Mörkret I Min Familj (Biografi) Del 1,5

På fritiden lekte jag med kompisar och jag var över lag ganska populär, jag var en glad liten grabb som alltid ville få andra att skratta men den glädjen skulle snart försvinna efter en stark händelse så tappade jag glädjen helt och hållet, från att fnittra och babbla mycket till att jag blev tyst och inåtvänd, andra började undra vad som hade hänt, tom kompisars mammor frågade om det har hänt något, jag nekade alltid men de såg tydligt att jag inte längre var samma person, jag vet att just denna händelse har förstört mig väldigt djupt, livet går vidare men repan i själen sitter kvar.

Helgerna var alltid en stress för mig samtidigt som det var en lättnad att vara ledig från skolan, mina inlärningsproblem var psykiskt jobbigt för mig, speciellt när jag såg hur de flesta andra klarade av skolan utan problem, jag var inte som dem, jag vara lite utanför på det sättet men i den åldern var det ingen som mobbades för den sakens skull, jag var deras vän och de var mina.

Mina föräldrars drickande var det stora stressen för mig, mina föräldrar hade ett destruktivt förhållande och bråkade jämt på fyllan, tidigt fick jag känna på panikångest, rädsla, oro, osäkerhet, gap och skrik, krossade glas, dunstar i väggar och bord medans jag försökte sova.

När jag låg i min säng, släckt med täcket över huvudet och hörde dessa smällar, gap och skrik så var jag totalt frusen av skräck, jag inbillade mig att hela lägenheten var sönderslagen, jag hade svårt att andas, pulsen var enormt hög, jag minns att jag utvecklade en andningsteknik för att det inte skulle höras att jag var vaken eftersom det i mina öron ekade av panikandningen, ingen hade förmodligen hört mig i vilket fall men det var så jag tänkte, jag hade max puls och andades då ofta med öppen mun så försiktigt jag kunde.

Ibland kom polisen till oss, grannarna hade ringt dem efter att hört bråken dåna i trapphuset, det var lite av en lättnad när de kom men samtidigt ångest och oro.

Jag var bara barnet och redan hade jag fått känna stark psykisk stress, redan hade jag utvecklat en överlevnadsmekanism, bit för bit har dessa saker förändrat mig, bildat mig på ett negativt sätt, skapat en osäkerhet inom mig.

I veckorna var tillvaron uppstyrd med de vanliga rutinerna, frukost, skolan, lunch och middag samt kvällsmat, mamma och pappa jobbade heltid.










Författare:

Publicerat

Dela: