Middagen / 3

Middagen / 3

En stund senare kom hon rosig och nyduschad, och iklädd en vit badrock ut i köket. Nu skulle väl de bägge fläskläggen vara klara tänkte hon, och det var de. De senapspanerade läggen såg verkligen aptitliga ut och det luktade jättegott i köket. Nästa som på julafton tänkte hon. Till rotmoset och de knapriga, gyllenbruna fläskläggen skulle hon servera pickles. Hon hade läst på bra. Kokboken rekomenderade kokt purjo eller pickles till rotmoset. Hon valde pickles, det lät exotiskt och spän-
nande, pickles. I en delikatessaffär nere i stan´ hade hon hittat en stor glasburk med en färggrann etikett. Pickles, blandade grönsaker inlagda i starkt ättikslag, stod det på etiketten. Nu stod den glasburken i skafferiet.

Oj! Klockan var nästan två. Nu fick hon sannerligen tänka på sig själv. Han kan ju komma här när som helst. Ute i hallen tog hon av sig den vita badrocken och ställde sig helt naken framför väggspegeln. I spegeln syntes en mycket vacker kvinna. Kvinnan verkade vara i trettiofem års åldern. Hennes ansikte var ganska runt och det var inramat av ett tjockt, svart hårsvall som slutade strax ovanför hennes axlar. Ögonen var blå och näsan lätt böjd. De fylliga sensuella läpparna sprack plötsligt upp i ett snabbt leende och avslöjade två välvårdade tandrader. Blicken i spegeln fortsatte neråt. Brösten var ganska stora och spänstiga. Den smala midjan övergick mjukt i ett par kraftiga kvinnliga höfter. När kvinnan i spegeln plötsligt och oväntat snodde runt syntes en fast välformad stjärt. Ett par händer med smidiga, starka fingrar, dök som från ingenstans upp i spegelglaset. Fingrarana smekte de välformade skinkorna mjukt, fram och tillbaka, fram och tillbaka men, plötsligt nöp de till. Och de efterlämnade stora vita fläckar på det mjuka, brunhylta skinnet. Fläckarna tonade sakta bort och återigen rörde sig spegelbilden. Blicken fortsatte neråt, noterade den svagt rundade magen och det kraftigt markerade venusberget. Det svarta könshåret blänkte och den vackert tecknade trekantens spets tonade bort där de välformade låren tog vid.

- Nej, nu får du ge dig! Skrattande vände hon sig bort från spegeln, och snabbt började hon att klä på sig. Trosor och svarta strumpbyxor och en grön ganska snäv kjol. Som topp valde hon en kortärmad vit, luddig jumper. På fötterna tog hon på sig sina sköna innetofflor. Hon gick in i badrummet och bättrade på sin ganska diskreta makeup. - Nu får det minsann duga sa hon till sig själv, efter en sista blick i badrumsspegeln. Kom igen sailor! Maten är klar, jag är klar och jag tror att jag älskar dig! Hon var glad och förväntansfull. Det skulle bli en spännande kväll...


Slut!
OBS! Ovanstående text utgör ett kapitel i en kommande roman med arbetsnamnet
' Högtörn.' Ff.

Skriven av: Boris Söderberg