Kärlek = Hat - Del II

***
Jag är orolig, jag har aldrig varit med om något sånt här innan. Det måste vara något fel på mig. Hur kan jag inte ens se mitt eget beteende. Varför kan jag inte älska?
Allt började för 4 månader sedan då jag och mina kompisar träffade Emma på donken. Jag la direkt märke till hennes kompis, Emelia, otroligt söt men väldigt blyg. Hon stod och tittade ner i marken, hon såg inte ens mig. När hon väl tittade upp för en sekund så log hon emot mig. Hon var otroligt vacker. Linus lyckades ju tydligen bjuda med Emma och hennes kompisar på festen framåt kvällen. Det var ju inte direkt som att jag blev överlycklig, men det skulle bli kul att kanske stöta på Emelia.
Linus, jag och Kevin splittrades efter donken. Vi skulle mötas upp senare framåt kvällen då Kevin skulle köra. Jag hade inte direkt någonting att göra så jag slängde iväg ett sms till Sofia, min flickvän. Och här kom mitt problem. Jag visste inte ens varför jag var tillsammans med henne. Eller varför jag blev tillsammans med tjejer från första början. Jag hade aldrig riktigt varit kär i någon av tjejerna jag träffat. Nästan som att jag inte var kapabel till att älska. Ibland kunde det kännas som känslor, men bara för sekunder, inget varaktigt och tjejerna fick mig oftast gladare och piggare, plus sexet. Vilket oftast var helt okej. Men känslorna, de fanns aldrig direkt där, även om jag önskade att de gjort det.

Kevin hämtade upp oss framåt kvällen. Alltid lite sent. Klockan var redan framåt elva. Linus satt redan i bilen då han bodde närmst på vägen från Kevin. Jag bodde längst bort. Vi satt i bilen och pratade brudar, Emma togs upp vid flera tillfällen. Ingen kunde ju neka till att hon var snygg. Hon hade kroppen de flesta tjejer ville ha och var extremt omtalad då alla i princip visste vem hon var. Festen låg på andra sidan stan. Tog ungefär 20 minuter med bil. Det var ett ganska stort hus, inte allt för gammalt. Parkeringar fanns det inga så Kevin fick köra runt och leta efter några. Det var ett ganska nytt område för oss då vi mest brukade hänga på andra sidan stan. Detta var mer Emmas område, och hennes kompisars. Emelias bland annat.
Det dröjde inte länge innan jag såg Emelia. Hon hade fixat sig och såg nu enormt mycket snyggare ut än tidigare. Som innan kunde jag inte låta bli att följa henne med blicken. Hon kanske skulle vara den första jag fick känslor för. Chansen fanns ju. Hon märkte mig snart, när hon satt i soffan. Det var rätt så pinsamt, jag kände mig som en stalker. Men hon verkade inte ha något emot mig utan hon bara log. Jag funderade starkt på om jag skulle gå fram eller inte. Men det var ingen ide då Emma kom och slet åt sig henne. Jag kunde se dem försvinna. Jag dansade i stället vidare med Kevin, Linus och några brudar vi stött på.
“Pontus! Röka?!” gnällde Linus.
Så jag hängde med ut. Kevin bjöd på öl medans vi ställde oss bland de andra och rökte. Brudarna vi fått med oss var med. De var tre stycken. Meningen var att vi skulle få en var, om de var intresserade klart. Men bruden som flörtade med mig var jag inte alls intresserad av. Jag hade ögonen på Emelia.
“Vi måste sticka iväg och hämta mer öl strax. Ska du med?” frågade Linus
Jag skakade på huvudet.
“Måste sticka snart, kan likagärna stanna.” svarade jag.
Min bror skulle hämta upp mig vid två eller tre tiden. Beroende på när han var klar på jobbet. Det var alldeles för långt för att gå hem, och buss var inte ett alternativ så sent. Jag skulle kommit in till stan men troligtvis inte vidare. Alla bussar slutade gå runt halv tre tiden.
Jag tog ett bloss på min cigarett och fortsatte prata med Linus och Kevin. Brudarna stod mestadels och tittade på och lyssnade. Från och till tittade de lite på varann och fnissade.
“Hey! De spelar fan strippoker på ovanvåningen!” skrek en kille ut genom dörren.
Flera slängde sina cigaretter och började gå in för att titta. Killen själv sprang in och meddelade de andra på festen. Vi däremot tog det chill och fortsatte röka. Linus började flörta med en av brudarna och Kevin ställde sig och grovhångla med den andra. Den tredje tjejen tittade på mig som om hon väntade på något.
“Asså, jag vill inte vara taskig eller så, men om du letar haff så borde du leta någon annanstans. Jag har redan spanat in en brud.” sa jag i ett försök att få henne att gå vidare.
Hon tittade tillbaka på mig med en bitchig blick.
“Vadå? Tror du att du är bättre än mig eller?” svarade hon.
Jag bara skakade på huvudet.
“Jag sticker in grabbar.” sa jag snabbt och tittade emot Kevin och Linus.
De var tillräckligt upptagna och vinkade i princip endast åt mig. Så jag gick in. Jag kunde svurit på att tjejen tittade på mig hela vägen, för jag kände hennes blick borra in i mig. Äcklig känsla. Jag gick igenom vardagsrummet och vidare mot ovanvåningen. Kanske hände något mer chill där uppe?
Direkt när jag kom upp så fick jag syn på Emelia. Det var som att jag drogs åt henne och jag kunde inte låta bli att gå närmare. Så jag gick dit och frågade dem om jag kunde vara med. Emma som de alltid pratar om satt ju med lite kläder av redan när vi började. Emelia och Emma hade övertalat de andra att du skulle få spela strippoker tillsammans. Jag hade förväntat mig att Emelia också skulle slippa lite kläder men det var aldrig någon som tog av henne dem. Så när jag äntligen fick chansen, så kunde jag inte riktigt låta bli att dra av henne tröjan istället för Emma som alla andra gjorde. Emma fick ju tillräckligt med uppmärksamhet så enligt mig spelade det inte så stor roll. Jag hade ingen lust egentligen att se Emma halvnaken utan för mig var det Emelia som spelade roll. Hon tittade på mig under hela tiden jag försökte dra av hennes tröja. Det var inte som att hon inte var med på det för att jag kunde se henne le hon hjälpte själv till med att ta av tröjan. Det var något med henne som inte riktigt var som hos alla andra. Hon tittade på mig på ett sätt som fick mig att själv vilja le. Jag vet att Emma och Dennis ändrade spelet där en stund men jag var alldeles för upptagen av titta på Emelia och tänka på henne, så jag la inte ens märke till att de gjorde det. Tillslut kunde inte låta bli, jag var bara tvungen att få vara med henne själv en stund. Så jag tog tag i hennes hand och sa åt henne att följa efter mig. Det gick väl segt först för jag märkte på henne att hon var osäker, men samtidigt visste jag tyvärr inte vad jag skulle göra för det var så här jag bara kände. Vi gick in i ett av sovrummen och jag fick henne att komma och sätta sig på sängen med mig. Hon fick mig faktiskt att undra om hon var oskuld då hon var så osäker när hon skulle komma sätta sig hos mig. Jag kunde ju delvis förstå henne. De flesta tjejerna var faktiskt nervösa och osäkra kring mig.Det kunde inte riktigt beskrivas men jag hade väl den påverkan på folk. När hon väl hade satt sig ner så kunde jag inte låta bli att bara säga exakt vad jag kände. Det kom ut oväntat till och med för mig.
"Sen jag såg dig idag, har jag inte kunnat släppa blicken ifrån dig."
Orden bara kom ut utan att jag ens hann tänka. Det var något som aldrig riktigt hade hänt innan och jag visste inte riktigt hur jag själv skulle ta det. Att en tjej ens kunde ha den påverkan på mig, det var nästan otänkbart. Ändå så lät jag mig själv fortsätta prata fastän jag inte riktigt hade kontroll över vad jag sa.
"Jag vet att du känner det också. Jag ser det på dig. Mitt i dina vackra ögon och ditt underbara leende, där sipprar det fram."

Jag tog tag i hennes haka och drog den sakta emot mitt eget ansikte tills våra blickar möttes.
"Förlåt men jag kan inte låta bli." sa jag.
Jag höll kvar min blick en stund och smekte min tumme över hennes kind innan jag tillslut kysste henne. För en gångs skull så kändes det magiskt det kändes inte alls som det gjort med alla andra tjejer. Vi fortsatte att kyssas och la oss sedan ner på sängen och delvis möts tillsammans. Men vi kom inte längre för i rummet jämte så kunde vi höra stönande ifrån två personer som hade sex. Jag misstänkte att det var Emma och Dennis och jag tror nog att Emelia gjorde det också. Så jag tog tag i hennes hand och drog med henne ut till festen igen. Om vi ändå inte kunde vara ifred så kunde vi väl ändå ha roligt.

Emilia ville inte ha sex med mig. Trots att vi var tillsammans så var det som att hon äcklades av mig. Varje gång jag ens försökte ta upp det så var hon bara negativ till det. Hon sa att hon inte riktigt var redo. Hon var inte oskuld men hon hade haft ett väldigt intimt förhållande tidigare och vågade inte riktigt gå vidare från det just nu. Det lät som att hon fortfarande hade känslor för den killen vilket delvis sårade mig. Det var ju meningen att hon skulle vara med mig nu, inte någon annan. Hon skulle ha känslor för mig och inte någon annan.
Det tog heller inte lång tid innan hon började dra sig från mig. Hon vill inte att jag skulle krama henne. Hon vill inte heller att jag skulle överhuvudtaget röra henne. Det var ännu mer som att hon äcklades av mig och inte ville vara i närheten. Det var som att jag höll på att tappa henne, att jag höll på att förlora henne. Det ville jag absolut inte. Jag ville vara med henne. Hon var den första tjejen jag någonsin känt såhär för.Ibland kändes det till och med som att hon skämdes för mig. När vi var bland andra folk så fick jag inte röra henne, men när vi var ensamma då kunde jag röra henne mycket jag ville. Till slut så började hon få utegångsförbud. Jag vet inte vad det var sysslade med men hon var upptagen med att göra något för att få utegångsförbud i stället för att träffa mig. Det kändes som att jag var kär i henne men hon var inte kär i mig. Det gjorde ont. Och att träffa henne varje dag när vi kunde, gjorde ännu ondare. Hur skulle jag kunna vara med någon som delvis inte ville vara med mig. När vi skrev med varandra så skrev hon alltid hur mycket hon saknade mig och hur mycket hon ville vara med mig. Men när vi var tillsammans så visade hon inte det alls. Det var som att hon ljög så fort vi skrev med varandra. Det var som att hon inte menade ett enda ord. Jag insåg till slut att det skulle ta slut mellan oss. Jag började prata med en av mina föredetta haff. Hon fanns där för mig, och stöttade mig. Hon sa jättemycket att jag borde hitta en bättre flickvän. En flickvän som fanns där och som ville vara med mig istället för en flickvän som inte ville det. När jag var orolig så pratade jag med henne. Jag kunde sitta och förklara hur jag kände och att Emilia säkert var otrogen mot mig. Jag var nästan säker på att hon hade hittat en annan pojkvän. Jag ville egentligen inte förlora henne. Jag älskade verkligen henne. Men där kanske problemet var. Jag hade aldrig sagt att jag älskade henne. Trots att vi hade varit tillsammans i två månader. Så jag planerade in en myskväll med henne. Bara vi två ensamma hemma hos mig. Jag ville att det skulle bli perfekt. Jag ville visa henne hur mycket jag faktiskt älskade henne. Jag satte upp levande ljus. I massa olika färger och former. Jag hade lagt rosblad på sängen. Och på väggen ovanför satte jag en stor plansch där det stod: "Jag älskar dig Emelia!"
När det knackade på dörren så gjorde jag klart det sista. Vilket var att sätta ingång musiken. Jag hade redan valt ut låten. Den var lugn och romantisk. Jag ville ge henne den bästa kvällen någonsin. Och vad som än krävdes för det skulle jag göra. När hon kom in i lägenheten efter att jag hade öppnat dörren, så tittade hon sig runt alldeles chockad. Hon log och verkligen inspekterade varenda del av min lägenhet. Hon älskade det. Hon älskade vad jag hade gjort. När vi kom in i sovrummet så tittade hon upp på den stora planschen och började gråta.
"Jag älskar dig, och jag vill vara din för evigt. Allt har varit så konstigt på senaste tiden och jag vill bara att vi ska vara som vi varit innan. Oavsett vad problemen i vår väg är, så vill jag vara med dig så länge du vill vara med mig."
Hon kastade sig i min famn och sa att hon älskade mig med. Jag ville inte släppa taget och vi stod där och bara kramades. Hon sa till mig att hon ville vara min så länge jag ville vara hennes. Jag skulle inte ha trott henne. Men allt kändes så bra. Allt kändes perfekt. Vi började kyssas och det ena ledde till det andra och tillslut hamnade vi i sängen och hade sex. Tre gånger. Jag kunde inte låta bli henne och hon verkade inte kunna låta bli mig. Jag trodde verkligen på att hon älskade mig. När jag sedan kom tillbaka från toaletten så var hon borta. Hon hade tagit alla sina kläder och saker och bara gått sin väg. Precis som att vi inte betydde någonting. Precis som att hon inte ville ha mig.

Emilia hörde inte av sig igen. Jag väntade på henne och väntade och väntade. Men till slut så var jag trött på att vänta. Jag började umgås med Emma en del, och hon var väldigt stöttande och roligt. Vi började hitta på saker. Och till slut så märkte jag att jag hade känslor för henne. Jag hade känslor för Emelia med men Emelia ville ju inte ha mig. Så jag bestämde mig för att gå vidare. På Facebook så verkade hon väldigt upptagen. Hon hade antagligen väldigt roligt och hade inte tid för sociala medier. Hon hade inte bytt vår profilbild på sin Facebook. Och hon hade inte heller bytt status till singel. Även om jag hade gjort det. Jag var sårad över vad som hade hänt. Men jag var ändå lättad. Hon var kanske inte rätt för mig. Så jag och Emma skaffade förhållande. Emma kändes ändå rätt på ett sätt. Men hon hade inte känts som Emelia gjorde. Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Ibland får man bara gå vidare och hoppas på det bästa.

Emilia försvann från skolan ett tag. Hon och min Emma gick på samma skola. Ingen visste riktigt vad som hade hänt. Förutom hennes vänner. Jag visste att både Emelias Emma och Johanna visste vad som hade hänt, men jag vågade inte fråga. Till slut så började ryktena spridas. Ryktet gick att Emelia hade försökt ta livet av sig. Endast för uppmärksamhet. Alltså inte på riktigt. Jag visste inte vad jag skulle tro. Kanske var det något som hade hänt. Något i hennes liv. Jag borde ju inte längre lägga mig i. Jag försökte att inte tänka på det. Min Emma var väldigt inne i det. Hon berättade om att Emilia hade gått i skolkorridorerna som att ingenting hade hänt. Hon såg inte ledsen ut. Hon verkade inte ledsen. Hon nästan sträckte på sig och var stolt över uppmärksamheten hon fick. Kanske var det det hon ville ha. Uppmärksamhet. Vilket fall som helst, jag var tvungen att släppa henne. Jag kunde inte fortsätta att ha det såhär. Jag hade min Emma, det var det enda jag behövde.

Författare:

Publicerat

Dela: