Texten Utan Namn

Mår illa.
Skrämmande illa.
Känner mig... illa till mods. Mitt mod och min styrka sviker mig. Mina ben och armar darrar, min blick och röst är skakig, när jag talar spricker min röst upp i ett ensamt, klagande mummel som ingen kan urskilja till fulla meningar.
Mina ord kan inte längre identifieras.
Huvudet mitt värker dovt, det känns som om någon har tappat det och sen stressat försökt tejpa ihop det. Mitt huvud kan jämföras med en skör vas, alla går
i halvcirklar kring den för att inte störa, för att inte riskera att nudda vid den.
De vet vad som skulle hända då. De fruktar det.

Jag känner inte igen Honom. Var Han alltid såhär? Det spelar egentligen ingen roll. Det är ingen mening med att spekulera och försöka lugna sig själv, Han har förändrats. Han är inte sig själv. Jag känner det, mitt kluvna huvud känner det, mina hackiga in och utandningar kan känna det.
Det finns överallt, skrivet i stora, skrämmande bokstäver;
HAN ÄR INTE SIG SJÄLV.
För, visst var Han inte såhär förut? Visst har Han förändrats?
Eller har Han alltid varit såhär?
Har jag bara försökt dölja allt som egentligen varit självklart, försökt inbillat mig att de som varit skyldigt och uppenbart egentligen var oskyldigt och inte alls särskilt uppenbart?

Huvudet smärtar mer än någonsin. Min kind bränner och lyser farligt illrött mot mig från spegeln.
Att ett slag kan göra så ont. Ett enda slag.
Just DET slaget var det värsta, för det var det enda. Ett slag, en knytnäve, en ilska och en smärta.

Det var inte meningen att det skulle bli såhär. Jag var ju alltid stark och stolt, någon att se upp till, någon att frukta. Jag kan inte bli den som kryper, den som bönar och ber. Jag kan inte frukta.
Jag var inte skapt så. Jag vill inte.
Men... mot det hatet, mot de knytnävarna, mot den ilskan... då måste jag vilja.
Kan inte känna efter vad jag vill. Han har mig.
Han har mig i sitt våld, jag kan inte slita mig loss. Jag vill inte slita mig loss, jag vill att Han ska ha mig. Jag vill att Han ska älska mig. Jag vill vara Honom till lags, vill bli älskad av Honom.

Jag kan inget göra.
Han har mig i sitt våld.

Skriven av: Jenny The Beast