I Hope You Have The Time Of Your Life part 4

Tilda

Jag ligger i soffan och slökollar på tv när det plötsligt ringer på dörren.
Jag blir alldeles chockad och funderar en sekund på att skita i att öppna.
Men så går jag ändå ut till hallen och kollar i kikhålet på dörren.
Därutanför i korridoren står Alice.
Nu blir jag ännu mer chockad.
Hon, Alice, fina Alice, står någon meter ifrån mig och jag vet inte om jag vågar öppna för henne.
Men tillslut lägger jag bort rädslan och öppnar ändå.
Alice bara står där i lila tröja med stjärnor och utsläppt hår, som jag tycker att hon passar bäst i.
Och någonting slår rot i mig den kvällen när Alice ringer på min dörr.
Någonting som har smugit sig på under den senaste veckan.
En längtan.
Efter…Alice?
”Hej”, säger hon och ler ett osäkert leende.
”Hej…”
Alice ger mig en mjuk, underbar kram och jag känner att hon luktar sprit.
”Ja, jag är full. Men…jag skulle träffa Jocke och var så nervös och förvirrad. Jag var hos honom, men var tvungen att sticka därifrån nästan direkt igen…”
”Varför det?”, frågar jag och visar henne in i sov/vardagsrummet.
”Jag klarade inte av att ligga och hångla med honom när jag bara tänkte på dig”, säger hon samtidigt som vi sätter oss i soffan.
Jag sänker ljudet på tv.
Ändrar mig och stänger av den helt.
”Shit, vad fin du är ikväll, Tilda.”
Jag vågar knappt se på henne.
Tänk att hon är här hemma i min lägenhet.
Tjejen jag inte kunnat få ut ur mitt huvud på snart två veckor.
”Alice, på vilket sätt tänker du på mig?”
Jag vänder mig mot henne och ser in i hennes blå ögon.
Hon stryker handen över min kind, håller kvar den där.
”På det sättet att jag vill kyssa dig tills vi båda tappar andan.”
”Åh, Alice…”
”Tänker inte du också så? Om mig?”
Jag suckar och tänker efter en stund innan jag svarar.
”Jo, det gör jag. Självklart gör jag det. Men det är så nytt för mig, det här…”
”Vad menar du med nytt?”
Jag tar ett djupt andetag.
”Alice, jag är så osäker på min läggning som man möjligtvis kan bli. Jag vill ha dig, egentligen. Och det har funnits stunder när jag har velat ha andra. Men de stunderna har varit få och korta, när det gäller både tjejer och killar.”
Det blir tyst en stund.
Tystnaden hinner nästan bli pinsam, men då öppnar Alice munnen.
”Om du är så säker på att du vill ha mig, skit i din osäkerhet. Jag tänker bli lebb, för jag tycker att killar har sånt störande skägg. Du kan bli lebb med mig!”
Jag kan inte låta bli att skratta lite åt hennes komiska argument.
Hon tar mina händer i sina och ser allvarligt på mig.
”Tilda, jag ska vara helt ärlig mot dig. Jag är ganska så säker på att jag är kär i dig, och jag blir mer övertygad för varje dag som går.”
Jag blir definitivt inte förvånad över att höra det.
Det har känts i luften enda sen hon bankade skiten ut Emma i söndags, och jag kan väl bara hålla med henne.
”Jag antar att…jag känner som du. Egentligen gör jag väl det.”
Innan hon hinner öppna munnen, lutar jag mig fram och kysser henne.
Den här kyssen blir mycket längre än vår första och jag känner Alices tunga mot min i två sekunder.
”Hjälp, Tilda…”, säger Alice och ger ifrån sig en suck.
”Vad är det?”
”Vad det är?”
Hon drar mig närmare intill sig och kysser mig igen och igen och igen.
”Jag vill ha dig..!”
Ett leende sprider sig i mitt ansikte och jag känner hur det pirrar till i hela mig.
Jag vill ha henne också.
Nära intill mig, så nära det bara går att komma någon.
Jag vill ha henne i mig, under mig, ovanpå mig, överallt!
”Alice…”, säger jag och stryker henne över låret. ”Jag vill verkligen ha dig också. Men…jag tycker inte att det är någon bra idé att ha sex med dig när du är full. Sov över här, så ser vi hur vi känner imorgon.”
Alice nickar först, men sen rycker hon till och slänger in blick på min väggklocka som visar fem i halv tio.
”Nej, jag lovade min syrra att vara hemma tidigt!”
”Men…”
”Fast jag kan ju ringa henne”, säger hon snabbt och halar upp sin mobil.
”Så du stannar då?”
Alice ser på mig och ler det vackraste leende jag någonsin har sett.
”Ja, Tilda, jag stannar om du håller om mig hela natten och lovar att aldrig någonsin släppa taget.”
”Jag lovar.”

Nästa morgon vet jag inte om jag vill, eller inte vill, vakna.
Å ena sidan vill jag stanna kvar i min virvlande Alice-dröm, men å andra sidan..
Genom en glipa i persiennen sipprar solljuset in och bakom mig ligger Alice och trycker sina mjuka bröst mot min rygg.
Kanske är det bättre att vara vaken ändå.
Hennes kropp är varm mot min, hennes vackra, graciösa fingrar har nästlat in sig i mitt svarta, axellånga hår.
Försiktigt, för att inte väcka henne, vänder jag mig om i sängen.
Hennes sovande ansikte är så vackert. Hennes mörka hår ligger utbrett över kudden som en solfjäder, och det kittlar lite när jag lägger mig tätt intill henne.
Med handen föser jag undan en del av det och gosar in mig i den lilla gropen vid nyckelbenet.
Alice rör sig lite i sömnen och plötsligt är hennes ansikte precis intill mitt.
Jag kan helt enkelt inte låta bli att kyssa hennes mjuka läppar.
Hon vaknar nästan direkt och lägger armarna om mig, kysser tillbaka.
Täcket har åkt av henne och blottar en fantastiskt vacker överkropp.
Hon har en röd spetsbehå och i naveln sitter ett litet stjärnsmycke.
Jag rör vid det med fingret, snurrar lite på den lilla, ljusblåa stjärnan.
”Har du några piercingar?”, frågar Alice.
”Mm, i tungan.”, säger jag och visar henne. ”Och en tatuering.”
Vilket är sant, jag har ett litet hjärta under vänstra bröstet.
”Wow..” ler Alice. ”Jag har hört att tungpiercingar förhöjer njutningen när man har lesbiskt sex.”
Jag ser på henne och höjer på ögonbrynet.
”Så det har du hört?”
”Det har jag.”
Hon ler flörtigt mot mig och jag fnissar lite.
”Jag har faktiskt också hört det”, säger jag. ”Men jag vet inte om det är sant. Jag har aldrig haft tillfälle att prova.”
”Jag kanske skulle kunna vara försökskanin..”
Stämningen i rummet är nu så elektriskt att det sprakar om oss.
Varje gång någon del av Alice rör vid mig så rycker jag till som av en elstöt.
Någonstans under naveln börjar det pulsera och bulta och aldrig har jag sett någon så fin som Alice.
Herregud, såhär upphetsad har jag nog inte varit förut.
Alldeles snurrig sparkar jag ner täcket till fotändan av sängen och studerar Alice där hon ligger.
”Du har ju leggings på dig”, säger jag missnöjt.
”Du får ta av dem om du vill”, svarar hon.
Försiktigt tar jag tag i linningen på hennes randiga leggings och drar ner dem lite i taget.
För varje sekund som går får jag se mer och mer av denna vackra varelse.
Till slut ligger hon i bara underkläder bredvid mig.
Mitt hjärta slår så hårt nu att det känns som om jag ska svimma.
”Du är så jävla fin”, säger Alice och rör vid mitt hår.
”Alice, lyssna på mig lite..”, säger jag och spänner mig för att inte kasta mig över henne direkt. ”Du vet hur osäker och rädd jag är angående allt det här. Du är det finaste jag vet, men som du nog förstår blir jag lite..förvånad när jag inser att det är en tjej jag känner så för. Egentligen borde jag inte tänka så alls, för jag menar..det är väl kön som kön, visst? Det är ju personen man blir förälskad och kär i. Och jag vet att jag känner för dig, mer än vad jag någonsin känt för någon kille. Jag vet att det är här jag borde vara, att det är det här jag har väntat på i hela mitt liv. Men jag ber dig, hantera mig med försiktighet. Jag är lite bräcklig.”
Alice ser på mig en stund innan hon svarar.
”Åh, Tilda..jag ska vara så varsam. Jag ska inte göra någonting innan du visat att du tycker att det är okej.”
Jag ler, all osäkerhet rinner av mig.
Med det ur vägen släpper jag alla hämningar.
Försiktigt gränslar jag Alice och lägger armarna om hennes nacke.
Hon trycker sig mot mig och jag kan känna spetsen på hennes trosor kittla mot mitt lår.
Alice lägger händerna under min rumpa och kysser mig hårt.
Jag kan känna hur det pulserar i henne också.
Ovant knäpper jag upp hennes behå och drar av henne den, slänger den på golvet.
”Har inte du lite mycket kläder på dig?”, frågar Alice och drar lite i mitt gråa linne.
”Jag vet inte. Har jag det?”
”Det har du.”
Hon drar det över mitt huvud och synliggör mina små, runda bröst.
Med läppar mjuka som sammet kysser hon dem och smeker min mage samtidigt.
Sedan återgår hon till att kyssa mina läppar, försiktigt men ändå passionerat.
Vi sitter mage mot mage, bröst mot bröst, och jag känner våra hjärtan slå i takt.
”Vill du gå hela vägen?”, frågar Alice mot min hals.
”Nej”, svarar jag. ”Jag vill gå längre, mycket längre, än så.”
Varsamt puttar hon ner mig på sängen så att hon hamnar ovanpå mig.
Mina fingrar letar sig ner längs hennes höft, snuddar lätt vid kanten på hennes trosor.
”Åh hjälp..”, stönar Alice och hennes andning snabbar på kraftigt. ”När du tar i mig slutar jorden att snurra för ett tag.”
”Jag tänker dra av dig trosorna nu”, säger jag. ”Om du känner att du vill?”
”Snälla, gör det bara..”
Så jag gör det, för första gången i mitt liv.
Och det är inte det att jag inte sett någon naken förut, men ingen har någonsin varit så fin och fulländad som Alice.
Hon är helt rakad, och huden under mina fingertoppar är len och sval.
Jag har aldrig tagit på en tjej på det här sättet förut, men det känns mer rätt än något annat i hela världen.

Alice

När Tilda tar i mig känns det som om jag kommer explodera när som helst.
Aldrig förut har mitt hjärta slagit så extremt hårt, det var inte ens i närheten när jag var med Elin.
Samtidigt som Tilda kysser mig hårt för hon in två fingrar i mig.
Små stjärnor börjar dansa framför mina ögon och jag kommer på mig själv med att ha slutat andas.
Det känns redan som om jag ska komma vilken sekund som helst och det vill jag inte.
Försiktigt tar jag bort Tildas hand.
Hon ser på mig, hennes ögon lyser av osäkerhet.
”Oj, förlåt..”, säger hon. ”Gjorde jag fel? Förlåt, jag vet inte hur man gör..”
Jag hyschar henne.
”Tvärtom, Tilda. Du var för bra och jag vill inte avsluta det här än.”
Hon skiner upp en aning, och hennes ögon återfår sin glansiga hinna.
”Kanske lugnar det ner sig lite om du får mig att känna likadant?”, säger Tilda.
Jag ler mot henne och kryper ner mellan hennes lår, drar av henne de blåa bomullstrosorna.
”Nu kommer du att få uppleva det skönaste du kan tänka dig.”
Jag hinner knappt vidröra hennes lår med tungan innan hon gnyr till.
Det märks att hon aldrig har upplevt något som det här förut.
Det har knappt jag heller, visserligen.
Det är helt enkelt rätt nytt för oss båda.
Det tar inte många minuter innan Tilda kommer i min mun.
Nöjt kryper jag upp bredvid henne och pussar henne lätt på munnen.
Men hon verkar tycka att små pussar är mesiga för hon tar tag om min nacke och drar mig intill sig, tungkysser mig.
Staven i hennes tunga kittlas sådär skönt.
”Det där var..det bästa..jag någonsin..varit med om!”, flämtar hon. ”Jag ska aldrig mer vara med en kille, fy fan alltså!”
Jag ler mot henne.
”Du är fantastisk, herregud, åh Alice!”
Jag kan känna att jag rodnar, det blir alldeles varmt i ansiktet.
”Hur ska jag kunna slå det där? Jag menar, du kommer tycka jag är värsta mesig nu..som inte kan någonting.”
”Tilda, jag kommer inte tycka att du är värsta mesig. Du har redan visat prov på att kunna en hel del.”
Hon ser beslutsamt på mig.
”Vill du att jag ska..?”, säger hon. ”Alltså, vill du?”
Jag nickar och biter ihop käkarna, försöker komma ifrån känslan av att snart svimma av upphetsning.
Hon tar god tid på sig, låter sin tunga vidröra nästan varenda kroppsdel innan den når sitt mål.
Hon är lite osäker, men efter en stund kommer hon igång ordentligt och jag har aldrig, verkligen aldrig, upplevt sådan njutning.
”Oj herrejävlar..”, utbrister jag när hon lägger sig bredvid mig igen, lutar huvudet mot min axel.
”Ja..”, säger hon och kysser mig, hon är våt om läpparna. ”Det där var coolt. Var det skönt? Lyckades jag?”
Jag sluter mina ögon och smeker henne lätt över kinden.
”Om du gjorde!”, svarar jag. ”Den där staven du har i tungan förresten..lova att du aldrig tar ur den.”
Hon börjar skratta och jag med. Jag är så lycklig att jag aldrig vill att det ska ta slut.

Klockan hinner bli tio den morgonen innan vi lämnar lägenheten.
Men som tur är har vi båda sovmorgon och börjar inte förrän halv elva, då vi båda har mpr.
På väg till skolan tar jag Tildas hand i min och hon ler mot mig.
Vi inser båda två att vi har ett val att göra nu.
Både Emma, Amanda, Sara plus alla andra i våra klasser kommer att vara på lektionen, i samma stora klassrum.
Det känns verkligen bra med Tilda, men hon kanske inte alls tycker att vi är ihop än.
Hon kanske vill ta det lugnt och tänka igenom det här ordentligt.
Jag vet att jag vill vara med henne, men jag vet inte hur beredd jag är att visa det öppet.
Både Emma och mina flesta andra vänner vet att jag är bi, men hur kommer de att reagera om jag kommer där hand i hand med Tilda?
Emma skiter jag fullständigt i, hon ska inte få styra mig längre.
Men vad kommer dom andra i klassen säga?
Jag har ingen aning om vad dom anser om Tilda, vi brukar inte direkt prata om henne.
Vi stannar en bit ifrån skolan och jag ser allvarligt på henne.
”Vad är det? Är det något…som är fel?”
Jag suckar.
”Nej, Tilda, det är inget som är fel. Jag tänkte bara… Ska vi visa det öppet?”
”Visa vadå öppet? Att vi är…ihop?”
Jag kan inte låta bli att le både på utsidan och inombords när hon säger det.
”Ja, precis det… Hur känner du?”
Hon ser ner i marken.
Skrapar lite mot gruset med sina nedklottrade Converse.
”Om du vill så vill jag”, säger hon tillslut. ”Jag vill bara inte att du ska råka illa ut…”
”Mig är det ingen fara med, Emma får säga vad fan hon vill! Jag är mer orolig för dig…”
Jag får en hemsk bild i huvudet av att Emma släpar iväg med Tilda och försöker tvätta bort hennes ”lebbaids” på skoltoaletten.
”Alice, jag kommer aldrig någonsin låta Emma röra vid mig igen. Du anar inte hur mycket mod jag fick när du stod upp mot henne i söndags. Hittills har jag bara svalt allting, men det är slut med det nu.”
”Och jag skyddar dig, Tilda. Du kan räkna med mig nu.”
Vi skyndas oss mot skolan hand i hand och släpper inte varandras händer ens när vi går in genom huvudentrén.

Tilda

Jag har aldrig förut känt mig så glad och säker i skolan som jag gör idag.
För första gången på två år känner jag mig inte ensam längre.
Och för ovanlighetens skull kommer mina klasskompisar Anna och Mia fram till mig och svänger med sina blonda hår.
”Hej Tilda”, säger Mia och ler.
”Mår du bättre nu? Vad var det som hände egentligen? Vi hörde någonting om att du blev misshandlad.”
