Stunder

Solstrålarna värmde in genom fönsterrutan på rälsbussen mot Halmstad. Det var vår, och man kunde se hur träden började få sin gröna färg igen. Man passerade stora fält med vitsippor och det var jättefint. Anton stod nog vid tågstationen och väntade på mig nu, det var bara tio minuter kvar och sen var jag framme och kunde krama honom. Sista gången på tåget mot Halmstad på det här sättet. Jag hade pendlat ram och tillbaka i två år nu och nu äntligen skulle det få ett slut. Tog på mig min mörk grå kavaj över min ljuslila tröja och ljusgrå byxor, jag kunde inte knäppa kavajen längre, min mage var för stor. Jag väntade mitt och Antons barn, och det var dags om sju veckor. Jag hade väntat barn på distans från pappan, som bara fått träffa mig varannan helg ungefär..

Tåget bromsade in och jag plockade ihop mina saker och gjorde mig klar för att gå av, jag gick av bland de första och såg min Anton stå där, i sina poliskläder. Vi kramades och jag fick en puss, Anton la handen på magen och sa ' min söta lilla flicka' till mig bara för jag beklagat mig om hur stor mage jag hade… han tyckte jag var söt sa han när vi gick hand i hand mot våran gamla bil. Den nya tillverkades, och den skulle vi få om några veckor. Innan barnet skulle födas. Jag fick komma hem, hem till mitt hus.
Under de två åren hade jag bott hos min pappa och hans nya familj i Linköping, och det kunde bli ganska jobbigt. Speciellt nu de sista månaderna när jag varit gravid och känt mig deppig. Pappa och hans släkt var de enda jag hade i Linköping, alla andra på mammas sida var i Halmstad trakten. Och där trivdes jag..

Anton hade bott i Halmstad hela sitt liv, med mamma Susanne, pappa Mats och de två syskonen Sara och Erik. Sara var sjutton och Erik var tio. Anton var äldsta barnet, på tjugotre.
Det tog inte alls lång tid att åka hem till vårt gula hus på Kastanjeallén. Där hade vi bott i två år och det var helt underbart. Speciellt under sommaren.
Anton lagade middag till oss, efter att vi tagit en dusch tillsammans. Det var skönt att få vara hemma igen. VI åt middag och sedan tog vi det lugnt, kollade på tv, kramades och Anton låg och pratade med min mage och kände hur det sparkade. Sånt berättade jag via telefonen annars. Anton kysste mina läppar och jag kände hans läppar mot mina. Så underbart. Efter all tid vi varit tillsammans hade jag inte tröttnat på honom. Anton skulle följa med mig till Linköping om två veckor för vi skulle hämta sakerna jag inte kunnat ta på tåget. Vi gick och la oss ganska tidigt och jag sov på Antons arm. Där kände jag mig trygg.

På lördags förmiddagen, vaknade vi ganska skapligt, solen sken och det var nästan blå himmel. Bara några små vita moln på himlen. Vi skulle hem till min mamma Annette, pappa, eller plastpappa Thomas och min sexåriga bror Emil som är sex år. Skulle hälsa på dem ett tag, och fira Emil som hade fyllt år. Efter att ha ätit lite tårta och varit hos mamma ett par timmar åkte vi och handlade innan det fick bli att åka hem igen. Anton skulle jobba på kvällen så efter att han hade åkt städade jag och gjorde i ordning hemma, och gjorde ordning lite i barnrummet. Förra gången jag var hemma hade vi varit på Ikea i Helsingborg och köpt säng, byrå och en massa saker till barnrummet, det hade Anton byggt ihop nu och ordnat med, och jag kunde små plocka lite. Anton ringde mig vid tio och sa god natt. Det brukade han göra, han tyckte inte om att jag var hemma ensam och jag tyckte inte om att han var ute och jobbade på nätterna.

Jag vaknade till när Anton kom hem från jobbet vid fyra och han kom och kröp ner hos mig. Anton sov ett par timmar längre än mig, jag gick upp nio och duschade och gjorde mig i ordning.
När Anton vaknat duschade han och åt frukost, sedan var det att hälsa på hemma hos honom som gällde. Susanne och Mats ville bjuda på middag.

På måndagen började Anton jobba tidigt, och skulle sluta vid fyra. Jag var uppe och sa hejdå och låste dörren vid sju. Jag gick och la mig igen, innan jag var tvungen att gå upp. Skulle plugga och ordna det sista på mitt projekt och det skulle jag lämna in på universitetet när jag kom till Linköping. Cecilia ringde till mig på eftermiddagen, hon gick sjuksköterskeutbildningen i Göteborg och var hemma i Halmstad en vecka nu. Vi skulle träffas dagen därpå och gå på stan. När Anton kom hem vid halv fem hade jag lagat mat. Det blev en lugn hemmakväll framför tv:n.

Jag och Cecilia skulle träffas utanför H&M klockan elva, så kring halv elva gick jag hemifrån. Det var jätte kul att få träffa Cecilia, det blev alldeles för sällan. Vi gick på stan och kollade på kläder och Cecilia provade massor. Jag kände mig inte i form för att köpa kläder nu när man var så stor om magen. Det fick jag ta sen när barnet var fött och magen var lite mindre. Vi var och åt lunch och jag fick veta att hon hade skaffat sig en pojkvän.
Anton var ledig hela onsdagen och vi var och köpte barnvagn, babysitter och bilstol och massa andra
saker vi behövde till babyn. Vi köpte en jättefin vagn, mörkgrå med rutigt tyg på i vita och grå toner.

Efter valborg fick jag träffa Anton igen, han hade jobbat så himla mycket och jag hade varit tvungen att åka bilen till Linköping utan honom, men lillbrorsan ville följa med mig. Veckan efter var jag ensam varenda kväll, Anton jobbade varenda natt och jag var ensam. Så när Anton var klar för att gå till jobbet tog jag på mig pyjamas och la mig framför tv:n och kollade på tv. Och när han sov på dagarna var jag uppe. Han hade jobbat så här när jag var i Linköping och aldrig var hemma bara för att man tjänade mera pengar, men när barnet var fött skulle han få nytt schema och inte jobba natt så ofta.

Veckan därpå jobbade han dagtid och det var mycket bättre tyckte jag. Det var lättare att vara ensam på dagarna än på nätterna. På torsdags kvällen var vi hemma hos Antons jobbarkompis Andreas och hans sambo Åsa. Hon var också med barn, och de skulle fått barn förra veckan.

På lördagen hade vi födelsedagsfest för Anton, han fyllde 24. Jag hade gjort prinsesstårtor och bakat lite. Det var bara den närmaste familjen som kom hem till oss, kompisarna kom inte. Det skulle bli lite för mycket då, för mig och för barnet. Andreas ringde på måndagen och berättade att han och Åsa fått en son, Sebastian skulle han heta. Vi var uppe och hälsade på dem en snabbis på BB, efter att vi varit där på kontroll med vårt lilla barn. När som helst var det nu.

Anton och jag var barnvakt åt lilla Emil hela tisdagen, vi var på McDonald's och åt och sen var vi på Antons jobb en stund och de kollade på polisbilarna. Mamma var och hämtade honom på kvällen straxt innan Emil åkte till jobbet. På helgen hade Antons bror Erik handbolls tävlingar i Sannarp och v i åkte dit och hejade lite.

Det var bara en tidsfråga tills barnets skulle födas nu och Anton ville inte lämna mig och åka till jobbet. Men det fick ju bara gå bra, det var inget annat. På torsdagen var vi på skolavslutning och efter Eriks avslutning åt vi smörgåstårta hos Susanne och Mats. På fredagsmorgonen vaknade jag och kände mig väldigt konstig och hade för värkar. Anton var redan på jobbet då, och vid lunch ringde jag honom och sa att han var tvungen att komma hem. Vi åkte till förlossningen och på lördagsförmiddagen, den 13 juni, höll jag min lilla dotter i famnen.

Författare:

Publicerat

Dela: