Till min bästa vän...

'Hur har jag klarat mig innan jag träffade dig?' Du uttalade orden långsamt och såg mig djupt in i ögonen där du satt mitt emot mig vid köksbordet.
'Jag vet inte...' svarade jag. 'Det enda jag vet är att jag inte hade klarat mig en enda minut utan dig...'
Så fort jag sagt orden insåg jag hur sant det var. Sedan vi började umgås dagligen, eller så nära dagligen man kunde komma i alla fall, så hade jag ofta undrat över vem jag hade pratat med tidigare? Vem hade jag berättat mina allra innersta tankar för, vem hade lyssnat på mina problem, vem hade jag skrattat tillsammans med tills tårarna rann och jag vridit mig i kramp? Vem hade ringt, mailat, skickat små gulliga kort? Ingen... Och innan jag träffade dig hade jag inte förstått vad det betydde heller.

Alla människor borde få uppleva vad det innebär att ha en riktigt, riktigt nära vän. Någon som öppnar munnen och säger vad du tänker innan du tänkt färdigt... Någon som hör precis hur du mår redan efter hälsningsfrasen i telefonen... Någon som kommer med en blomma i rätt ögonblick och kanske allra mest någon som förstår dig utan ord...

Ibland skrämmer det mig hur mycket jag tycker om dig... Jag kan sitta och titta in i dina ögon och bara fascineras av dem. Ibland glittrar de av skratt för att sedan kunna skifta i svartaste sorg och djupaste allvar på bara några sekunder. När vi möts blir jag alldeles varm inuti och jag tror att jag skulle kunna göra precis vad som helst för dig.

Ofta förvånar det mig hur mycket vi har att prata om, trots att vi träffas varje dag och dessutom både ringer, mailar och skickar små textmeddelanden till varandras telefoner. Skulle samtalsämnena sedan för ögonblicket tryta så känns det aldrig jobbigt att vi blir tysta. Vi kan sitta långa stunder och bara se in i varandras ögon och på något oförklarligt vis veta precis vad den andre tänker. De gånger vi ringt, mailat och skickat meddelande till varandra exakt samtidigt är oräkneliga, liksom de gånger vi efter en stunds tystnad öppnat munnen och sagt exakt samma sak samtidigt...

Att säga att man älskar någon är stora ord, ändå är det det finaste jag kan säga till dig. Du är min bästa vän, mitt största stöd och den jag uppskattar mest i livet.

Tack för att du finns för mig! Tack för att du är just du...

Din vän

Skriven av: Anna