När Sigmund Freud blev chef för Pärleporten

Det vilar en föreställning hos människorna på jorden att i himlen är inget utbytbart, att allt är för evigt.

Så fel!

När en jordisk avliden människa blir godkänd av Sankte Per vid Pärleporten och träder in i himlen blir hon automatiskt allvetande. Nja, alltså inte absolut allvetande för det är bara Gud. Denne mytomspunne person skapade ett allvetandeindex och tilldelade sig själv siffran 100.

Självklart!

Jesus fick inledningsvis siffran 90 och Guds stabschef, Den Helige Ande, landade på 95. Båda utlovades avancemang och idag har Jesus precis passerat stabschefen. En utveckling Den Helige Ande har blandade känslor inför.

Människorna börjar på relativt blygsamma 70 och kan aldrig nå högre än 90. Snålt kan tyckas, men alla nyanlända drabbas av den himmelska aha-upplevelsen. Särskilt de som gått i svensk skola. Plötsligt är partiella differentialekvationer en baggis! Och tänk att proaktiv inte har det minsta med frivilligt pensionärsarbete att göra.

Aha!

Även de med nobelpris i bagaget får en stark nivåförskjutning. Dock inte bara av godo. De insåg att Gud bara hade skojat med dem. När hans skröna om hur han fixat till allt liv under en normal arbetsvecka började bli uttjatad och genomskådad, körde han en ny gimmick - the Big Bang. Gud vad kul han hade, ja hela den himmelska koncernledningen tjöt av skratt. Kanske med undantag för Den Helige Ande som oftast är så tillknäppt. Han log naturligtvis, annars hade Gud blivit litet putt. Det var ju så knäppt – att jorden skulle ha kommit till ur en satans smäll!

När Gud blir uppspelt lånar han från rivalen en del opassande ord. Då, och bara då, tittar Gud förstulet under lugg på Den helige Ande. Han vill så gärna att hans käre stabschef ska skratta med. Ibland funderar Gud på att ge den lojale medarbetaren en dos humor, men tycker genast att det liknar fusk. Och alla förstår att Gud inte har någon lugg, men han gillar uppriktigt att svänga sig med jordiska uttryck.

På tal om koncernledningen – den är nu utökad med Jungfru Maria. Gud ville undvika att frågan om kvotering till styrelse och koncernledning kom upp på nästa stormöte. Han förundras över människornas fortsatta fixering vid kön, då alla vet att himlens innevånare är könlösa. Men bättre att mota Olle i grind tänkte den Allvetande, som är så förtjust i jordiska formuleringar.

Alltså - nobelpristagarna med index 70 fick äntligen klart för sig hur allt gått till och hängde ihop och vid lågmälda möten erkände de att Alltets Skapare per definition byggt en miljö som inget mänskligt intellekt under sitt jordeliv kunde lista ut. Den dimensionen kunde inte förstås förrän man begåvats med allvetandeindex 70. Så nobelpristagarna fick psykiska störningar av varierande svårighetsgrad.

En annan grupp med växande frustration var alla kloka författare som skrivit jordlärda böcker om existentiella frågor, som ”vad är meningen med allt?” och liknande klurigheter. Efter några eoner i himlen kom som ett brev på posten eller via mejl frågan på nytt – ”om det här ska pågå i evighet, vad fan är meningen denna eviga gång?” Flera förbannade sig själva att de svarat sanningsenligt hos Sankte Per och godkänts. En brysk avvisning hade säkert gjort livet mer spännande. Dessutom: den himmelska klokheten som följde på inträdet fick många att inse att nästan allt de skrivet var strunt. De mest sargade drogs sig inte för omdömen som "kiosklitteratur" eller ”Harlequin-böcker”. Redan på allvetandenivå 70 föll mycket av deras jordiska gärningar sönder och de bävade inför tanken att flyttas upp till mer klokhet och insikt. Även hos denna tänkande kår bredde psykiska störningar ut sig.

Nu träder Sigmund Freud in i handlingen. Han är gudasänd tycker Den Helige Ande. Stabschefen är butter men tusan så kreativ. Omdelbart efter incheckning uppmanas Sigmund att öppna sin klinik på nytt. Efter en kort konsultation med Gud får Den Helige Ande igenom sitt förslag att Sigmund direkt får allvetandesiffran 72. Den Helige Andes motivering är klockren inser Gud – den som ska leda andra måste veta mer. Gud om någon håller med. Dessutom argumenterar hans stabschef att utvalde assistenten Carl Ljung alltid varit mindre vetande och att denne inte rört sig från ingångsnivån.

Sigmund är överväldigad över sin plötsliga status och sina fördjupade insikter. Som övriga intellektuella inser han hur många tokiga tankar han tänkt under jordelivet. Små kvarkar av sanning i sina arbeten skymtar han. ”Tur att vistelsen i halvmörkret var kort” tänker den euforiske, nyblivne utomjordingen. Och i sitt exalterade tillstånd frågar han Den Helige Ande om han får röka cigarr i himlen. Stabschefens blick får Sigmund att omedelbart dra tillbaks frågan.

Den Helige Ande kastar även lystna blickar på Jonas Gardell, som ett utmärkt komplement till teamet Freud-Ljung, men det var tidigare beslutat vid ett extrainsatt styrelsemöte att Gardell skulle fortsätta ett tag till att roa och oroa sina levande medmänniskor.

Sigmund jobbar på med stor framgång.

En dag får han besök av Den Helige Ande. Inte oväntat. Hans Höghet är en ganska regelbundet återkommande patient. Hans ärende gäller inte honom själv. Det förhåller sig så, att Sankte Per är mycket trött på sitt portvaktsslit och alla frågor han måste ställa till människorna. Han plågas också av att behöva avvisa många och han tror sig veta, att Gud tycker att han blivit lite lös i manteln, släpper in väl generöst till himmelriket. ”Det skapar en del stockningar, som till exempel hos din klinik, eller hur Sigmund?” Sigmund nickar – ”jo, det är sant och inte blir det bättre av att Ljung verkar skita i allt jag lärt honom”, säger psykfenomenet förnärmat.
Nåväl, Jesus och Den Helige Ande sitter en himmelsk afton och talar om saken. Gud är lite trött och vilar. Han har förhandlat med Satan i etthundratusen år. Igen! Om gränsdragningen mellan himmel och helvete. Gubbarna kommer aldrig överens, tänker Den Helige Ande i sina mörka stunder. Otroligt nog finns det mörka stunder däruppe. Gud och Satan vill nog aldrig bli överens – kampen lever sitt egna, eviga liv.
Gud har tio miljarder andra skäl för sin trötthet. Människorna ynglar verkligen av sig. Han såg sig tvingad, för en kort stund sedan, att introducera kondomen. Hjälper föga. Lyckligtvis finns det just nu en brilliant forskare och pedagog i det lilla landet Sverige, vilken på TV visat att det inte blir fler på Guds kära planet. Tio miljarder är taket. Den Helige Ande frågar Gud, om han gett den kloke optimisten en uppenbarelse. Gud minns inte – minnet är inte bra sedan evigheter tillbaks – men kommer ihåg att han utrustade mannen med den åtrådda förmågan att svälja svärd. En riktigt kompetent svärdslukare faktiskt.
Sigmund bryter in och frågar vad TV är för något. Den Helige Ande förklarar att när kondomen inte verkade fungera som tänkt, gav Gud människorna TV. En liten burk att sitta och glo på. Det preventiva syftet känns ganska förfelat och dessutom talar människorna inte med varandra efter klockan sju på kvällen. Satan log skadeglatt när de sågs senast.
Jesus och Den helige Ande fattar beslutet, att Sankte Per får gå i pension om två eoner. Förtidspension. Utomjordiska villkor. I himlen behövs också fallskärmar. Jesus har mandat. Inga problem.
Vem blir efterträdaren?
Jesus kommer upp med lösningen. En utväg som både tar hand om portvaktsfrågan och köbildningen hos Sigmund.
Vid senaste stormötet restes krav från miljarder håll att väntetiden för behandling skulle kortas. Jesus vill därför införa en vårdgaranti. Ingen patient hos Sigmund ska behöva vänta längre än en eon. ”En eon, säger Sigmund bestrört, hur kan smarte Jesus komma med en sådan tokig idé? Det är en jättekort tid Lever vi inte i evigheten längre?”
Den Helige Ande försöker se road ut. Att DHA – förkortningar börjar smyga sig in i himlen på grund av pressade tidsscheman – ler tillkämpat, har sin enkla förklaring i att han gått i mediaträning och fått övertydliga vinkar om sin bistra uppsyn.
Den gudomliga lösningen är att Sigmund Freud högtidligen utnämns till ny chef över Pärleporten. Sigmund kan ställa de rätta frågorna, göra den korrekta analysen och fatta de känsliga avvisningsbesluten. Han orkar lyssna på människornas skrönor och självförhärliganden. Jesus är imponerad av hans korta, jordiska gärning. Inflödet till himlen kommer att minska drastiskt och därmed försvinner köproblemet vid kliniken och vårdgarantin kan upprätthållas! Sigmund får dessutom Carl Ljung som heltidsanställ assistent. Gardell kommer senare.
Sigmund är omtumlad – det här är finare än Goethe-priset!
Så visst – inget varar för evigt. Inte ens i evigheten.

Skriven av: John Öjhammar