Skenbar vänskap Del 2

Skenbar vänskap

DEL 2



Livet fortsätter utan några större störningar för Liselott. Hon går ut ganska ofta men inte tillsammans med Malin utan med sina forna klasskamrater. Vivi ringer vid något tillfälle och kräver att Liselott ska sitta barnvakt så att hon kan gå ut. Men Liselott avvisar henne kallsinnigt. Det irriterar Vivi märkbart. Men Liselott tar ingen hänsyn till det. Vivi kan inte göra speciellt mycket mot Liselott just nu men finner sig mer eller mindre i det. Mest för att hon är tvungen. Men hon har inte gett upp. Hon väntar bara på ett bättre tillfälle.

Periodvis lever Liselott ett ganska intensivt uteliv men hon är noga med att inte missköta sitt jobb. Det vill hon undvika för hon trivs bra där. Hennes arbetskamrater blir rent av en motvikt till mindre sympatiska personer. Hade hon inte haft dem så skulle hon ha fått en allt för mörk människosyn. De flesta är schysta och uppriktiga. Det var sällan som det behövde uppstå osämja. Kanske för att det sällan uppstod missförstånd och oklarheter. För det är väl just sådant som leder osämja.

Liselott har fått en ny hobby. Hon har köpt sig en kamera och börjat fotografera. Hon fotograferar människor och landskap. Och djur också för den delen. Och vissa stadsbilder kunde bli riktigt fina. Ibland skickar hon in sina bilder till olika fototävlingar. Men då hon aldrig vinner något tröttnar hon efter ett tag. Det blev för dyrt med portoavgifterna. Och det kändes meningslöst till slut. Men hon anmäler sig i alla fall till en fotokurs. Det trevligaste blir naturutflykterna. Och att efteråt framkalla bilderna alldeles själv är spännande. Först tar man ut rullen i det röda skenet. Sedan lyser man på en blank bild ett visst antal sekunder. Till sist doppar man ner bilderna i framkallningsvätska och fixervätska. Och man ser motivet framträda på fotopapperet. Sen är det bara att hänga upp bilderna på tork. Bildminnena från den kursen kommer hon att spara resten av livet. Med tiden avtar dock intresset för fotografering. Men hon skulle inte bli förvånad om fotointresset en dag skulle växa sig starkt igen. Att titta på nytagna kort är otvivelaktigt en trevlig sysselsättning.

Livet flyter på i jämn takt för Liselott. Hon har inte haft några sammanstötningar med Vivi på lång tid. Det verkade nästan som om det höll på att stabilisera sig mellan dem. Man kan inte påstå att de umgicks direkt. Däremot hade Liselott blivit lite närmare bekant med Malin. Hon visade sig vara en rätt trevlig person. Det hände att de gick ut på krogen tillsammans. Men Liselott hade börjat tröttna på sin tillvaro. I synnerhet krogtillvaron. Därför började hon tänka ut något annat som hon kunde lägga ner sin tid på. Hon kom till slut på vad hon ville göra.

Det är i början av året och mitt i vintern. Lite kallt och trist men Liselott ser fram emot våren av två orsaker. Dels väntar ju en varmare årstid och så har hon anmält sig till en kvällskurs i data. Hon ska inte gå på kursen ensam. Malin har också anmält sig till samma kurs. Hon var förväntansfull inför uppropet. Så fort hon kom in i den stora, gamla skolbyggnaden kände hon att där skulle hon trivas. Hon hade alltid tyckt om äldre byggnader. Av rejäl sten. Och denna ljusbeiga stenbyggnad var från början av seklet. Första lektionen blir verkligen en överraskning för Liselott. Det är inte bara Malin som dyker upp. Även Vivi kommer till kursen. Och hon har sin lille son som hunnit bli några år med sig. Hon förklarar det med att hon inte lyckats få tag på en barnvakt. Hon tror eller åtminstone hoppas på att hon ska få vara med på kursen i alla fall. Men läraren säger bestämt ifrån. Några barn kan man inte ha i klassrummet. Det skulle störa de andra för mycket. Och det är heller ingen som inbillar sig att pojken skulle hålla sig lugn och tyst hela kvällen. Och därför är det ingen som opponerar mot lärarens beslut. Vivi kan inte göra annat än att gå därifrån. Men innan hon gör det kastar hon en hätsk blick på Liselott. Men överraskningarna är inte slut för Liselott. Redan nästa dag får hon nästa. Vivi hör av sig och förklarar att hon behöver den här datakursen bättre än Liselott. För Liselott har ju redan ett jobb. Vivi har gått arbetslös ett antal år. Så nu tycker hon att Liselott ska ställa upp för henne. För de är ju trots allt vänner. Det är något som inte Liselott instämmer i. Men hon säger det inte högt. Tänker bara tyst. Vivi vill alltså att Liselott ska hoppa av datakursen och istället sitta barnvakt åt Vivi. Så att hon kan gå på kursen istället. Men det är något som Liselott omöjligen kan gå med på. Den här kursen hade hon sett fram emot hela hösten. Hon trivdes visserligen på sitt jobb men ville ändå lära sig något nytt. Hon var trots allt inte beredd att jobba kvar där resten av livet. Och för att få något annat jobb var hon kanske tvungen att även lära sig något nytt. Vivi fick helt enkelt lösa barnvaktfrågan på annat sätt.
På nästa lektion är det bara Malin som dyker upp. De sätter sig tillsammans. De undviker att prata om Vivi. De tycker väl båda två att det är lite pinsamt. När lektionen har pågått en kvart sätter sig någon ner bredvid Liselott. Det är en ljushårig kille med snyggt utseende. Hon tittar lite närmare på honom. Först känner hon inte igen honom. Men efter ett tag inser hon att det är Anders. Det är inte underligt att Liselott inte kände igen honom med en gång. Det hade gått minst fem år sedan hon såg honom senast. Han var sig lik egentligen. Men han hade blivit manligare. Liselott hade också förändrats mycket genom åren. Äntligen såg hon nu ut som Anders ville. Som han hade gått och väntat på.
Liselott upptäcker att Anders är riktigt trevlig att prata med. På rasterna tillbringar de all tid tillsammans. Anders förklarar för Liselott att han under en tid ska jobba i stan och att han samtidigt velat bättra på sina datakunskaper. Sen råkade de tydligen hamna i samma klass. Och det var något som både Anders och Liselott uppskattade. Malin var inte sen att skvallra för Vivi som snabbt tog kontakt med Liselott. Vivi tyckte att Liselott inte borde umgås med Anders. För var man schyst blev man inte ihop med sina väninnors före detta killar. Liselott försökte förklara två saker för Vivi. Det ena var att hon inte betraktade Vivi och sig själv som vänner. Och det andra var att Anders och hon bara var kompisar och inget mer. Än så länge. Men det sistnämnda sa hon inte högt. Liselott fortsätter därför att bekanta sig allt mer med Anders. Malin lämnas mer eller mindre utanför. Men Liselott bryr sig inte. Hon tycker inte att det är kamratligt av Malin att skvallra om allt som hon och Anders säger och gör. Liselott berättar till slut ingenting om sig och Anders för Malin. Det var en missräkning för Vivi. Hon hade hoppats på att få reda på allt som hände. Och det blev till slut inte så mycket.

Det är inte bara Anders som ser bra ut. Liselott tycker att läraren är snygg. Och väldigt trevlig. Hon kanske misstar sig. Men hon tycker nog att han visar henne ganska mycket uppmärksamhet. Hon blir lite smickrad av det men bestämmer sig för att bara koncentrera sig på en kille åt gången. Hon inser att det skulle bli enklast så. Men hon känner sig allt lite nyfiken på Peter som läraren heter. Och det gjorde ju inte saken bättre att han var i hennes egen ålder precis. Men Liselott lägger band på sig. Något annat vore otänkbart just nu.
Liselott och Anders kommer allt närmare varandra. De har varandras förtroende vid det här laget. Allt kunde ha fortsatt på samma förtroendeingivande sätt men efter ett antal veckor berättar Anders för Liselott att han tänker avbryta studierna. Han trivs inte på sitt jobb och vill därför tillbaka till Stockholm. Naturligtvis blir Liselott besviken och ledsen. Alldeles tydligt kommer hon nu att råka ut för samma sak som Vivi och Miriam före henne. Men till skillnad från dem tänker Liselott se till att hon skiljs i samförstånd med Anders. Hon tänker inte låta några bittra känslor ta överhanden. Den sista gången som Anders är på kursen beklagar Liselott att han tänker flytta men lyckönskar honom också. Hennes önskan att det ska gå väl för honom i Stockholm är helt ärlig.
Men innan de skiljs åt vill Anders träffa Liselott en sista gång. Hemma i hans tillfälliga lägenhet. Då de har kommit varandra så nära går Liselott honom till mötes. Anders hämtar henne en kväll och de åker hem till honom. De säger inte mycket till varandra. De går istället direkt in i sovrummet. Snart älskar de med varandra. Som Liselott älskar med Anders har hon aldrig tidigare älskat med någon. Han tränger in i hennes kropp men också hennes själ. Han kommer i hennes sinne att lämna ett outplånligt spår efter sig. Ett spår som alltid kommer att finnas kvar i hennes själ.
Avskedets stund närmar sig. De sitter på sängen åter påklädda. Ingen säger något. Ord är överflödiga. Deras sinnen har vidrört varandra. Liksom deras själar. Efter en lång stund reser sig Anders. Han lämnar över lägenhetsnyckeln till Liselott. Sedan hämtar han sin jacka och går sin väg. Han stänger tyst dörren efter sig. Snart sitter han i sin bil på väg hem till Stockholm. Men hans tankar befinner sig hos Liselott. Liselott sitter kvar i tystheten och ensamheten i lägenheten.. Men hennes tankar för henne långt bort. Till Anders och deras korta tid tillsammans. Hon känner vemod, längtan och saknaden efter honom redan. Det gör ont och hon undrar när hon ska få träffa honom igen. Om de nu någonsin kommer att träffas igen. Till slut reser sig Liselott upp ur sängen. Hur länge hade hon suttit försjunken i sina tankar. Hon tittar på klockan och förstår att hon måste ha suttit minst en timme. Hon öppnar ytterdörren och låser efter sig. Nyckeln låter hon falla ner i brevlådan. När hon går sin väg känns det som om en bit ur henne saknas. Den finns hos Anders och hon hoppas att han ska vårda den ömt.

Det har nu gått ytterligare ett par månader. Liselott har slutat på kvällskursen men är fast besluten att göra något meningsfullt och bestämmer sig därför att börja plugga på heltid. Hon har skrivit in sig redan. Hon tänker fortsätta att studera på Komvux.

Liselott avslöjar sina planer för Malin och genast skyndar hon iväg till Vivi och berättar det. Det tar heller inte lång tid förrän Vivi hör av sig till Liselott. Men hon är inte alls lika otrevlig som hon var sist de pratade med varandra. Vivi nämner inte med ett ord något av det som sagts mellan dem några månader tidigare. Hon tycker att de borde bli vänner igen. Liselott är beredd att ge vänskapen en chans. Så kommer det sig att de började umgås igen lite grann. Det är Vivi som är ivrigast att stärka de slitna vänskapsbanden. Hon går så långt att hon föreslår att Liselott ska flytta hem till henne. Hon bor ju i ett stort hus med gott om plats. Och hennes kille är sällan hemma. Han har ett kringresande jobb och är ibland borta flera dagar i sträck. Det skulle bli billigare för alla med detta arrangemang. Även för Liselott som då inte skulle behöva betala lika mycket i hyra som hon nu gjorde för sin lägenhet. Den skulle hon ju säga upp. Så att hon kunde flytta in hos Vivi. Allt verkade perfekt utom för en sak. Liselott var inte det minsta tilltalad av tanken. Och hon var rädd att hon ständigt skulle få sitta barnvakt. Hon skulle antagligen inte kunna bedriva sina studier som hon ville. Dessutom hade Vivi nämnt att hon också väldigt gärna ville börja plugga igen. Liselott kände att hon skulle mer eller mindre vara utlämnad till Vivis godtycke om hon flyttade in hos henne. Det var inte alls svårt att föreställa sig hur det skulle bli. Vivi skulle bara säga. ”Så länge du bor hos mig gör du som jag säger”. Riktigt säker kunde nu inte Liselott vara. Men hon tänkte heller inte ta några risker. Hon skulle bo kvar hos sig själv. Så att hon var fri att göra som hon själv ville.

Återigen glider de båda vännerna isär. Men det bekymrar Liselott ringa. Det är sommar, semester och varmt. Ingen skugga skulle få falla över Liselotts tillvaro nu. Hon skulle njuta av livet. Och ett bra sätt i Liselotts tycke att njuta vore att lifta till Gotland. Och det är precis vad hon och en vän tänker göra. Vännen som heter Katrin gillar äventyr lika mycket som Liselott. Och de skulle se till att få ett spännande äventyr. Som planerat liftar de sålunda till Västervik. Där tar de båten över till Gotland. De liftar sedan vidare till Tofta Camping. Där tillbringar de sedan några sköna dagar. Det finns både badstrand och danskrog. De behöver alltså inte ta bussen in till Visby mer än en gång. De har lika kul på Tofta så varför besvära sig mer än nödvändigt. På dagarna ligger de på stranden och skaffar sig en klädsam solbränna. På kvällarna går de på krogen. Och de får dansa så mycket de vill.
Den sista kvällen de är där träffar Liselott en trevlig kille. De dansar bara med varandra. När de blir tillräckligt varma går de till badstrand och svalkar av sig i vattnet. Deras kroppar avtecknar sig magiskt vackert i den månbelysta natten. Speciellt Liselotts kropp. Hon har tränat sig till en perfekt smidig kropp. Det undgår inte hennes manliga sällskap men han uppträder på ett artigt och belevat sätt. Han gör inga som helst närmanden. Han nöjer sig med att avnjuta Liselott med ögonen. Och det stör inte henne det minsta. Hon känner sig bara extra uppskattad. Senare under kvällen kommer de två ifrån varandra. Fortsättningen på kvällen blir något avslagen. Liselott finner därför ingen orsak att stanna kvar. Hon går till tältet där hennes väninna redan sover. Inom några minuter har hon klätt av sig och lagt sig för att sova. Snart sover hon. Dagen därpå åker de hem.

Hösten kommer och Liselott börjar studera igen. Men på dagtid den här gången. Vivi hade inte lyckats hindra henne den här gången heller. Trots hennes ihärdiga försök att hela tiden lägga krokben för Liselott. Men olyckligtvis har några av Vivis vänner också börjat på skolan. De har fått reda på allt som hänt mellan Vivi och Liselott. Fast bara Vivis version. Så de gör sitt yttersta för att göra tillvaron svår för Liselott. De drar sig inte ens för att sprida rena lögner i skolan om Liselott. Liselott är fullt medveten om vad som händer men till sin lättnad märker hon att inte många lyssnar på vad Vivis vänner säger. Till slut tröttnar de på skolan och försvinner därifrån. Allt verkar lugna ner sig. Tillvaron blir rent av angenäm för Liselott. Så bra som hon nu trivs var det länge sedan hon gjorde. Hon har också blivit närmare bekant med en kille på skolan. Han vill att de ska börja träffas utanför skolan. Liselott tycker att han är trevlig och ser inga hinder mot att lära känna honom bättre. De bestämmer tid och plats för en träff. De träffas i ett grönområde. Det är Stefan som valt platsen. Det är ännu inte kallt så de behöver inte frysa. Och det är inget folk mer än de själva där. De kommer att få vara ifred. Snart inser Liselott att Stefan inte är den trevlige person som han utgett sig för. Han känner Vivi. Vivi är en av hans bästa vänner. Ja mer än så. De hyser starkare känslor än så för varandra. De kanske kommer att bli ett par. Vivi ska bara göra slut med sin kille först. Stefan ville bara träffa Liselott för att läxa upp henne. Vivi hade minsann berättat vilket as hon var. Och det var man inte ostraffat. Hon var å andra sidan ganska snygg. Kanske snyggare än Vivi till och med. Men hon skulle ha sig en läxa ändå. Men det var nästan synd att slå henne. Det var bättre att våldta henne istället. Till och med Vivi hade tyckt att det var okej. Liselott försöker försvara sig i både ord och handling. Hon är stark och gör kraftigt motstånd. Men Stefan är starkare och börjar få övertaget. Då tar Liselott omärkligt upp den sten som hon betraktat till och ifrån. Det är ingen stor sten. Den ryms gott och väl i hennes hand. Inom henne rasar ett heligt raseri. Ett raseri som till sist gör att det brister för Liselott. Hon tänker inte tillåta att hon blir utsatt för detta och inte heller att de andra ska få glädjas åt hennes olycka. Det är orättvist. Hon skulle aldrig kunna tänka sig att skicka någon på Vivi för att göra henne illa. Varken henne eller någon annan. Hennes känsla för rätt och fel har grumlats av det hon blir utsatt för. Inte bara övergreppet utan allt som inträffat innan också. Utan minsta tanke på konsekvenserna höjer hon handen som hon har stenen i. Hon har den i vänstra handen. Den hand som hon har mest kraft i. Hon är vänsterhänt. Med våldsam kraft slår hon den i tinningen på Stefan. Han faller genast framstupa. Sedan blir han liggande på sidan. Men Liselott känner sig fortfarande otrygg och slår honom en gång till. Men inte lika hårt. Men det behövdes inte. Det första slaget var så hårt att det var nära nog dödande. Liselott reser sig hastigt upp. Hon håller fortfarande stenen i sin hand. Hon slänger ner den på marken bredvid Stefan. Men ångrar sig snabbt. Hon plockar upp den igen och slänger iväg den så långt hon kan. Långt inne i skogen. Nu kommer de aldrig att hitta den. Hon har börjat tänka klart igen och hon tänker inte åka fast för det här. Inte om hon kan hindra det. Liselott tycker inte att det som hänt enbart är hennes fel. Det var omständigheterna som drivit henne till detta. Hon var ingen dräpare. Hon hade handlat under kraftig sinnesrörelse. För ett ögonblick hade hon tappat all kontroll. Men hon är övertygad om att alla anklagelser kommer att riktas mot henne. Hon tänker skydda sig med alla medel. Om någon frågar tänker hon förneka att hon träffat Stefan denna dag. Ingen kan ju bevisa att hon verkligen träffade honom. Hon är så inställd på att slippa allt som detta kunde föra med sig att en förträngningsprocess hade startat i hennes hjärna. Efter några veckor kommer hon inte att minnas något alls av denna hemska händelse.

Det medelålders paret som är ute och går får syn på den medvetslöse mannen som ligger på marken. De larmar ambulans och polis. Mannen har allvarliga skallskador som uppstått genom trubbigt våld. Antagligen en sten. Läkarna kan snabbt konstatera att mannen aldrig kommer att bli återställd. Hans hjärnskada är för svår för det.
Vivi får reda på vad som hänt hennes vän. Hon tipsar polisen om vem den skyldiga kan vara. Han skulle ju träffa den personen samma dag som han blev nedslagen.
Polisen tar kontakt med Liselott. Hon förnekar att hon träffade Stefan den dagen. Enligt Vivi skulle Liselott och Stefan träffas den dagen. Liselott säger då att hon drog sig ur när hon fick veta att Vivi och Stefan kände varandra. Det berättade han dagen innan. Hon har inte träffat Stefan och kan alltså inte vara den skyldiga. Polisen nöjer sig med Liselotts svar den här gången. Men lovar att komma igen. Det dröjer nästan två veckor innan polisen hör av sig till Liselott igen. Men då har hon hunnit förtränga det som hänt. Hon har inget som helst minne kvar av det som hände. Poliserna kan inget göra och ingen annan heller för den delen. Efter ytterligare några veckor har Liselott förträngt att hon ens har träffat Stefan. Hon har inget minne alls kvar av honom. Som om han aldrig existerat.

Stefan existens är desto påtaligare för Vivi och även Anders. Vivi är förkrossad. Hon förstår inte hur detta kunde hända. Saknaden efter Stefan är stor. Det var ju han som skulle ge hennes liv nytt innehåll. På ett ögonblick hade Liselott raserat allt för Vivi. Ödelagt hennes liv helt enkelt. Vetskapen om det skulle Vivi tvingas leva med resten av livet. Anders är också starkt berörd av det som hänt. För Stefan hade varit Anders vän också. Anders är övertygad om att Liselott har något att göra med överfallet på Stefan. Hon kommer visserligen inte att erkänna det men han har en viss förståelse för det. Anders känslor är splittrade. Visserligen var Stefan en av hans bästa vänner. Men och andra sidan hade Liselott väckt starka känslor hos honom efter deras senaste möte. Däremot visste han att Stefan inte hade hyst några varmare känslor för Liselott. Och det trots att han bara hade träffat henne ett fåtal gånger. Stefan hade lyssnat till Vivis berättelse. Och inte lyssnat alls på det som Anders hade sagt. Och det hade starkt påverkat hans känslor för Liselott. Så mycket att något måste ha gått väldigt snett när de träffades den sista gången. Och så länge Anders inte visste hela sanningen kunde han inte döma Liselott. Han visste att hans ställningstagande gjorde Vivi besviken men det kunde inte hjälpas. Det var bara sanningen som kunde ändra på det. Inget annat. Och den kanske de aldrig skulle få veta.

Livet fortsätter för Liselott som om inget har hänt. Och i hennes sinnevärld har ju inget hänt. Polisen kunde till slut inte göra något alls. Det var helt omöjligt att förhöra någon som drabbats av minnesförlust. Därför fick fallet läggas ner.
Liselott fortsatte skolan. Efter ett par år var hon klar med sin gymnasieutbildning. Hon träffade Vivi och Anders vid några tillfällen. Hon märkte att Vivi var fientligt inställd mot henne. Hon förstod aldrig riktigt varför. Hur skulle hon kunna göra det. Anledningen till Vivis hat mindes hon inte längre. Vivi hade många vänner och stor bekantskapskrets. Därför mötte Liselott ofta denna motvilja mot sin person. Hon tyckte att det var obehagligt. Men snart kommer hon att slippa allt detta. Hon ska börja läsa på Handelshögskolan i Stockholm. Där är det bara Anders som känner henne. Men mellan dem finns starka band som Anders inte vill förstöra helt. Han vill minnas henne på det sätt som hon var i skolan. Och hon hade varit helt underbar. Därför kommer han att lämna henne ifred. Han skulle inte bli den fiende till Liselott som Vivi så hett önskade. Och Vivi skulle han också lämna bakom sig. Dit tänkte han aldrig mer återvända. Inom kort har Liselott flyttat till Stockholm. Snart kommer hon äntligen att slippa sina plågoandar.


SLUT

Skriven av: Ellen