stormblomma

I can't live without you, var dom sista orden Evlinn hann säga till sin älskade häst Stormblomma. Hennes tårar hade blivit som en liten pöl på marken, tröjan var alldeles våt av tårarna.
Hästen andades tungt och slutade efter en stund att andas helt.
- NEJJ! skrek Evlinn och la sina armar om hennes hals och såg att stormblomma hade en skräkslagen min och sedan åkte ögonenlocken ner och hästen var död.

Evlinns pappa satte sig på knä bredvid henne och kramade om det gråtande barnet. Evlinn var helt krossad.
Hästambulansen kom ut i skogen och tog stormblomma med sig. Evlinn fick sitta i bilen och vänta på sin pappa. Hon grät och kunde knappt andas.
Hennes pappa kom in i bilen och dom körde hem till deras hus.
Erik Evlinns pappa trodde aldrig att Evlinn skulle komma över det. Det skulle bli en svår kamp men hon skulle klara det.

Evlinn vägrade att gå till stallet och satt bara hemma hela dagarna och grät. Men när sommarlovet tog slut var hon tvungen att gå till skolan.

Hon vaknade tidigt och gick upp ut sängen och tog på sig kläder, hon tog cyklen till skolan och satte sig på sin plats i klassrummet i stället för att vara ute på skolgården och vänta tills det ringde in.
Hennes kompisar kom fram till henne i klassrummet och kramade henne.
- Gumman vi finns här, sa dom och satte sig sedan på deras platser. Alla andra barn kom in och sa hej till Evlinn.
Evlinns kompis som hon satt bredivd kom in i klassrummet och verkade inte veta vad som hade hänt under påsklovet.
- Hej Evlinn sa hon. Hur är det med Stormblomma nu för tiden?
Evlinn sprang ut ur klassrummet och gick och satte sig på en toalett och tårarna rann ner för kinden igen.
Hennes vänner letade efter henne och knackade på toadörren.
Evlinn öppnade och sa, jag måste komma över det här. Jag sticker till stallet.
Evlinn sprang ut ur byggnaden och hoppade upp på cyklen. Hon cyklade det snabbaste hon kunde.

Hon öppnade stall dörren och gick in. Hon gick förbi stormblommas box och en tår kom men hon stoppade den. Hon såg att det stog en ny liten söt ponny i den.
Karin kom in i stallet och sa,
- Det där är Lillen. Han är ny och är till salu.
Evlinn vände sig och och tittade på den igen. Den gnäggade på henne och hon kände något magiskt. Det var som om hon var speciell. Evlinn gick fram till den och klappade den på mulen. Den la upp huvudet ¨på hennes axel och bet henne i håret. Evlinn skrattade till och kramade om den.

Författare:

Publicerat

Dela: