Kategori: Novell
Tiden kan förendra mycket
Min bästa kompis hatade mina gamla klasskamrater som jag flyttat ifrån för några månader sen för att börja i samma klass som henne och jag trivdes bra i början i skolan och i klassen men senare började jag sakna mina kompisar som jag bara hade kontakt med över Internet. Jag hade bara en kompis på den nya skolan och det var min bästa vän.
Det gick inte att få kontakt med någon annan på skolan. Alla var dumma och en del till och mobbade mig. Jag hade inte berättat det för min vän att det pågick. Hon hade vid femte klass bott i staden som jag flyttade ifrån. Det var så vi fann varandra och blev vänner och sedan flyttade hon plötsligt till Ystad på sommarlovet innan vi skulle börja i sjätte klass.
Vi hade ingen kontakt under sommaren och första dagen i sjätte klass väntade jag och väntade jag på att hon skulle komma men hon kom inte och det gick några månader och jag hade inte fått tag på henne. Trots mitt slit med att ringa runt. Tillslut fick jag tag på hennes mammas kompis och hon skulle hälsa mamman att vi hade försökt få tag på hennes dotter och efter några veckor när jag var olycklig och hade gett upp hoppet av att någonsin få tag på henne ringde hon och vi träffades då och då i ett år. Men vid slutet av sexan hade jag och min familj planerat att flytta och vi letade runt här och var och tillslut hittade vid den finaste lägenheten vi någonsin sett i Ystad där min vän bodde och gick i skolan. Vi flyttade dit och jag började i sjuan i samma klass som henne.
Skriven av: Sandra Trankell
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren