Publicerat
Kategori: Novell

Så orättvis.....

Titta ut genom fönstret. Ingen aning om vad jag egentligen förväntade mig att se men något var det väl för annars hade jag ju inte brytt mig om att kolla. Kanske var det för att det var de ända stället jag kunde kolla på utan att börja gråta. Allt var så hemskt hur hade det egentligen blivit så här? Det fanns en person jag älskade mer än alla andra: Texas. Varför skulle han dö? Så j*vla orättvist. Du var den underbaraste människa jag träffat. Jag som trodde, hoppades och nästan visste att det skulle bli vi två tillslut men så blev det aldrig. Du hade ju bara druckit en mellan öl skulle bara köra några meter så sladda mopeden och du flög av med huvet före på en is fläck. Varför hade du inte hjälm? Det går inte att vara arg på dig. Kommer aldrig glömma känslan av RIKTIG rädsla som jag kände när jag såg dig ligga helt orörlig på marken framför oss. Vet inte hur det gick till men tillslut satt vi där på sjukhuset vi som skulle ha kul och fira Olivias 15 årsdag. Varför skulle det sluta som det gjorde på ett sjukhus? Minns hur jag satt där på din säng och pratade tyst med dig försökte att hålla tillbaka tårarna. Såg hur du log mot mig innan du somnade in. Det var så hemskt att se dig ligga sådär utan krafter och hur mycke du kämpade för att få fram det där leendet. Hoppas du han höra dom tre orden jag aldrig förut vågat säga till dig. Du ska veta att jag aldrig kommer glömma dig. Hoppas att du i alla fall tänker på oss här nere någon gång. Din gravsten är nog den vackraste jag sett en skulptur av din älskade moped står på graven. Även om det var den som tog livet av dig var det också den som du älskade mest alla allt. Du fick bara leva i 15 år ändå så log du innan du dog. Du var en sådan människa som vill att alla ska ha det bra och hatade orättvisor. Du kommer alltid finnas kvar i våra hjärtan oavsett vad som händer. Begravningen var så fin så mycket glädje precis som du ville ha det massor med musik och blommor. Det fanns nog ingen av alla som var där som inte hade gråtit när dom lämnade dig och gick hem. Vet inte hur jag ska göra för att glömma dig vill inte göra det och kommer aldrig klara av det men att tänka på dig i varge sekund som jag gör nu det kommer inte att funka. *REST IN PEACE*

Skriven av: Zandra

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren