Skogsdöden

Den här historien är sann. Hände kanske min farfars far eller kanske din egen farfars far, ty detta var en vanlig död i de småländska skogarna i början av förra seklet.

Oh, arma öde skall jag nu möta en för tidig död, tänkte den unge mannen för sig själv
Ensam strax bredvid stigen han så glatt vandrat på hänger han i en mindre ravin, halvvägs ner, med groteskt brutet ben, med benpipor utstickandes genom köttet.
Konstigt nog känner han ingen smärta, endast förvirring.
Hans värld vändes upp och ner och för ett ögonblick var upp, ner och ner var upp.
Ett fall som kändes som en evighet.
Sedan ett hemskt knak och ett stön som växte till ett skrik.
Han upptäckte att det var från honom själv ljudet kom ifrån strax innan det blev svart för en stund.

Att flytta på sig är inte möjligt med benet inkilat mellan två stenar, hängandes upp och ner fyra meter från den stenhårda marken.
För en utomstående betraktare skulle scenen kunna uppfattas som lustig.
En yngling som med en hårsmån undvikit att krossas till döds, hängandes, sönderslagen och blod som rinner ner längs med hela kroppen tills det droppar från luggen.

Ack och ve, att man ska betala det högsta priset för en snarad kanin och en famn ved.
Nu kommer smärtan med full kraft och blottade nerver gastar för full hals efter att ha varit bedövade av adrenalin.

Jag tyar inte detta, gastar ynglingen och får fatt på sin vassa kniv och börjar frenetiskt med sina sista krafter att hugga i sitt eget kött.
Hans egen tyngd hjälper till och efter några rejäla hugg skiljs benet åt från resten av kroppen som faller mot en säker död.

För en utomstående skulle även denna scen kunna uppfattas som lustig.
Ett blodigt ben inkilat mellan två stenar, fyra meter upp på en klippvägg.
En sargad kropp så bruten och blodig att man knappt ser att det är en ung man som ligger där.
Öga mot öga med en död kanin, snarad så att munnen är öppen och ögonen sticker ut ur sina hålor. Hånfullt leende. Stirrandes.
Du har dödat mig, se hur det gick då, tycks den säga.

Författare:

Publicerat

Dela: