Komedikväll (Hittade en gammal novell jag skrev i högstadiet)

Komedikväll
Datumet var den tredje november 2013. Det snöade som vanligt och himlen var täckt med vita moln, dom flesta var nog rätt glada för det var ju fredag. Både barn och vuxna såg fram emot helgen och alla roliga saker dom skulle göra, fast det fanns ju också dom som aldrig såg fram emot att göra saker, en av dom var Erik. Han bodde i en sunkig gammal lägenhet och jobbade på ett tråkigt kontorsjobb, han gör samma saker varje dag. Först går han till jobbet, arbetar i ungefär 7 timmar, kommer hem och läser tidningen sen går och lägger sig. Samma aktiviteter varje dag i 8 år nu.

Han sitter just nu inuti kontoret och skriver på den gamla datorn som säkert blev köpt från blocket. Ögonen känns som torkade blommor när han skriver trögt och trött på tangentbordet. Han var på gång att skriva ett mail till en kollega när han får ett meddelande på facebook.
Det var hans gamla kompis från gymnasiet, Joel som hade bjudit honom på att gå till en bar? Det hände inte ofta att Erik blev bjuden av sina vänner fast när han blir det tackar han oftast nej på grund av att hans jobb tar upp 75% av hans liv.

Men nu, för en gångs skull så skulle han följa med till krogen, han skrev tillbaka med snabba och lätta tryck på tangentbordet.
“Jag kommer, vilken tid och vart ska vi mötas?” han lutade tillbaka sig på stolen medans han väntade på ett svar. Joel skrev tillbaka “Klockan 18:30 ungefär, vi möts vid busstationen”. Erik reste sig upp, plockade upp sin väska och drog ut ur kontoret. Klockan var redan 18:16 och Erik hade haft nog med att jobba för idag så han beslutade sig att bara dra därifrån.

Han sprang ner för trapporna och in i hans lägenhet som bara var några kvarter borta från kontoret. Han ville inte träffa sin gamla vän med en gammal skjorta och smutsiga jeans. När han väl öppnat sin lägenhet och letat som en idiot efter något som inte var arbetskläder så kom han ihåg att nästan allt han äger har något med sitt jobb att göra. Till slut tog han bara på sig en ny skjorta och nya jeans, med en jacka dessutom.

Erik rusade ner för trapporna samtidigt som han kollade på sin klocka, den var 18:28 så han behövde skynda sig. Joel satt på bänken vid busstationen och kollade på sin telefon, “Undrar om han inte somnade” sa Joel lite tyst för sig själv medans han såg någon springa ner för den snötäckta backen.
Han hade kommit precis i tid till bussen. Medans dom satt i den silverfärgade bussen så berättade dom vad dom hållit på med sedan senaste gången dom träffades, för det mesta var det Joel som berättade om hur han träffade sin fru och mycket mera saker.
Bussen stannade en gata framför baren dom skulle gå till. Erik passade på att fråga varför dom skulle just gå till denna baren och inte den som ligger nära deras lägenheter. Det enda Joel hade att säga vara att “Den här är fem gånger så roligare, tro på mig”. Det första steget inuti baren såg man en ganska stor scen med alla ljus avstängda förutom ett som pekade rakt på en medelgammal gubbe som hållde i en microphone.

Dom två satte sig ner vid ett runt bord och kollade och lyssnade på gubben. Han stod där i nästan en kvart innan han gick av scenen. och då så började folk prata igen. ljusen tändes på igen och atmosfären gick tillbaka till mer av en fest än förut.
Erik frågade Joel vad som stod på gång och Joel förklarade “Hans tur att dra skämt tog slut precis, jag antar att om några minuter kommer en ny person gå upp och berätta nåt, det kanske blir du” sa han med ett lätt slag på axeln. Erik lutade tillbaka på stolen och drack upp det sista av ölen han hade beställt.

Minuterna gick och ingen ville gå upp på scenen så då bestämde sig Erik att bara göra det, han ville inte vara en loser som ingen vill vara med längre, han ville förändra sig själv så han ställde sig upp och gick bort till bartendern och frågade ifall han kunde gå upp på scenen. Eftersom ingen annan ville var han fri att gå upp och säga vad fan han ville.
Han gick upp på scenen, tog tag i mikrofonen och alla i byggnaden blev tysta, ljusen släcktes och tre lampor vändes mot Erik, han hostade en gång och började med hans skämt.
“En man köper en robot som är inställd på att ge alla som ljuger en örfil. Han bestämmer sig för att testa den vid middagen.
– Min son, vart har du varit idag? Sonen svarar:
– I skolan. SMACK, roboten ger honom en örfil.
– Ok Jag kollade på film hos min polare.
– Vad för film? – ET. SMACK, roboten ger honom en örfil till.
– Jaja Det var porr, skriker sonen.
– Va? När jag var i din ålder visste jag inte vad porr var, skällde pappan. SMACK, roboten ger pappan en örfil. Mamman skrattar:
– Det märks att han är din son SMACK, mamman får en örfil.”
Jag kollade ut på publiken och ungefär 8 stycken började skratta lite tyst, dom andra fattade antagligen inte skämtet förrän senare för att nu så hörde man till andra sida gatan att folk tyckte skämtet var roligt, publiken bad om mer och det var exakt det jag gav dom.

“Datum, 23 November år 2014. Jag har nu hittat ett nytt sätt att leva mitt liv och kan knappt vänta vad som väntar mig i framtiden, Erik Johansson”. Sa jag samtidigt som jag skrev ner det i ett dokument, “boken om min framgång hoppas jag blir hittad av ungdomar som är vilse och inte riktigt vet än vad dom ska göra med sitt liv” dessa meningar var dom sista i Erik Johanssons bok om hur han gick från inget, till nästan allt.




Författare:

Publicerat

Dela: