Sjöman funderar

Sjöman funderar

De åt frukost och de tog det lugnt. Det var gott om tid. Morgontidningen låg uppslagen på bordet framför Eva och hastigt, med van proffisionell journalistblick skummade hon igenom rubrikerna. Radion var påslagen och nyhetsuppläsarens koncisa, tråkiga röst då han läste upp allt elände som hänt under natten, fångade motormannens uppmärksamhet.

Det är mycket lättare till sjöss tänkte han. Ute i båtarna slipper man att dagligen bli påmind om all skit som händer i världen. Folk i land har det sannerligen inte lätt reflekterade han. Varenda, eviga dag bombarderas de av tidningar, radio och nu också tv, från alla håll överöses de av elände, krig och farsoter. Det är i alla fall inte ofta, tänkte han i ett förbilande ögonblick av att vara rättvis, som det är något positivt. Sådana saker som att livsmedelsverket uppmanar medborgarna att äta mera bröd tex. Positivt eller negativt? Positivt för bagarna i alla fall flinade han för sig själv. Inte röka! Inte för mycket salt i maten! Drick mera mjölk! Uppmaningar och förmaningar, morgon middag och kväll. Allt sådant där, det slipper ju vi som är ute i båtarna. Sedan är det ju också allt annat, som vi som seglar slipper funderade han vidare. Men, samtidigt är det ju just det där att vi slipper så mycket, som gör att vi ibland känner oss bortkomna när vi kommer i land. Han kom i håg en gång i Helsingborg hur snopen han hade blivit, när han i en affär skulle betala för något han köpt. När han skulle betala och lämnade över pengarna till expediten hade hon sett försmädligt på honom och sagt: ' Det där myntet, det gäller inte längre, det är ju borttaget.'

- Vad sitter du och funderar på? Han avbröts i sina tankar av Eva. - Jo svarade han, jag tänker på hur bra vi som seglar har det, ute i båtarna. Vi slipper alla dåliga nyheter och allt annat tjafs som folk i land håller på med. Vi slipper all stress och jäkt och allt annat jäkelspap som folk i land tvingas leva med. Tvingas att hålla på med för att överhudtaget överleva. Det är förbanne mig inte alls konstigt att medborgarna i land käkar valium och dricker koskenkorva!

- Va´ snackar du om? Eva lade ifrån sig tidningen. - Jag råkade höra nyheterna på radion bara, svarade motormannen och då insåg jag hur skönt det är att slippa radio, tidningar och tv och all annan skit som ni som lever i land bombarderas med dagligen. - Äh, skrattade Eva, ta nu en påtår och lugna ner dig. Förresten, tänk på att du sitter här och äter frukost, med en av de där som rotar upp all den där skiten som du snackar om! Ta uteliggarna! Skulle jag inte ha skrivit den där artikeln kanske? Nej, fortsatte hon. När en sjöman kommer i land då skall han bara ha roligt. Tjo och tjim några dygn och sedan iväg igen. Ni lever alltså i en skyddad värld på många sätt och ni får betala för det genom att känna er bortkomna, när ni kommer i land. Jag tycker i alla fall att du klarar dig riktigt bra skrattade hon.
Men jag skall notera dina funderingar. Vem vet? Kanske en ny artikelserie: ' Sjöman funderar ' eller något liknande. - Sluta nu, skrattade motormannen. Vi får snart ge oss av...

Skriven av: Boris Söderberg