Anna lägger en vänlig hand på min arm.
”Var det Emma Fredriksson?”
Jag vet inte riktigt om jag vågar svara.
Anna och Mia har väl aldrig direkt varit elaka mot mig, men de har inte heller varit mina vänner.
Så att de bryr sig nu är väl av medmänsklighet, antar jag.
”Ja, det var hon.”
”Vi tänkte väl det”, säger Mia och nickar mot Anna. ”För hon fick värsta flippen igår eftermiddag.”
”Och nu imorse hörde vi att hon blivit inlagd på psyk”, fyller Anna i och ser nästan lite rädd ut.
Jag blir alldeles förvirrad.
Vadå Emma, flipp, psyk?
Jag trodde aldrig att jag skulle få höra dem orden tillsammans.
”Vänta, vad sa du nu? Har hon blivit inlagd på psyk?”
”Ja, enligt Amanda och Sara. Och det var tydligen helt motvilligt från hennes sida, men läkarna insisterade.”
Förvirringen bara stiger i mig.
Utan att säga ett ord till rusar jag iväg mot tjejtoan där jag lämnade Alice för tre minuter sen och hoppas på att hon är kvar där.
Hon är på väg därifrån och jag springer nästan in i henne.
Hon tjuter till och fångar upp mig i sin famn.
”Tilda! Vad är det?”
Jag tvingas ta några djupa andetag innan jag får fram det jag ska säga.
”Anna och Mia säger att Emma flippade igår och nu är hon inlagd på psyk..”
”Va fan… Är du verkligen säker på det?”
Jag behöver inte svara, för precis då dyker Amanda och Sara upp bakom Alice.
”Ja, det är sant. Hon fick värsta rycket och började skrika om hur dumma i huvudet alla är. Särskilt ni två, tydligen.”
”Det var väl inte helt oväntat”, mumlar jag.
”Alice, allvarligt talat”, sa Amanda och tog tag i henne. ”Emma sa att hon skulle ta livet av sig.”
Jag märker hur Alices ansikte helt ändrar skepnad.
Jag har aldrig någonsin sett henne så ledsen förut.
Hennes ögon blir alldeles blanka och hela hon bara slokar.
Egentligen vill jag hålla om henne så hårt det bara går, men jag vågar inte riktigt inför Amanda och Sara.
Inte efter det som just har hänt.
Inte efter att Alices före detta bästa vän sen dom föddes plötsligt vill ta livet av sig på grund av mig.
Fan, helvetes jävla skit.
”Åh, den jävla bruden…”, säger Alice och det hörs att hon har gråten i halsen.
Jag tar mod till mig och lägger min hand på hennes kind.
”Hon menade det säkert inte”, säger Sara. ”Men det är ju fan så läskigt ändå.”
”Lektionen börjar nu, men jag har fixat så att vi kan gå till kuratorn nu”, säger Amanda. ”Ja, inte du då, Tilda…”
”Du är ju inte Emmas vän direkt så du har väl inget med det här att göra egentligen”, säger Sara spydigt. ”Så, kan du avlägsna dig lite, tack?”
Hennes ord kommer som en spark med stålhättekängor rätt i magen.
Jag söker Alices blick, men hon möter inte min.
Kanske är det slut nu?
Kanske är det här och nu det som knappt har hunnit börja slutar i katastrof?
Men precis när jag ska vända mig om för att gå, ser jag hur Alice står kvar och ser ner i golvet fast Amanda och Sara är på väg att börja röra sig bort mot kuratorn.
”Kom så går vi, Alice!”
Sara drar lite otåligt i Alices tröjärm.
”Nej, Sara”, säger Alice bestämt och spänner ögonen i henne. ”Jag tänker inte sitta hos kuratorn och prata om Emmas flipp med er två. Vad fan, jag hatar henne.”
Sara rycker till och ser förvånat på Alice.
”Du hatar inte din bästa vän.”
”Vad fan är det som är så bäst med henne då!? Vad är det som ger henne rätt att tortera en helt oskyldig tjej under flera år och sen misshandla henne brutalt? Jag förstår att hon vill ta livet av sig!”
Nu blir jag helt förvånad.
Det är inte här och nu det ska sluta i katastrof.
För den Alice jag har börjat få känslor för står precis framför mig och skäller ut Sara till min fördel.
Den Alice som inte smörar för Emma och som inte låter sig styras hos någon.
Mitt hjärta börjar slå volter och jag blir alldeles var inombords.
”Du borde inte säga så, Alice”, säger Amanda bestämt. ”Du vet att Tilda inte precis är oskyldig.”
Nu blir jag arg på Amanda, och för första gången i mitt liv vågar jag visa det för henne.
”Vad fan är det jag har gjort mig skyldig till då?”
”Ja, Tilda..”, säger Amanda och ser på mig med avsmak. ”Om man vill slippa nedlåtande kommentarer från höger och vänster ska man nog inte klä sig så provocerande. Men gör man det så får man faktiskt räkna med att folk reagerar.”
Fan, vad trött jag blir på sånt snack.
Tänk om alla skulle misshandla folk som inte klär sig enligt deras egen smak.
Det är ju en helt absurd tanke, men det förvånar mig inte att Amanda försöker försvara något så dumt.
”Håll käften, Amanda. Du vet fan inte vad du snackar om.”
Jag blänger på henne en bra stund innan hon fattar att jag har knäckt henne.
Alla vet egentligen att det är över nu.
Varken Emma, Amanda eller Sara kommer någonsin få röra min värld igen, och det känns i luften.
Det märks alldeles för väl på Amanda att det här var hennes sista försök att trycka ner mig.
Ho har inga argument kvar och kanske, kanske har hon äntligen tappat lusten.
Sara däremot är svår att läsa av, men hon är en sort för sig, den där människan.
”Jaha, tjejer”, säger Alice och ser på Amanda och Sara. ”Ska ni pallra er iväg till kuratorn nu då eller? Själv ska jag gå och ha mpr med min tjej.”
Hon tar min hand och vi ler ikapp.
Nöjda med oss själva vandrar vi iväg i korridoren och lämnar Amanda och Sara i fullständigt chocktillstånd.
Fan, vad bra det känns!

Alice

Efter skolan går jag hem för att byta kläder och samla tankarna en del.
När jag kommer in i hallen förvånas jag över hur varenda skrymsle och vrå av mina föräldrars hus får mig att tänka på Emma.
Hon har ju varit precis överallt här hemma.
Flera dagar i veckan i arton år.
Vi bodde grannar när vi föddes och våra föräldrar umgicks en hel del.
Jag och Emma började på samma dagis och senare lågstadiet.
Vi gjorde precis allting tillsammans.
Vi lekte varje dag och sov hos varandra varje helg.
Eftersom att vi fyller år med ungefär en veckas mellanrum hade vi alltid kalas tillsammans.
När vi gick på mellanstadiet flyttade Emma till ett större hus närmare stan, men vi gick kvar i samma klass och träffades fortfarande flera dagar i veckan.
Vi började på högstadiet och började gå på fester.
Jag kommer aldrig att glömma första gången vi träffade Freddy.
Emma hade fått kontakt med honom på nätet och hon tyckte att han var skitsnygg och helt underbar.
På våren i åttan festade vi hemma hos honom nästan varje helg.
Tyvärr blev det aldrig något mellan honom och Emma.
Men jag tror inte att hon led så mycket av det egentligen.
Hon fick ju ändå sin sprit och det var ju inte som att hon hade ont om killar på den tiden.
Dom avlöste varandra under hela åttan och nian.
Jag var väl inte riktigt lika flitig på det planet.
En aspackad tönt, visserligen gick han på gymnasiet, tog min oskuld sommaren mellan åttan och nian.
Och det var under hösten i nian som jag började träffa tjejer en del.
Från början var det i hemlighet, jag smög för Emma i nästan ett år innan hon kom på att jag var bi.
Men det var mest strul med tjejer i början.
Ingen av de tjejer jag träffade var intresserade av något seriöst förhållande, i alla fall inte med mig.
Jag levde något sorts skumt dubbelliv där jag i hemlighet träffade tjejer och samtidigt försökte vara öppen för killar som Emma parade ihop mig med.
Inte förrän precis innan skolavslutningen i nian kom Emma underfund med min läggning.
Det var egentligen av en ren slump.
Emma dök upp på min och hennes mötesplats tio minuter före utsatt tid och råkade se mig med en tjej från Ramnerödsskolan.
Efter det ägnade Emma ungefär tre veckor åt att vara ganska sur på mig för att jag hade ljugit för henne, och sen gick hela sommarlovet åt till att presentera mig för helt osmakliga lebbtjejer som hon hade grävt fram i de mest skumma umgängeskretsar.
Tillslut lyckades jag förklara för henne att jag fortfarande tände på killar också, och att jag definitivt inte tände på butchflator.
Ettan på gymnasiet flög förbi, både jag och Emma var singlar.
Och det som var bra var att hon hade slutat para ihop mig med folk för tillfället.
Men det som var mindre bra var att anledningen till att hon slutat var att hon plötsligt fått en ny hobby – att ägna all sin lediga tid till att mobba Tilda eller snacka skit om henne.
Emmas tjat om Tilda var verkligen outhärdligt i början.
Inte konstigt att hon lärde mig att hata henne när hon pratade ner henne hela tiden.
Så tillslut fick jag en liten paus från Emmas tjat när jag i februari träffade Elin, min första seriösa flickvän.
Hon gick också på Sinclair, teater i trean.
Det var någonting med henne som bara fångade mig.
Hon var kort och smal och hade ganska kort, svart hår med röda slingor.
Vi började umgås genom Madde i min klass som hade en del kompisar bland esteterna.
Det dröjde inte länge förrän Elin bjöd med mig på fest med hennes gäng, vi hamnade i min säng och efter det kunde vi bara inte slita oss ifrån varandra.
Jag var lycklig med henne, visst var jag det.
Hon var helt såld på mig och jag kände mer för henne än jag någonsin hade gjort för någon förut.
När jag var tillsammans med Elin hade jag, enligt Emma, ett godtaligt skäl att inte vara klistrad vid hennes sida dygnet runt.
Men det höll inte mellan mig och Elin längre än till och med någon vecka efter att hon tagit studenten.
Hon hade redan kommit in på teaterakademien i Stockholm och kände att hon hellre ville flytta dit och satsa på sina studier.
Så det tog bara slut mellan oss, men det var såklart egentligen inte bara därför.
Vi kände nog båda två att vi var färdiga med varandra, så vi skildes som vänner efter skolavslutningen.
Under sommaren umgicks jag en hel del med Pyret och Maja som hade gått ur trean med Elin.
Emma var på Tunisien i tre veckor och under den tiden hade jag liksom inget bättre för mig.
Sara försökte dra med mig på en del fester och någon festival, men jag sket fullständigt i henne.
För de där tre veckorna med Pyret och Maja gjorde min sommar.
Sen, när Emma kom tillbaka, var jag tvungen att klistra mig vid hennes sida igen.
Och det gick som på rutin, det var så självklart att det var jag och Emma.
Det var liksom inte fråga om ifall vi ville eller inte, det bara var så.
Det var så vi hade vuxit upp och präglats av varandra.
Men jag tänker inte leva så längre.
Inte en enda dag till i mitt liv tänker jag sätta mig själv i andra rummet om det är Emma som sitter i första.
Bara om det är Tilda, min syster, mamma eller pappa.
En våg av saknad sköljer genom mig när jag går in i badrummet, drar av mig kläderna och hoppar in i duschen.
Mina föräldrar Christine och Mikael äger en lägenhet nere i Thailand som de antingen använder själva eller hyr ut.
Och nu i höstas, ungefär i den svängen när jag träffade Jocke, fick både mamma och pappa jobb på en svensk skola därnere.
I oktober förra året tog de sitt pick och pack, ungefär, och flyttade på obestämd tid.
Då hade jag inte fyllt arton än, men Miriam var ju tjugotvå och kanske mer mamma till mig än Christine någonsin hade varit.
Så nu är det bara systrarna Ekström kvar här hemma och har vi klarat oss ensamma i sex månader så ska vi väl klara oss ett tag till.
Sist jag pratade med pappa hade de inga planer på att flytta hem ännu.
Den enda planen de har är att åka hem på snabbvisit i någon vecka lagom till skolavslutningen ungefär.
Jag skulle bli väldigt glad om de gjorde det.
Så som jag och Miriam bor nu så känns det ju ungefär som om vi har flyttat hemifrån, trots att det egentligen är våra föräldrar som har flyttat ut.
Det är inte som att jag klagar.
Jag menar, vi är vuxna båda två.
Miriam jobbar, jag går i skolan och mamma och pappa skickar hem några tusenlappar i månaden.
Så vi klarar oss gott och väl, ingen skulle kalla oss fattiga, det går ingen nöd på oss.
Jag kliver ur duschen och sveper ett badlakan om mig.
Alltså, visst, jag saknar mina föräldrar men jag brukar tänka att förr eller senare behöver alla lära sig att stå på egna ben, mer eller mindre.
I mitt fall blev det förr.

Tildas namn dyker upp på mobilen och jag blir alldeles varm inombords.
Tänk att jag skulle känna såhär när jag tänker på henne, fan vad otippat ändå.
Jag öppnar smset och kan inte låta bli att le när jag läser det.
”Alice, sötnos? Jag tänkte bara se hur det var med dig. Jag känner att jag saknar dig, trots att det bara var några timmar sedan vi sågs… Går här hemma, lyssnar på Winnerbäck och tänker på dig. Hur mår du?”
”Jag klarar mig, söta du. Speciellt när du skickar ett sånt fint sms. Jag saknar dig med! Tänkte ta ledigt imorgon och hälsa på Emma på NÄL… Vill du ses efter det, imorgon kväll? Puss.”
”Ja, det vill jag! Lycka till och ring när du vill under dagen! Låt henne inte knäcka dig, Alice.”
”Jag lovar, den här gången är det jag som ska knäcka henne. Vi ses imorgon. Jag älskar dig!”
När Miriam kommer hem från jobbet och gymmet runt halv nio ser hon direkt på mig att någonting har hänt.
Hon får ur mig hela historien om Emma medan hon dukar fram grillad kyckling och potatissallad.
Och när hon frågar var jag sov inatt berättar jag om Tilda också.
”Jaså, så du dumpade Jocke i alla fall?”
Jag blänger på min syster.
”Klart som fan att jag dumpade honom. Jag var aldrig kär i honom, visst, någonting höll jag på att börja känna, men det…”
”Det var mest Emma som ville ha ihop er två?”
”Precis så var det.”
Jag skär loss låret från kycklingen och lägger upp några skedar potatissallad på tallriken.
Miriam studerar mig och jag tvingas dra på munnen när hon sitter där och ler som en idiot.
”Alice, du är fan lesbisk.”
Jag ler ännu bredare utan att se upp på min syster.
”Kom igen, syrran. Du är lesbisk.”
”Vad försöker du mana fram här?”, skrattar jag och ser tillslut upp på henne.
”Jag försöker inte mana fram någonting”, säger Miriam. ”Jag drar bara slutsatser av den fakta jag har.”
”Och vad är det för fakta du har, om jag får fråga?”
”Du har legat med två killar, strulat med typ fem killar och tio tjejer, ditt enda seriösa förhållande hittills var med en tjej och nu är du typ kär och nästan ihop med ännu en tjej…”
Min syster och jag ler ikapp.
”Det är så uppenbart det kan bli, Alice. Du är lesbisk.”
Jag funderar en stund.
Vill jag ens vara lesbisk?
Tanken på att aldrig någonsin få gosa i en killes famn igen är ganska hemsk.
Visst, jag älskar Tildas och andra tjejers famnar, men ibland vill man krama någon som är längre, bredare och muskulösare än en själv.
Och det är lite svårt att få det med tjejer, om man inte tänder på butchtjejer och det gör jag inte.
Som om Miriam läste mina tankar, tar hon tag i min haka och säger:
”Hörru, se inte så ledsen ut. Ärligt talat, har du någonsin tänt på att ha sex med killar? Du kan ha sjuttioåtta killkompisar du kan krama dygnet runt så tror jag att du har fyllt dina behov när det gäller killar.”
Alltså, hjälp, min storasyster känner mig alldeles för väl.
När hon är i närheten behöver jag aldrig sväva ut i orimligheter och förvirrande tankar.
”Ja, du kanske har rätt.”
”Antagligen”, ler Miriam och rycker på axlarna.

Författare:

Publicerat

Dela: