Hela vägen till Mogadishu

Hela vägen till Mogadishu
Kategori: kärlek, verklighetshistoria och fantasi

2020 var året jag flyttade in till Gislaved, Mogadishu var den nya område jag hamnade i. Den fula platsen med gula långa lägenhetshus. Platsen var för sig själv som att det var fängelse för några år sedan. Namnet på den ställen måste inte har varit Mogadishu antar jag, den måste har hetat nåt annat men vad den hette vet jag inte. Jag har försökt fråga men ingen har en aning om det. Namnet måste har bytts genom en revolution, men det ska vi inte lägga oss i.

Den dagen vaknade jag i dröm. Jag drömde om att någon hade stulit min finaste och snabbaste cykeln som någonsin har funnits. jag vaknade med att någon satt på en ful musik. Jag vaknade i dröm och drömmen var mardröm jag stod upp slog väckarklockan och den slutade låta. Det var måndag igen. Jag var utmattad, jag gick till badrummet tog ett bad och borstade tänder. Jag gick ut och skulle ta min cykel men tyvärr var den inte där. Drömmen var som kopplad till någon övervakningskamera. Jag bestämde mig att ta bussen, jag gick in i huset och tog min buss kort och jag tog en macka också. När jag kom till bussen så körde den i väg. Jag sprang efter den med mackan i handen men jag missade bussen också. Jag bestämde mig att skicka sms till min magister Ello och talade om att jag inte kommer i tid. Jag tog fram min macka och åt upp den hela vägen till min destination. Jag kom fram till min destination och jag var jättetrött, jag tänkte varför jag inte tog skidor istället.

Klockan var tolv när jag kände mig som att jag inte hade stoppat någonting i munnen sedan föra veckan. Jag bestämde mig att gå till restaurangen och där träffade jag några killar som också bodde i Mogadishu. Jag satt med dem men sedan bestämde jag sitta någon annanstans själv. Mina kamrater där från Mogadishu låtsades som de inte kunde någon språk som jag kunde, de pratade somaliska och arabiska och de satt och skratta. Det gjorde mig gå i taket, se människor sitta och prata ett språk som jag inte förstår och skratta. Jag satt och undrade om hela Mogadishu var likadant som de där killar. Jag gick tillbaka till rummet där vi satt och jobbade och varje gång vår sir Ello tog sig en promenad utanför rummet så blev rummet en street market eller en disco. Jag avskydde den där rummet, den fick mig tänka att börja jobba i ett annat rum. Ibland kunde jag nästan säga att rummet var i gott skick men det jag avskydde var hur mina kamrater bete sig när sir Ello tog sig utanför rummet. Tiden var ute och det var dags att gå hem. Jag tog mig en funderare och bestämde mig att träffa mina vänner på andra sidan byggnaden men när jag kom fram så hittade jag att bägge vänner hade tappat bort sina nycklar. Vi gick till expeditionen och frågade om nycklar men de hade inte fått in nåt. min andra vän Udba blev jättearg för nycklar han hade tappat fanns det den dyraste nyckeln man kunde tappa. Min vän Sebas var inte särskilt upprörd, nyckeln han tappade var inte värd nånting, han kunde hitta en ny på två hundra kronor. Vi sedan bestämde oss ta en läsk tillsammans. Jag tog mig en klunk och började prata om vad jag hörde på nyheter. Det var hemskt men jag var egentligen oroligt för min vän Nattis som bodde där i Belgien. Medan vi satt där så fick jag ett meddelande och det stod "kom hem snarast" vi hälsade hejdå till varandra.
När jag kom hem hittade jag att någon hade hittat min cykel, han sade att han hittade den i soptunnan.
Jag tog min cykel och prov cyklade, den var i gott skick. Jag gick in och stod och tittade genom fönstret plötsligt såg jag den vackraste tjejen till grannen hon var ute och försökte låsa upp sin guldcykel.

Det kom en liten unge och frågade mig om jag var tillsammans med tjejen, jag ryckte på axlar. Jag bestämde mig sätta på inlines så fort jag kunde. Jag ska berätta för dig att Gislaved är konstigt speciellt i april på morgonen kunde man åka skidor och samma dag men eftermiddag kunde man njuta av tjugo fem grader varmt. Jag gick ut och träffade henne fortfarande försökte låsa upp låset. Hon ropade på mig och bad mig om hjälp och jag hjälpte henne men klarade inte träffa hennes blick för hennes blick gav mig en känsla som jag inte brukade få ofta. När hon satt på cykeln tackade hon och frågade om jag kunde komma till Mogadishu Parken för det var lätt att åka inlines där och då kunde vi eventuellt vara tillsammans. Jag tackade för inbjudan. För mig kände det som att jag skulle ha första dejten med finaste och vackrast jäntan i Mogadishu. Men jag skulle gå till parken om fem minuter. Hon kisade mig med de vackraste ögon. När hon försvann i horisonten så fick jag ett sms, jag plockade fram mobilen så snabbt som möjligt och trodde att hon ville att jag skulle följa henne precis men meddelanden kom från Nattis och det stod "det var sinnessjuk men jag överlevde, jag kunde vara en av offer", jag skrev tillbaka "bra att du lever för jag hade börjat tror på nånting annat". Jag gick in och borstade tänder noggrant. Kanske kunde det hända något mer än dejten.

När jag kom till parken så var hon där upptagen med andra tjejer, hon kom rusande mot mig och kramade mig sedan kysste hon mig på kinden. Killar som stod och glodde blev statyer som de inte hade sett något liknande förut. Killar från Mogadishu hade alltid drömt om att få en sådan kram och bli kysst på kinden men kanske mer ville de ha men det ska vi inte lägga oss i. Tyvärr kunde vi inte vara tillsammans den dagen sade hon, hennes vänner ville cyklar tillsammans och tjejprata så de ville inte ha någon kille inblandad sade hon till mig. Men det var som vanligt för mig, jag hade börjat trivas med att vara ensam.

I hela Mogadishu stod vuxna, ungdomar och barn de glodde på den ensamma inlinesåkare, jag undrade om de skrattade in i hjärnan och sa afrikaner gör inte det där. Jag var den enda som åkte och såg konstigt ut. Några killar stoppade mig och frågade är dina ben okej? Jag tog mig en funderare och tänkte om de var ironiska, jag trodde att de ville fråga om jag var helt okej eller om jag var korkad. Människor i Mogadishu gjorde inte nåt annat än att spela fotboll, eller fanns det nåt annat de var bra på? Ja att förstöra var de bästa på. Jag kom ihåg dagen innan när de ville trampa på min drönare, inte bara min drönare också året innan dess gjorde jag en snögubbe men den existerade inte en enda timme. Fotbollsplan som var byggd tre månader sedan var som äldsta fotbollsplanen i människans historien.

Alla ögonen stirrade på mig jag bestämde mig att åka hem på mina rullande skor. På vägen hem träffade jag någon som cyklade på en överstor cykeln han kunde inte nå pedaler ordentligt han frågade om vi kunde leka tillsammans men jag tackade nej för inbjudan på grund av åldern.
När jag kom hem så hittade jag en lång kö vid dörren, det var en kö av gangstrar. De kallade sig för M-B som betydde Mogadishu Boys de var på väg att gå in i källarn och bolma. Men då kom polisen, de var som zombier eller benrangel och gänget splittrade. Och jag fick komma in i lägenheten. Att bor i Mogadishu är dagar likadant varje dag.

Av: Heri Ndami

Författare:

Publicerat

Dela: