Intervjun

Vårens första varma strålar tränger sig fram genom den kalla luften. Det är kylligt i Stockholm denna måndag men solen har ändå gjort att människor har krupit ut ur sina varma lägenheter. Anna Ternheim sitter på de nyss utställda utemöblerna på ett av hennes favorit caféer med näsan riktad mot solen och en rykande het kopp kaffe mellan händerna. I huvudet snurrar tankar om den nya plattan hon för en gångs skull faktiskt är ganska nöjd med. Den är annorlunda och det kanske är därför hon känner sig i alla fall ganska belåten med hur resultat blev.
Det är Annas fjärde album och de tre föregående har sålt stort då Anna fått lägga grammis statyetter och andra priser på hög. Pressen på att detta album ska följa i samma fotspår finns men den bekymrar inte Anna just nu, den kommer väl. I morgon släpps den i alla fall efter allt slit vilket känns skönt. Då står det signering på skivaffären Bengans och releaseparty på schemat men också en interljuv och en liten spelning i Nyhetsmorgon på TV4 klockan kvart i tio Usch, det är den där jobbiga men mest irriterande Jenny Östergren som ska sitta på andra sidan bordet och ställa frågorna. Anna kan inte sätta ordet på vad det är som får henne att känna ett sådant obehag över henne. Men det är något med det där falska skrattet och de underliga kommentarerna som gör att det skär sig i hela kroppen! Men det är högst tio minuter och det ska hon väl klara.
Hon för den varma koppen mot läpparna och smuttar lite på kaffet. Det är varmt men precis vad hon behöver för att tränga bort de jobbiga tankarna om morgondagen. Det kommer att gå bra försöker hon intala sig själv.
Dagen fortsätter i en lugn takt och Anna tar en lång promenad genom staden. Det är så skönt att få höra fåglarna kvittra igen efter den långa tysta vintern och höra den smälta snön droppa från hustaken. Det är vår i luften.
Anna sätter sig spikrakt upp i sängen när väckarklockan börjar pipa. De digitala siffrorna visar 08.00. ”Nej nej nej” är de ord som sveper genom Annas huvud. Hon vill inte gå upp och träffa den där ragatan men det värsta av allt är att hon måste försöka vara trevlig.
Anna slänger benen över sängkanten så tårna nuddar vid det kalla parkettgolvet. Hon ryser till och stäcker sig efter morgonrocken som hänger på stolen bredvid nattuggsbordet och sedan efter de rosa tofflarna. Hon kliver upp och går mot köket för att koka bryggaren full med strakt kaffe. Det behövs en sådan här morgon som denna. Anna slänger i sig 4 koppar kaffe och en liten macka med mjukost på innan hon slänger den akustiska gitarren över axeln och beger sig bort mot TV4.
Väl inne i tv-huset är det som kalabalik. Alla stressar runt och drar om kring på Anna som om de drog runt på en hund. Först var det sminkning, sedan var det ett litet samtal om vad intervjun skulle handla om och vilka frågor som skulle komma ungefär och ett litet genrep under reklamavbrottet för att se att allt fungerade så som det skulle. Sist kastades hon in i studion och tre personer försöker krångla på henne mikrofonen rätt och så var det dags. Minuterna hon trodde skulle bli ett rent helvete. Mitt emot henne sitter Steffo Törnquist som hälsar glatt och drar sig lite i kavajen för att få den att sitta rätt. Sedan ler han ett snett leende mot Anna medan han dra handen genom sitt tunna lockiga hår.
– Det här ska väl bli kul? Frågar han och fortsätter dra i kavajen. Anna kan inte låta bli att lee lite för han ser nästan precis ut som Vanheden i Jönsonligan.
Bredvid Steffo sitter Jenny Östergren penslar på lite extra läppglans. Hon tittar upp från den lilla fickspegeln och ger Anna ett falskt leende medan hon knäpper ihop fickspegeln. Sen drar hon sina fingrar genom de blonda mjuka lockarna. Annas obehag växer sig bara större i hennes mage och hon kan inte förstå att en människa kan vara så otrevlig!
– Sändning om tre, två … ropar någon med stora lurar på huvudet bakom kamerunarna samtidigt som han också räknar ned från tre med fingrarna.
Anna klistrar på ett leende och rätar på ryggen. Jenny möter kameran med blicken och gör precis som Anna, klistrar på ett leende och rätar på ryggen.
– Imorgon släpper Anna Ternhiem sitt fjärde album Off the record och vi har fått den stora äran att få höra hennes egna tankar om albumet. Välkommen hit, Anna! Kan du beskriva lite om ditt nya album?
Som om du bryr dig, tänker Anna men besvarar frågan vänligt och utförligt.
Medan intervjun fortsätter börjar obehaget släppa som har bitit sig så hårt fast i Anna. Jenny ställer nästan alla frågor medan Steffo mest sitter bredvid och nickar och ser ut att hålla med. Hon verkar faktiskt väldigt intresserad och får Anna att till och med skratta lite då och då.
De 10 minuterarna går fort. Jenny och Steffo tackar för den trevliga intervjun och ber Anna stiga upp på scen. Genom hela låten ler Anna. Hon känner sig dum som anklagat Jenny för att vara en sådan dålig människa då hon i själva verket är en riktig trevlig person. När låten är slut och Jenny och Steffo sagt hejdå och lämnat över till Efter Tio med Malou känner Anna en varm hand på hennes axel medan hon plockar ihop gitarren och alla sladdar. Det är Jenny.
– Det var ju hur bra som helst det där. Jag är verkligen imponerad av dina texter och jag skulle jätte gärna vilja veta mer. Det är inte så att du skulle vilja ta en lunch med mig idag?
Anna är så häpen att hon nästan gapar. Va? Vad säger hon? Bjuder Jenny Östergren Anna med ut på lunch. Den personen som hon avskydde mest bara för knapp kvarten sen. Hon tänker över beslutet på en halv sekund.
– Visst, det hade varit jätte trevligt, säger Anna med ett brett leende på läpparna.

Skriven av: linnea_wah