Mitt underliga grekland-äventyr

Det var en sak som hände mig i somras. En väldigt underlig sak. Vi var på semester, jag och min familj. Grekland var ett underbart land med blå- och vita hus, fina stränder och varmt vatten. De andra hade gått tillbaka till hotellet och jag gick lite för mig själv på stranden. Plötsligt kom jag inte längre för ett par stora taggbuskar var i vägen. Jag hittade ett mycket litet hål intill en bergvägg, där jag kröp in. Buskarna stängde sig efter mig och i vanliga fall hade jag blivit livrädd men det var jag inte. Jag kom in i ett mycket vackert landskap med höga lövträd och löv låg i alla regnbågens färger på marken. Vid en vit hög bergvägg var ett litet vattenfall där små röda fåglar badade. Hela stället hade en sorts underligt ljus fast jag inte såg någon sol. Det liknade inte alls det vi sett av grekland under veckan. Jag gick bort för att utforska vattenfallet lite närmare. När jag kom fram flög alla de små röda fåglarna iväg utom den minsta. Han tittade rakt på mig och viskade
– Lösen?
Jag blev så chockad så att jag inte fick fram ett ljud, och jag har en känsla av man inte skulle det heller. De hade ganska vassa näbbar de där fåglarna, och det skulle vara en lätt match för dom att göra hackmat av mina ögon.
Den röda böjde lätt på huvudet och flög iväg. Jag tittade på vattenfallet och gick till slut sakta rakt igenom det. Där innanför var det en stor och skimrande grotta med orange-röda väggar. Först förstod jag inte var allt ljus därinne kom ifrån men när jag tittade upp såg jag massor av små eldflugor som surrade omkring. Det var som en barnsaga. Jag gick in en bit i grottan, den var inte lång men det var högt i tak. När jag gått så långt in jag kunde komma såg jag något som skimrade. Jag fick leta en stund för skimret reflekterades i de många orangea stenarna.
Till slut fann jag min skatt. Det var en oval platta med många olika tecken och inskriptioner. Det såg ut som en sorts bokstäver. Jag hoppades att ingen skulle ta illa vid sig av att jag tog myntet, och la det i fickan på mina hängselbyxor. Sedan gick jag snabbt ut för eldflugorna började surra ännu högre och jag kände ingen lust för att stanna och se om det var ett bra tecken eller inte. Plötsligt hörde jag ett ekande ljud mellan träden. Kattis! Kattis! Kattis!
Jag öppnade sakta ögonen. Tusan också! Det var bara en dröm, jäkla mamma! Jag tittade på den fula rosa tapeten i mitt hotellrum ett ögonblick innan jag skuttade upp ur sängen och tog på mig mina byxor som jag haft dan innan. När jag också slängt i mig frukost så rusade jag ner till stranden med de andra. När jag hade badat i över en timme så tyckte mamma tydligen att det var nog så jag gick lite på stranden i stället. Plötsligt kunde jag inte gå längre, stranden var blockerad av en stor bergvägg. Inga taggbuskar. Någonting fick mig att stoppa ner handen i min byxficka. Där kände jag något kallt och tungt. I nästa ögonblick var allting svart.

Författare:

Publicerat

Dela: