigaste var nu för honom att genomföra hämnden. Innan Jakob själv visste om det stod han utanför föräldrarnas hus på natten och betraktade det. Han hade inte sett huset på flera år och kunde inte fatta att han bott där i 13 år. Han tog fram en tegelsten ur ryggsäcken och kastade den mot ett av fönstren som krossade det med en högljud smäll. Jakob tog fram brännbollsträet ur ryggan och gick fort fram till det trasiga fönstret och klättrade in. Föräldrarna hade vaknat och ljuset var tänt i deras sovrum. Modern låg i sängen och fadern stod där inne med telefonen i handen. Jakob rusade fram till honom och slog honom i magen med brännbollsträet och slängde telefonen i väggen. Där låg farsan på golvet med smärtan i ansiktet och morsan skrikandes i sängen, perfekt. För att lätta upp stämningen lite sa han åt sin skrikande mor att vara tyst. Men hon fortsatte skrika som en stucket svin. Jakob slog då henne flera gånger med brännbollsträet tills hon tystnade. Han hade slagit ihjäl henne. Jakob hade ingen ångest över det för han var påverkad av droger. Jakob visste nu att det var dags för nästa akt i planeringen.
Han vände sig till fadern som grät och sa:
- Det här är bara början farsan, jag har ju inte dumpat dig i skogen ännu för att pynta den!
- Varför gör du så här? Du kommer aldrig ostraffat ifrån det här! sa fadern.
- Håll käften, tror du jag bryr mig? Du gjorde så här mot mig, du gjorde det! Jag hatar dig, jag svär till gud att jag hatar dig! Det var ju meningen att du skulle gilla mig! Varför kan du inte respektera mig som jag är istället för att förstöra för mig!
Med en snabb rörelse tog Jakob fram en kniv ur ryggan och höll den framför sig.
- Nej, nej! sa farsan.
- Hur fan kunde du göra så här mot mig, hur fan kunde du göra så här mot mig?
Jakob lyfte upp farsans huvud i håret och skar av halsen.
- Nu blöd din djävul, blöd! Blöd din djävul, blöd! Blöööd!
När farsan förblött stoppade Jakob in liken av föräldrarna i svarta sopsäckar, släpade ut dem till husets bil och lade dem i bakluckan. Jakob körde till skogen och dumpade dem på en plats där det skulle vara svårt att finna dem.
En månad senare fick Jakob veta att polisen funnit liken. För eller senare betyder det att de kommer att gripa honom om utredningarna stämmer. Men Jakob brydde sig inte. Han har ändå utfört sin hämnd och det betyder mest för honom.

Författare:

Publicerat

Dela: