Skilsmässan

Äntligen så har jag tagit steget tänker Anna som går runt i sin lägenhet. Den har ett stort ljust kök och ett rymligt vardagsrum och lagom stort sovrum. Hon hade kämpat med sin äktenskap i flera år. Hon och Per träffade varandra i unga år Per var femton och hon sexton år gammal. Nu har dom hunnit att hamna mitt i livet båda har fyllt femtio år. Sista fem år i äktenskapet hade varit så tuff satt sina spår i kroppen nästa som små ärr. Blivit många hårda ord mot varandra och Per hade blivit elakare och frös ut henne .Psykisk misshandel som det heter med ett annat ord. Ibland hade hon önskat att han slagit till henne så hon fått ett synlig märke på kroppen så dom runt omkring kunde se vad som hände. Men nu är hon fri och känner så mycket lättare i kroppen och så himla glad det lyser om henne tycker arbetskamraterna. Barnen tog skilsmässan bra. Fanns många tankar i huvudet innan hon vågade säga att hon ville skiljas. Skönt att barnen flyttat hemifrån, visserligen finns det studier på att skilsmässobarn mår inte sämre än barn i kärnfamilj. Den dagen dom skulle berätta för barnen bjöds det hem till söndagsmiddag som det gjordes mellan varven. Anna hade inga problem med att lämna huset ,allt tråkiga som blivit hade satt sina spår liksom i huset väggar. Deras ute spa var det enda hon kände att hon skulle sakna. Hon var så glad över att det gått så bra för barnen ,Sandra hade utbildat sig till polis, Axel till gymnastiklärare och Erik till sjuksköterska. En underbar höstdag solen skiner genom köksfönstret det ringer på ytterdörren. Anna ropar som vanligt kom in. Dörren öppnas där står alla tre som är så fina tycker Anna. Sandra har med sig en blomma som vanligt sånt tänker inte Axel och Erik på. Men dom ger alltid mamma och pappa en bamsekram. Anna har planerat maten med stor omsorg för det är den sista middagen som familjen kommer att vara samlad i detta hus. Gud så gott utbringar alla tre ungdomarna när Anna ska servera potatisgratäng och kyckling. Erik hugger i direkt och säger som jag har längtat efter din potatisgratäng morsan. Anna gillar när han kallar henne för morsan för han säger det med kärlek. Maten äts en kort stund under tystnad tills Sandra finner sig och frågar är det nåt speciellt ni vill berätta. Den tösen tänker Anna henne har man aldrig kunnat lura för hon känner av. Per har överlåtit att Anna ska berätta för barnen. Anna ser att alla verkar ha tomt på sina tallrikar hon frågar om dom känner sig mätta, alla tre nickar. Per börjar skruva på sig. Anna tar ett djupt andetag och säger pappa och jag ska skiljas. Ingen säger något det är bara tyst Anna bryter tystnaden med vill ni ha kaffe ? Gärna svarar axel. Anna reser på sig och börjar duka av Axel börjar också duka av. Axel viskar i Annas öra det är lugnt. Anna tar en klunk av sitt kaffe och säger Per du kanske också har något att berätta, Per rycker till och börjar berätta att han kommer bo kvar i huset men att Anna har köpt en lägenhet i stan. Anna reagerar på att den enda som inget sagt är Erik. Plötsligt reser Erik på sig och går ifrån bordet. Anna tittar på Per han visar med handen att hon ska låta honom vara. Det har gått två månader sedan Anna sedan att flyttat från huset. Erik tyckte att det var jobbigt att dom skulle skiljas. Anna har inte hört något från Erik sen middagen. Hon hade låtit honom vara för Erik har alltid haft svårt för förändringar. Hon behövde följa sitt hjärta för orka leva. Anna slår sig ner i sin röda soffa, hon har alltid gillat rött men Per gillade inte röda möbler. Hon häller upp sig ett glas rött det är ändå lördag kväll tänker Anna . Hon rycker till av att det ringer på ytterdörren, vem kan det vara tänker Anna. Hon går och öppnar och möts av ett hej morsan, där står Erik med en vacker blombukett i handen . Får jag stiga på frågar Erik. Självklart svarar Anna och visar honom in i lägenheten. Så fint säger Erik. Vill du ha ett gals vin frågar Anna. Gärna svarar Erik och tar emot glaset och slår sig ner i den röda soffan. Snygg soffa säger Erik. Tack svarar Anna och slår sig ner bredvid Erik och utbringar i skål. Plötsligt ringer det på ytterdörren igen. Anna ser fundersam ut hon reser på sig och öppnar. Där står Sandra och Axel med två pizzakartonger och en flaska vin i handen. Stig på säger Anna hon känner så mycket glädje så hon är tårögd. Ni är underbar och jag älskar er säger Anna och tänker nu kan mitt nya liv börja på riktigt.

Författare:

Publicerat

Dela: