Kärlek smärtar

Kände hur våra blickar möttes trots mörkret, och jag kände ett leende leka på dina underbara läppar. Rysningar genom min kropp gav sig till känna, blodet pumpade kärlek ut i varenda del av den. Där låg vi du och jag, bara du och jag, och lyckan i mitt inre var större än någon lycka jag känt på så länge.
Jag kunde känna din hud knottra sig under mina fingertoppar när jag smekte dig och du tryckte dig närmre mig och jag bara log. Inga bekymmer i världen fanns i mitt medvetande, allt var ett enda stort leende, allt var ljus. Kände dina armar slutas om min kropp och vi blev ett där i mörkret. Långsamt bokstaverade jag ditt namn med fingret över din rygg, och ”Jag älskar dig”. Du fnittrade till, flög över mig, sade att du älskade mig, och attackerade mig med de härligaste av kyssar. Värmen från din kropp var intensiv. Värmde så skönt. Och värmen från ditt hjärta var het, jag kände den härligaste hetta. När två hjärtan bultar i takt med varandra, då skiner världen.
Där låg vi hela natten, du och jag, tillsammans i varandras famnar och njöt av varandra.
Varför känns de stunder av ren lycka man har så korta?

En tår smärtade nerför min kind, och sedan kom ännu en, bara någon dag efter att lycka varit det enda i mitt liv. Jag såg på dig med rinnande ögon och du kramade om mig. Även dina ögon var fyllda av tårar. Du sade att du kände, du sade att du älskade mig, men du tyckte ändå inte det kändes rätt. Och vad kunde jag göra annat än att acceptera hur ont det än gjorde. Folk passerade förbi där på gatan men i min värld fanns de inte då, där fanns bara du och jag, och sorgen. Du satt och höll om mig och ville trösta, och det beundrar jag dig för. Jag älskade dig så enormt, och efter orden den dagen så kändes mitt liv som knivhugg i min rygg.
Så lämnade du mig där och jag visste inte vart att fly. Plötsligt så ensam när jag inte orkade umgås med vare sig vänner eller mig själv. Alla tankar på dig, du underbara. De smärtade så. Jag såg inget annat än ditt ansikte vart jag än tittade eller hur mycket jag än blundade. Ville bara försvinna, och sluta känna.

Kärleken är bland det som smärtar allra mest. Varför saknar jag den nu när jag äntligen kommit över dig?

Skriven av: Niklas Kolberg