Trumvirvelsnovell

Det stod där allihopa, alla fyra. Det var precis som det skulle vara och sommarlovet stod och knackade på dörren. Snart skulle de springa ut genom den där gamla vanliga korridoren, snart, när rektorn slutat mumla om hur stolt han var över alla elever och hur han älskade att vara rektor där. Det var nu tredje året i rad han sa det där och Magnus funderade över på om det verkligen stämde. Hur kunde rektorn älska alla de där barnen som skrek och klottrade ner hans skola? Som kallade lärarna för idioter och kallade rektorn själv för en tjock fet ful gris? Det fanns ju till och med bildbevis sprayat utanpå skolan. Rakt på tegelstensväggen fanns en stor fet gris med en cigarr i munnen som hade namnet Arne, precis som rektorn.

Magnus stod och trummade med händerna på benen, precis som han alltid gjorde för att roa sig.
Han och hans kompisar Anton, Naomi och Bella hade kommit in i sista sekunden och hade tvingats stå upp i nästan två timmar.

Rektorn blev tyst och alla applåderade. Då var det nog sommarlov tänkte Magnus. Jo, alla verkade ställa sig upp och röra sig sakta mot dörren där det var kramkalas med lärarna.

Magnus kramade om sina kompisar och sa att nu var det förändring på gång. Nu var det ingen mera nia eller skåp eller gamla tråkiga lärare. Gymnasiet väntade och den estetiska linjen med inriktning musik väntade på Magnus.

Minnena flög tillbaka i Magnus huvud då han satt i sin lilla etta och funderade på hur han hade hamnat där.
Trummorna framför honom hade han velat ha enda sedan början av nian då Anton hade dragit med honom på en Meshuggah konsert. Anton hade stått och varit väldigt fascinerad över de tjejer som stått och headbangat snett framför dem, men Magnus hade mest stått och gapat över trummisens trumsolo och hans teknik samt ork till att spela igenom hela konserten. Från den dagen visste han precis vad han ville syssla med, han skulle bli som Tomas Haake. Han skulle knappast kunna bli lika bra, men trummor skulle han spela.

Det dröjde ett bra tag, kanske ett halvår, innan han äntligen kunde köpa sig ett trumsätt.
Hans föräldrar var verkligen inte glada över trummorna och förbjöd honom att spela efter nio och tillslut fick han enbart spela på helgerna eftersom föräldrarna fick sån huvudverk då de kom hem slutkörda efter jobbet på vardagarna.

Magnus minns hur han skolkade för att komma hem före föräldrarna för att hinna spela lite och hur han gick upp vid åtta då föräldrarna stuckit till sina jobb på mornarna på helgerna så han skulle kunna spela. Hans storebror brydde sig inte så mycket utan tyckte det var kul att hans lillebror hade funnit sig en hobby att ägna sig åt.

Han var rädd att det skulle störa grannarna så pass mycket med trumspelandet att de skulle klaga och ge honom prickar så han skulle vara tvungen att flytta, men väggarna tålde konstigt nog trumspelet. Han hade även satt in extra ljudisolering tillsammans med sin kompis Anton som då för en gångs skull hade tid och inte ägnade tid åt att leta headbangande tjejer på spelningar eller på fester.

Hans grannar var även unga och kvarteret bestod av unga arbetslösa poeter, musiker samt några gnälliga tanter längst ute på ett hörn.

Själv hade han tvingats ta ett diskjobb på en restaurang som låg i närheten av hans lägenhet för att kunna överleva. Han såg sig själv ändå som lyckligt lottat för han hade inga föräldrar som klagade på hans trumspel och varje kväll kunde kan spela hur länge han ville, fast inte hela natten för arbete väntade dagen därpå. ___________________________

På helgerna då han och hans band hade hittat lokaler att spela i så tjänade han några slantar när de efter dem spelat sålt lite pins och deras demo som de enkelt bränt ut och gjort lite tjusiga omslag till hemma i photoshop. Han hade snällt bett Naomi göra omslagen i photoshop eftersom han älskade allt hon gjorde i photoshop.

Den sommaren efter nian förändrade Magnus och hans kompisar. Alla skulle gå på olika skolor och blev tvingade att skiljas åt, men de lovade varandra att hålla kontakten. Naomi skulle gå media, Magnus skulle gå estet musik, Anton skulle gå på någon -bygglinje- och Bella skulle gå estet bild och form.

Även om de lovade varandra att aldrig skiljas åt så visste Magnus redan den dagen de gick ut ur korridoren från deras skola att det aldrig skulle kunna hållas. Det var just i deras ålder alla skulle förändras så hastigt och de skulle enkelt växa ifrån varandra eftersom ingen skulle gå på samma skola längre, förutom Anton och Bella.

Magnus försökte hålla kontakten med Naomi eftersom hon var en sådan pass enkel och avslappnad person, men Anton blev så besvärlig att umgås med. Anton blev besatt i tjejer och dem som hade svartaste konstigaste håret var dem som var vackrast enligt honom och dem ville han ha. Bella blev konstig mot Magnus eftersom hon i ena stunden var så närgången och glad, men i andra så sur och hatade honom. Han förstod sig verkligen inte på henne. Dem som hade klättrat i träd som barn och sagt att de aldrig skulle växa upp.

Alla fick nya vänner och nya umgängeskretsar och ägnade åt sina egna intressen. Magnus flyttade till sin lägenhet efter gymnasiet och han hade funnit personer i gymnasiet som hade samma musiksmak som han själv och i mitten av tvåan bestämde de sig för att starta ett band.

Även om Magnus bara hade spelat trummor i 2½ år så lät det bra och bandet fick spela på skolavslutningen i trean. Bandet hade en tjej på bas vid namn Lina. Henne hade Magnus lagt märke till från första dagen i skolan eftersom de gick i samma klass och han hade hört henne spelat gudomligt på en bas som hon hade lånat av skolan. Bandet hade även en gitarrist som även growlade lite då och då när han orkade, men när han inte orkade det så sjöng Leia. Hon gick inte i Magnus klass utan i parallellklassen . Han upptäckte Leia i matsalen någon månad in på terminen då hon hade fått ett glas mjölk över sig eftersom hennes namn var ovanligt och killen som hällde det över henne störde sig på det. Leias kompis hade flugit på denna kille och gett honom en knytnäve i ansiktet. Leia hade suttit och kollat ner i sin mat med brännande kinder.
Magnus hörde hennes härliga sångröst första gången när hon suttit i en soffa tillsammans med sin kompis och helt plötsligt börjat skrika ut rena klara hesa toner som fyllt hela korridoren. Magnus hade fått gåshud och han hade lett för sig själv. Gitarristen som hette Dan gick i Leias klass och efter Dan hörts hennes stämma hade han börjat kompa henne på gitarr och ibland growlat till hennes sånger.

Det var Magnus och Lina som hade börjat spela. På en lektion hade Lina kommit fram till Magnus då Magnus suttit och kört ett någorlunda komplicerat trumsolo för sig själv. 'Fan vad grym du är Magnus', hade hon sagt och dunkat honom på ryggen. Magnus spelade lite till och sa sen att han tyckte Lina var grym på bas.

Magnus och Lina började umgås på helgerna och Lina tog med sin bas då och då. Efter en tid kom det på att det lät lite ynkligt med bara trummor och bas. Han frågade Lina ifall hon hade hört Leias vackra röst och frågat vem den där gitarristen som ofta satt bredvid Leia var. Lina hade väldigt koll på folket i skolan och sa att hon hade snackat med Leia några gånger och sa att Leia verkligen borde vara med och sjunga. Hon hade aldrig snackat med gitarristen som ofta satt bredvid Leia, men trodde han hette Dan.

Det gick snabbt för Lina att få med både Leia och Dan. Magnus beundrade Linas modiga och sociala sida. Han beundrade även Dans svarta kallufs som varje dag såg lika snygg ut, men aldrig var en riktig frisyr utan bara ruffs. De fyra beslutade sig för att bilda ett band, som en ren hobby och deras namn blev helt enkelt The Haakes, precis som trummisen i Meshuggah. Dan hade föreslagit att de skulle heta något som någon av medlemmarna i Meshuggah hette. Magnus hade snabbt skrikit Haakes och Leia sjöng ut 'The Haakes'. De hade skrattat åt sitt namn, men sagt att det fick duga.

I lägenheten var det tomt och grått. Bara trummorna lyste upp vardagen. Magnus längtade till helgen då de skulle ha en liten spelning i en lokal i staden där tidningen skulle hålla hus. Magnus satt och drömde om skivbolagens uppmärksamhet. Att bli köpt av ett skivbolag och släppa en skiva och kunna försörja sig på musiken helt var hans högsta önskan, fast det var egentligen mer en dröm än önska eftersom han såg på senare tid trumspelandet och bandet mer som en hobby efter att ha blivit nobbad av diverse skivbolag som sagt att låtarna inte skulle sälja och att bandet verkade oseriösa med deras konstiga trumspel och skrikiga tjej. De hade även frågat ifall Leia inte kunde sjunga lite mildare, som kanske Kelly Clarksson. Hon var fortfarande lite rockig enligt skivbolaget.

Dan kom över på kvällen och de satt i köket och drack te. Dan satt som vanligt och klagade på hans arga chef som körde med alla arbetarna och sa att chefen borde hängas, i alla fall skjutas lite smått. Magnus satt och skrattade och tänkte att Dan var precis som han brukade, sådär allmänt sprallig och alltid de där skrattgroparna på kinderna.

Telefonen ringde och Magnus lämnade köksbordet. Det var Naomi som frågade hur det hade gått med försäljningen på deras egna singlar och ifall de behövde någon mer hjälp. Magnus funderade och kom på en kul sak. 'Orkar du göra en affisch Naomi'?, frågade han vänligt. Naomi svarade att de kunde hon gärna göra, men då behövde hon en gruppbild på bandet. Magnus sa att de kunde dem fixa, om hon ville fota då. De bestämde att bandet skulle få sin första bild tillsammans redan dagen därpå. Det var måndag och helgen var inte så långt ifrån ändå. Han tyckte synd om Naomi eftersom inget mer än han själv och hennes närmaste vänner hade sett hennes talang och beundrade den.
Det var dessutom tuff konkerans i branschen.

Efter Magnus lagt på gick han in i köket igen när Dan satt och spelade på sin gitarr. 'Dan, imorgon får du fanimej kamma håret', skrattade Magnus och ruffsade till Dans redan ruffsiga kallufs. Dan log mot retligt mot Magnus och räckte ut tungan. 'Nä-ä', sade han och fortsatte med sitt spelandes. Efter en tid slutade han och såg ut som ett frågetecken. 'Varför ska jag göra det föresten, Vem är det som ska gifta sig?', frågade han. Magnus log och berättade att de skulle fotas dagen därpå. Dan for upp ur stolen och hoppade upp på bordet. 'Fyfan vad heta vi ska vara då', skrek han och hoppade ner från bordet och gav Magnus en puss på pannan. Magnus blev tyst och kände hur kinderna hettade till.

På en fest i nian som Anton hade tvingat Magnus till satt två tjejer som Anton hittat och tyckt att dem var mest alternativa av alla tjejer på festen och frågade ut Anton och Magnus om sex och om kärlek. De fnissade och frågade ifall Anton eller Magnus skulle tänka sig att kyssa en kille. Anton började skratta och skrek 'Nej, fyfan, jag är väl inte bög heller'. Magnus kollade ner på golvet, men sa efter ett tag 'Nej, fyfan' och tittade sedan bort.

Det var egentligen inte meningen att Magnus skulle flytta hemifrån redan efter trean, inte enligt hans föräldrar i alla fall. De tyckte han skulle plugga vidare så det blev något av honom och de pekade på hans arbetslöse storebror som ett konkret exempel. ”Du vill väl inte hamna i samma situation som din storebror utan jobb och utan flickvän”, frågade dem så fort de hade tid att klaga. Magnus storebror som då oftast var i närheten ryckte på axlarna och brydde sig inte om att hans föräldrar var besvikna på honom. Han sysslade med det han älskade, nämligen målning. Magnus minns alla målningar som hans bror hade i sitt rum och hur hans bror alltid satt och målade. Antingen satt han i sitt rum, eller så gick han ut på förmiddagen och kom hem på kvällen med en målning eller två. Det var inte själva målningen som tog tid enligt brodern utan att hitta en ny vacker plats som känns förmedlande och värd att måla av. Vissa dagar kunde han inte måla, som när han hade blivit ihop med hans flickvän som gnällde över att hans målningar var skrämmande och knappt innehöll några färger mer än svart och grått. Efter en tid gjorde flickvännen slut efter brodern hade målat av henne som en vampyr. Han ryckte på axlarna och gick ut och målade igen efter några dagar.

När trean närmade sitt slut hade Magnus bror sagt till honom att han inte borde lyssna på deras föräldrar. Han hade ju en hobby och det var trummor. ”Kolla på mig lillebror, är jag inte misslyckad bara för att våra föräldrar tycket det, eller hur?” Magnus hade skakat på huvudet och skrattat. ”Se till att flytta hemifrån och se till att skaffa dig ett jobb så du kan försörja dig, men sluta aldrig med trummorna för du har talang”, sade brodern och klappade Magnus på axeln.
Det samtalet gav Magnus en liten knuff och han beslutade sig för att flytta närmare staden där de andra i bandet höll hus. Han bestämde sig för att leta jobb där och satsa på trummorna.



”Ni får stå lite närmare varandra så alla får plats”, uppmanade Naomi bakom kameran. Alla i bandet makade ihop sig och såg allmänt sura ut. ”Jaja, vad trevligt. Det ser ut som om ni vill mörda mig ju”, skrattade Naomi och tog ett foto.
”Inte mörda, bara äta upp lite grann”, flinade Lina och slickade sig runt munnen. Direkt efter Naomi tagit bilden började Dan headbanga och growla på någon nypåkommen låt. Leia började sjunga ”Naomis inälvor smakar sommar”. Magnus började skratta och Naomi gjorde korstecken mot bandet för att skydda sig och började skratta hon med.

Redan på onsdagen fick Magnus ett utkast av affischen på sin e-mail. Själva bilden i sig var omgjord och affischen såg ut som riktiga bandaffischer ska göra. Magnus ringde Naomi på direkten och sa att det var riktigt snyggt gjort och sa att hon snart skulle få pengar för det. Naomi tackade och sa att hon kunde hjälpa till att sätta upp affischerna.

I gymnasiet hade Anton börjat festa ännu mera, nästan varje helg och han försökte i början av ettan att få med Magnus på alla festerna. Efter ett tag tröttnade han eftersom Magnus varje gång sade nej och eftersom han enbart var ledig på helgerna och då roade sig med att supa så gled Anton och Magnus ifrån varandra. De träffades när Magnus rum med trumsättet skulle ljudisoleras och då hade Anton enbart pratat om alla gothtjejer han hade hånglat med och hur full han var förra helgen. Magnus saknade sin gamla Anton hade alltid annars suttit hemma på helgerna och kollat på musikvideor från diverse band och hjälpt sin pappa med att snickra och renovera i deras hus, men efter den konserten i nian och efter han börjat i ettan och fått nya vänner sade han hejdå till hemmet och hälsade spritflaskan välkommen varje helg. Enligt Bella var Anton alltid lika full och varje kväll så spydde han och dagen därpå låg han med ångesten i kroppen och saknade sin spritflaska. Hon brukade få följa med honom eftersom de känt varandra så länge och han var alltid populär på festen bland sina kompisar ifall han drog med sig en tjej. Bella hade varje kväll blivit lämnad ensam hade hon berättat och varje gång hade hon fått hjälpa till att torka spyor dagen därpå eftersom hon aldrig kunde säga nej.

Magnus låg klarvaken och kollade upp i taket. Bella hade just ringt honom och frågat ifall de skulle ha spelning på fredagen, dagen därpå. Han hade sagt att de skulle vara fullt ös och att hon bara måste dit. Bella hade börjat fnissat och sagt hon gärna ville dit o kolla på när han skulle spela. Hon sa att han var så snygg då. Det hade varit pinsam tystnad för Magnus visste inte vad han skulle säga. Han var smickrad, men kände obehag i kroppen eftersom Bella alltid varit en sådan nära vän och det var något i hennes röst som han inte riktigt kände igen. Efter en tids tystnad sade Bella att Magnus var så blyg och tyst och aldrig sa någonting och att hon hatade det. Sedan hade hon bara lagt på. Magnus stod kvar ett tag och kände sig dum.

Han kunde inte få ut Dans smilgropar ut tankarna. Varför beundrade han dem så? Det var egentligen inget speciellt med dem. Det var två simpla gropar på Dans kinder, två små gropar. Kanske var det mer än så? Kanske det var Dans retliga alltid lika finurliga leende som bankat fast sig i Magnus tankar?

Han sov inte en blund den natten och tankarna vimlade runt emellan Bella som han antagligen skulle mista för han tydligen var elak mot henne, men han kunde inte förstå hur och tankarna vimlade runt Dan som helt plötsligt tyckts ha blivit en gud med ett gudsansikte.

På morgonen när han bara sovit i ca en timme vaknar han med ett ryck av telefonens envisa ringande. Han gäspade och snubblade igenom rummet för att svara. ”God morgon idiot”, gäspade han. ”Äsch , klockan är redan åtta lilla sjusovare”, ropade personen glatt i luren. Magnus kände igen rösten på direkten, det var Dans hesa stämma. Han ryckte upp sig lite och tryckte luren närmare örat. ”God morgon, god morgon Magnus. Gissa vilka som är och lyssnar på vår spelning imorgon?”, tjöt Dan i luren. Magnus gäspade extra högt och svarade ”näeh”
Dan började flina och hördes helt uppspelt. ”Tidningen, media som skivbolagen säkerligen checkar. Man får ju hoppas de idioterna läser tidning”, ropade Dan ut så högt att Magnus tog luren en halvmeter ifrån örat. Han var för trött för att skrika hurra, men log för sig själv och sa ”Kom hit senare idag så lovar jag att hurra högt, men nu vill jag sova.” Dan lät besviken men sa ”okidoki” och sedan lade de på.

Senare på dagen kom en glad Dan och ringde på dörren. Han hade dragit med sig Lina och Leia samt en prinsesstårta. Magnus blev överlycklig och dukade fram assietter till dem allihop. De satt i Magnus lilla kök och pratade livligt om morgondagens spelning. ”Åh, jag måste sminka mig sen och fixa håret”, utbrast Dan glatt. Lina och Leia började fnissa. ”Du låter ju som en tjej”, skrattade Lina. Dan suckade och himlade med ögonen. ”Magnus, visst är jag söt i smink?”, frågade Dan Magnus. Magnus kollade snabbt på Dan och höll på att säga att han tyckte Dan alltid var söt. ”Jaja, sminka du dig imorgon”, sade han känslokallt. Dans glada min försvann. ”Jag tycker jag är söt i smink i alla fall”, sade han och ryckte på axlarna.

Magnus hade fått grädde på näsan och satt och skrattade för sig själv. Dan var genast framme och skulle slicka bort det. ”Haha, jäkla hund”, skrattade Leia och kletade ännu mera grädde på Magnus så Dan kunde slicka bort det också. Magnus satt stel som en pinne och visste inte vart han skulle ta vägen. Han var van vid att Leia och Lina var nära sådär, men Dan gjorde honom bara nervös och han visste inte hur han skulle reagera. ”Kolla Magnus rodnar”, utbrast Lina plötsligt och pekade retligt mot Magnus. Dan lutade sig tillbaka och lade huvudet på sned ”Naew”, sade han med sin egna speciella tillgjorda bebisröst.

Den natten blev lika sömnlös som den förra. Han hade suttit vid trummorna några timmar och spelat för att glömma allt som hade med Dan att göra. Han lyckades, men efter han slutat spela så skuttade Dan in i hans tankar igen. När Dan slickade bort grädden från hans näsa hade han fått gåshud och det var som en blixt for igenom hela kroppen. Han hade fått fjärilar i magen och känt sig lycklig, men samtidigt överdrivet nervös. Visst har han alltid gillar Dans utseende och visst har han alltid gillat att ha Dan i närheten, även om det gjort honom nervös vid vissa tillfällen. Han vet inte hur pass nära han får gå och om de andra i bandet skulle märka…

Dagen var inne. Magnus brukade aldrig vara nervös på deras små spelningar på helgerna, kanske lite, men inte så pass nervös som han var nu. Hjärtat var i halsgropen och benen kändes som spaghetti trots att det vara många timmar kvar tills dem skulle spela. Det var något speciellt med spelningen. Lina skulle vara där och förmodligen skälla ut honom för något han inte förstod så han skulle få dåligt samvete och må dåligt hela natten efteråt, men det var inte det som gjorde honom så orolig. Det var tidningen, media. Den kvällen var faktiskt en chans att få uppmärksamhet av skivbolag. Även om han knappt vågade hoppas på att bli upptäckt just den kvällen så fanns det ändå lite hopp långt inne i hans kropp, som små, små fjärilar.

När klockan hade rusat fram och det var tid nog att packa ihop trummorna och transportera dem till spelningen så ringde telefonen. ”Magnus”, svarade Magnus hastigt. ”Hej gamle käre kompis”, utropade en röst som lät som Antons. ”Är det du Anton?”, frågade Magnus förvånat. ”Jahadu. Kan du tänka dig. Ska ni spela ikväll? Är det mycket folk där? Behöver du hjälp med att transportera trummorna?”, frågade Anton på. ”Oj, ta det lugnt”, svarade Magnus och skrattade. Han var fullt medveten om Antons baktanke. Om han kom dit med kvällens trummis skulle han i alla fall bli lite populär bland några tjejer, men Magnus orkade inte bry sig om utnyttjning utan tänkte ta emot lite hjälp. Han visste att Anton både hade körkort och bil. ”Jag skulle faktiskt behöva lite hjälp med trummorna och du kan få hänga i vårt söta lilla VIPrum som tack för hjälpen”, svarade Magnus glatt. ”Det kommer vara en grupp från Göteborg med enbart tjejer”, sade han för att retligt locka Anton ännu mera. ”Klart jag ställer upp för dig kompis. Ska du ha någon sprit föresten, jag ska snart dra och köpa lite. Jag kan bjuda på lite om du vill”, frågade Anton. Magnus suckade men svarade snällt ”Tack, men jag ska koncentrera mig på trumspelet ikväll”.

Kvällen kom och Naomi kom och knackade på dörren. ”Heej”, sade hon glatt och kramade om Magnus. ”Jasså du ska vara med i tidningen ikväll?”, frågade hon och klappade honom på axeln. Magnus log och sa ”Jajamensan och allt tack vare dina fina affischer”. Naomi log stolt. ”Hur kommer du dit då, ifall jag kan hänga på menar jag?”, frågade hon snabbt. Magnus släppte in henne och visade henne till köket. ”Varsågod och sitt unga mö så ska du få höra”, sade han med en tillgjort proper röst. Naomi skrattade och neg, sedan satte hon sig. ”Våran ädla gamle kamrat Anton kommer hit i afton för att hjälpa mig med trumsättet. Kan du tänka dig det?”, sade han med samma tillgjorde propra röst. Naomi satt och gapade. ”Honom har jag inte sett sen nian”, utbrast hon. ”När kommer han, har du fortfarande kontakt med honom, hur är det med honom, var sysslar han med du?”, frågade hon på. Magnus lugnade ner henne och sa att han skulle komma när som helst.

Anton kom och Naomi satt och frågade ut honom och diverse saker. Anton själv var upptagen med att fråga Magnus som hur tjejerna såg ut och Magnus funderade på hur pass bra han var på trummor och ifall tidningarna skulle fota dem mycket och ifall något skivbolag skulle se dem.

Väl framme där Magnus och de andra i hans band skulle spela såg han Bella. ”Naomi, kan jag få prata med dig lite?”, frågade han. Naomi nickade och dem gick ut utanför lokalen. ”Bella är helt konstig och hon är visst här ikväll. Jag vet inte vad jag ska göra.”, sade han oroligt. Naomi log snett och sa ”Du förstår inte riktigt Magnus, Bella är kär i dig. Hon har varit kär i dig jätte länge, men du tyckts inte ha förstått det.” Magnus blev tyst. Visst förstod han det, men han kände ju inte samma sak för henne och han kände sig bara dum. Hon var ändå en perfekt flicka. Den där humorn och sen var hon ju söt och hon var älskad av de flesta. Naomi lade armen över Magnus axlar och sade ”Oroa dig inte om det. Jag har inte träffat henne på ett tag, så jag tar hand om henne och underhåller henne. Sköt du ditt trumspel så ser jag till att hon har en kul afton. Oroa dig inte för henne”. Magnus log. Han hade glömt hur vänligt Naomi alltid var, och stöttande. Hon var alltid den som redde ut saker och ting för Magnus och fick honom att våga säga nej till de fester Anton bjöd honom på.



Han gick in igen och fann väntat nog Anton i en soffa med tjejerna från Göteborg runt om sig. ”..Och jag var på min första Meshuggah konsert i nian och han trummisen som ska spela ikväll var där med mig. Vi var bästa vänner då och vi står fortfarande nära varandra”, berättade han och tjejerna log mot honom och lyssnade på alla hans historier om konserter och hur himla hård han var och hur himla metal han var. Magnus skrattade för sig själv, men lät Anton fortsätta med sitt skryt. Han skulle säkert få någon tjej, om inte flera att hångla med i afton och så länge Anton var glad så var Magnus glad.

Leia stod och värmde upp inför spelningen tillsammans med Dan som stod och growlade lite halvseriöst. Han passade även på att headbanga och även om han inte hade så speciellt långt hår så såg det verkligen snyggt och vackert ut. Magnus stod och beundrade Dan någon minut tills han såg att Lina som nyligen anlänt sett honom stirra på Dan och tittat frågande på Magnus. ”Oj, jag var visst i mina egna drömmar”, sade han och kollade bort.

Dan hoppade fram till Magnus och kramade honom. ”Nu måste du hålla med om att jag verkligen är söt i afton”, sade han stolt. Magnus tog ett steg bakåt och granskade Dans ansikte. Han var svartmålad och vacker som få. Magnus gav med sig och nickade samtidigt som han log. ”Jaja, Dan, vi vet att du är vacker”. Orden brändes i hjärtat. Vackert, Dan var verkligen vacker med sina kraftiga käkar och höga kindben. Han var verkligen vackert med sitt ruffsiga hår och hela han var verkligen vacker.

Det var mycket folk som stod och skrek, hoppade och headbangade. Lokalen där de spelade var fullsatt och tidningarna fotade. Magnus glömde allt och gjorde det han var bäst på. Mitt i låten körde han även sitt trumsolo och hörde hur publiken skrek. Han kände sig mäktig, han kände sig levande, han kände att det var meningen med livet. Han kände att sitta där och spela var meningen med livet.

Efter spelningen var Magnus rent slut, men nöjd. Han hade inte gjort några större misstag och alla de andra i banden var riktigt bra. Tillsammans var de bäst. När de kommit ner från scenen sprang en reporter fram och fotade dem samt intervjuade dem. Dan frågade såklart om reporterns åsikt om hans hår och smink. ”jaja, det är snyggt”, sade reportern snabbt. Dan log stolt och klappade reportern på reporterns kala fläck på huvudet.

Bandet från Göteborg var verkligen bra och reportern sprang fram där med. Dan viskade till Magnus att han tyckte att Magnus var så mycket bättre än göteborgsbandets trummis. Magnus skrattade och tackade för komplimangen.

Anton var alltid den som var populär bland tjejer och Magnus orkade aldrig riktigt bry sig. Han hade dem som vänner och tyckte de var enkla att umgås med. Anton och Magnus största bråk genom deras vänskap var när Antons första kärlek bestämde sig för att bli väldigt bra vän med Magnus, men strunta i Anton totalt. ”Jag som så gärna skulle vilja sätta på henne. Har du sett hennes gudomligt långa svarta hår?”, frågade Anton Magnus. Magnus såg aldrig tjejen som som påsattbar som Anton brukade säga, möjligen häftig för hon var envis och visste precis vad hon tyckte och tänkte. Hon stod fast vid sina åsikter och kunde även vara väldigt vänligt, speciellt mot Magnus.

Anton frågade ofta Magnus varför han aldrig tog chansen att hångla med tjejer. Magnus hade ju så många runt omkring sig, men Magnus bara ryckte på axlarna. ”De är ju mina vänner, inga jag skulle vilja hångla med. Det finns viktigare saker än så”, brukade han oftast svara. Han hade hånglat med några stycken och visst var det pirrigt och kanske kul, men han sökte efter något mer, något som kallades för kärlek.

Hela bandet var samlat i Magnus kök där de satt och drack te. Alla var slutkörda efter en lång afton, men njöt för de skulle förmodligen hamna i tidningen dagen därpå. Leia gäspade och sa att hon var tvungen att gå hem. Lina frågade ifall de skulle ha följe, för de bodde ändå så nära. Leia log tacksamt och nickade för hon gillade inte riktigt att gå ensam i mörkret. Magnus och Dan kramade om Leia och Lina och sade hejdå. De bestämde sig för att träffas imorgon igen för att kolla tidningen. Dan stannade kvar och tog en kopp te till.

Efter att ha suttit och snackat igenom precis allt vad som hänt under kvällen kollade Dan ängsligt ut. ”Du, Magnus, skulle jag kunna få sova här inatt. Jag orkar inte gå hem nu”, frågade han och kollade med hundögon på Magnus. Hjärtat tog ett skutt och nervösa rusningar for genom Magnus kropp. Han nickade tyst och kände hur hela kroppen blev varm. Dan hoppade upp och skrek ”yippie” sen sprang han in till badrummet. ”Magnus, jag vill sova nu. Jag ska vara duktig och borsta tänderna. Kan jag sno din tandborste?”, ropade han ifrån badrummet. ”Ja!”, ropade Magnus och reste sig långsamt upp. Han gick in till sitt rum för att leta fram en madrass som han var osäker på ifall den ens fanns kvar.

Han blev smått panikslagen när han kom ihåg att Leia hade lånat hans madrass för hennes syster skulle sova över förra veckan. Han kollade ängsligt på sängen. De skulle vara tvungna att dela säng. Han blev helt orolig, men kände fjärilar i magen när han tänkte på att Dans varma kropp skulle ligga bredvid honom hela natten. ”Dan, dåliga nyheter, du måste tyvärr dela säng med mig!”, ropade Magnus till Dan som kom ut ifrån badrummet. ”Äsch, skitsamma. Jag är dödstrött”, sade han och ryckte på axlarna. Dan drog av sig tröjan och byxorna och kröp ner i Magnus säng. Magnus stod bara och stirrade blint framför honom. ”Vill du sova innerst eller ytterst, kanske ytterst för det kommer att ligga en Dan innerst”, sade Dan retligt. Magnus drog långsamt av sig sina kläder och kröp ner under täcket.

Han vågade knappt röra sig och vågade knappt andas. Bredvid honom låg säkerligen den mest vackraste människa han någonsin mött. Han hade först tänkt ligga skavfötter med Dan för att göra stämningen mindre pinsam, men ville verkligen ligga precis bredvid och klev modigt ner i sängen.

”God natt”, sade Dan och gäspade. Han vände sig mot Magnus håll och Magnus kände hur hjärtat började banka snabbare. ”God natt”, svarade Magnus och låg och stirrade upp i taket.






Dan hade alltid varit närgången, men det var hans personlighet. Han hade alltid varit kramig och Magnus var van vid att Dan var nära och gosig av sig, Dan var sån emot alla. Just i sängen låg Dan extra nära, men det kunde bero på att sängen inte var speciellt bred. Magnus låtsades ha somnat och låtsades för sig själv vända sig emot Dan i sömnen. Dan som låg och snusade gulligt och kröp sig närmare Magnus. Blixtar for igenom kroppen och hjärtat bankade hårdare än någonsin. Även om Dan bara kröp närmare i och med han sov så kändes det ändå för Magnus som om Dan ville krypa närmare. Magnus kröp närmare och efter lång tid och tillräcklig med mod i kroppen lade han sina händer kupade runt Dans ihop kupade händer. Han kände all närhet som spred sig i kroppen och kände Dans vackra ömma händer. Magnus vågade knappt andas. Han ville skrika av lycka och hoppades att Dan aldrig skulle vakna upp, bara ligga där fredligt och ge värme. Magnus blundade och lade sitt huvud så pass nära Dans ansikte att han kände Dans näsa mot sin näsa. Så mycket närhet hade han aldrig fått, aldrig sådan närhet som verkligen betydde något.

Anton hade sprungit in i rummet och skrikit ”Yeah dude, you finaly did it” och granskat tjejen som låg bredvid Magnus. Huvudvärken kom som en smäll och Magnus rusade till toaletten. Han hatade att spy. Benen skakade och det brändes så hemskt i halsen. Hela han skakade. Anton kom in med ett glas vatten. ”Första bakfyllan, grattis”, sade han och dunkade Magnus på ryggen, sen gick han ut igen. Magnus gick sakta tillbaka till rummet där han sovit. Han fann förskräckt en naken tjej i sängen där han hade sovit och en kondom på golvet. Spränghuvudverken bankade på och han blev panikslagen. Vad hade han gjort? Han minns knappt något från kvällen före mer än att han hade druckit läsk från Anton, som han i efterhand den morgonen förstod inte bara innehöll läsk. Han kände sig så otroligt dum och lurad. Han vågade knappt kolla vem det var som låg i sängen. Han hoppades på att det var någon helt okänd som han aldrig mer skulle träffa. Han lyfte försiktigt på täcken och fann i sin förskräckelse en splitt naken Bella. Han ryggade tillbaka och tog några hastiga steg tillbaka. Jävla Anton tänkte han. Anton ville så gärna hjälpa Magnus på traven med att bli av med oskulden. Magnus trivdes med att vara oskuld ändå på något sätt, han tyckte det där med sex inte var något speciellt och var mest äcklad av det efter han hört alla historier av Anton.
Han visste att Bella också var oskuld innan och förstod vad som hade hänt: Han hade mist sin oskuld på en fylla med sin bästa vän som dessutom också var oskuld.

Magnus kunde inte sova, eller han ville inte sova eftersom det låg en ängel bredvid honom. Han hade aldrig känt så förut. Han hade aldrig ens haft i närheten av den känslan trots att han kysst tjejer och legat sådär nära tjejer, detta var något speciellt, något extra.

Efter att ha nästan somnat in märkte Magnus en hand mot hans kind. Han vågade inte titta. Drömde han bara? Var det hans egen hand eller var det verkligen Dans hand? Han öppnade försiktigt ögonen och mötte två stora klarblåa ögon stirrandes på honom. Ingen av dem sa ett ljud. De låg bara och stirrade på varandra i tystnad. Dan öppnade munnen för att säga något, men stängde den igen. Magnus kände sig helt torr i halsen och det kändes som om något tagit bort hans talförmåga och alla ord han en gång kunde hade flugit iväg. Tillslut fick han fram ett hest pip. ”Vad ville du säga?”, Frågade Magnus Dan och kollade med stora ögon på Dan. Han såg in i Dan och Dan släppte in honom i sina ögon. Magnus förstod alvaret. Han hade aldrig sett Dan sådär lugn och alvarlig. ”Har du någon gång kysst en kille?”, frågade Dan och bet sig i läppen. Magnus såg hur Dans kinder rodnade. Han kände hur sina egna kinder hettade till. Försiktigt skakade han på huvudet. Dan log försiktigt och förde sitt ansikte närmare Magnus. Allting var som i en dröm. Där mitt i becksvarta natten låg två små vilsna tonårssjälar och darrade med fjärilar i magen. Där låg två varma tonårssjälar som snart skulle växa upp. Där låg de i mörkret i varandras famnar.

Det var Dan som tog initiativet till deras kyss. Han hade sin hand bakom Magnus nacke och sedan gett Magnus en djup kyss. Hela tiden stannade upp och det kändes som om de båda var ute och svävade i Magnus säng bland alla stjärnor ute i natten. Magnus kysste tillbaka och blundade. Han visste inte vart han skulle ta vägen så lycklig han var. Han tänkte, det måste vara kärlek det måste vara allt så samma gång. Så låg de hela natten och kysste varandra.

Dörrklockan skränade och Magnus for upp ur sängen. Dan var redan borta, men befann sig säkert i köket eftersom det hördes gitarrspel därifrån. Magnus öppnade dörren och fann sin gamle vän Anton där tillsammans med Bella. Han stod bara och gapade. ”Men hallå kära lilla vän, hur mås det?”, frågade Anton glatt och trängde sig in i lägenheten. Bella följde efter honom och gav Magnus en mordisk blick.

Anton gick ut till köket och fann Dan sitta där och spela. ”Hejhej, Dan var det va?”, frågade han snabbt och drog fram en stol som han sedan satta sig på. ”Säg mig Magnus, varför dissar du våran lilla söta Bella hela tiden. Både du och jag vet vad ni två har för relation egentligen. Vi vet att du älskar henne, men vågar inte erkänna det”, sade Anton alvarligt. Dan lade ifrån sig gitarren och spetsade öronen. Bella ställde sig framför Magnus och såg djupt i hans ögon. ”Du utnyttjade mig ditt äckel”, skrek hon honom rakt i ansiktet. Dan vände sig mot Magnus och såg frågande ut. Magnus ryckte på axlarna och kände klumpen i halsen. ”Du sa att du älskade mig och jag har sett alla dina blickar. Du var alltid så nära och kramade alltid mig. Du älskar mig eller hur? Vad är det som hindrar dig? Det finns väl ingen annan?”, skrek hon åt Magnus. Magnus blev helt ställd. Vad hade hänt kvällen före? Fanns det någon annan? Han såg på Anton som såg på honom med spänd blick och kollade snabbt på Dan. Han skakade långsamt på huvudet. Dan drog åt sig gitarren och utbrast ”Nähe, nä.”, och sedan drog han ut i hallen där han drog på sig sina skor och jacka och smällde igen dörren. Magnus satte sig långsamt ner. Allt snurrade i huvudet. Bella satte sig i hans knä och blåste honom i örat. Han blundade och ville bort.

Det dröjde ett tag innan Anton och Bella äntligen lämnade Magnus ensam i sin lägenhet. Han hade suttit tyst med tankarna som vimlade runt i hans huvud. Vad hände egentligen?

Det första han gjorde var att ringa Leia. Han berättade allt om Bella och berättade allt om hur han förlorade oskulden och hur Bella precis hade skällt ut honom. Leia lyssnade på och blev mer och mer irriterad över Bella och dagens samhälle. Hon blev irriterad på Anton med. ”Men du Magnus. Vi måste spela ikväll igen. Ett skivbolag har nog fått upp ögonen på oss och vill se oss en gång”. Magnus första tanke vad Dan. Hur skulle han orka träffa Dan?

Den dagen flöt sakta förbi. Magnus ägnade sig åt just ingenting mer än att fundera över Dan och att hata sig själv.

Han ringde Naomi och började försiktigt fråga henne om hon gillade filmen de såg för en vecka sedan, där två killar hade legat och kyssts varandra. Det hade varit en gripande film om förbjuden kärlek. Naomi hade svarat med att hon älskade den och tyckt att paret var så gulligt. Magnus kände lite värme i hjärtat, trots allt trassel. Plötsligt brast allting och han berättade om Bella, om Anton och kyssarna med Dan kvällen därpå. Naomi satt mest och fnissade. Hon nästan skrek av lycka för hon tyckte allt lät på romantiskt. ”Vad ska du göra då?”, frågade hon otåligt. Magnus suckade och sa att han säkert förstört alltihopa och visste inte ifall han hade modet att satsa på Dan. Naomi blev arg och sa att man lever bara en gång. Sen sa hon att hon skulle komma över om några timmar för att hjälpa till med trummorna.

En sommardag gick Anton och Magnus i staden och spanade in folket där. Folket såg ut som vanligt, några tonåringar som gladeligen sprang runt och skrek ut att det var sommar och några pensionärer som klagade på dagens ungdom. Helt plötsligt så kommer ett par fram genom folkmassorna som gjorde Anton irriterad. ”Kolla vilket äckligt par. De är ju killar. Jävla bögar”, fräste han och blängde på två killar som gick och höll hand. Magnus nickade, men tyckte paret var sött och trots alla blickar i den insnöade staden gick de rakryggade genom den dömande folkmassan.

Allt var klart för spelning och Magnus hade inte vågat säga ett ljud till Dan som hade suttit och spelat för sig själv i ett hörn enda sedan Magnus hade anlänt till lokalen. Naomi viskade till Magnus att han hade bra killsmak och blinkade åt honom. Det fanns lite hopp trots allt. Naomi var inte som alla andra, hon var inte lika dömande och insnöad som alla andra.

Det var tyst framme vid scenen. Dan hade inte sagt ett ljud. Leia och Lina kände på sig att något var fel. ”Magnus, vad tog vår fina stämning vägen?”, viskade Leia nervöst bak till Magnus. Magnus ryckte på axlarna och höll in gråten som satt som en klump i halsen. Dan tittade ängsligt bak mot Magnus, men vände snabbt blicken snabbt framåt igen när hans blick hade mött Magnus. Ingen i bandet var på spelhumör och skrikandes från publiken hjälpte inte. De skulle börja spela, men Magnus satt som förlamad vid trummorna. Tankarna virvlade runt och han visste att något måste göras så inte alla skulle spela helt likgiltig framför skivbolagen. Han letade fram Naomi i publikmassorna och fick ögonkontakt. Hon log lugnt mot honom och mimade ”Go for it, you can do it” medan hon nickade mot Dan. Magnus förstod inte riktigt vad hon menade, men hade gjorde en snabb trumvirvel. Sedan var det som om hans ben lyfte honom från pallen och gick hastigt fram till Dan. Han tog Dans mikrofon och stirrade ut bland publikmassorna. Vad skulle han säga egentligen? Vad höll han på med egentligen? Han skakade och såg på Anton. Sedan sträckte han på sig och sade tydligt i mikrofonen ”Vi ska snart spela som bara den och bli älskade av alla er, men först måste jag säga en sak.”. Han kollade på Dan och sedan ut mot publiken. ”Här har vi gitarristen Dan och jag älskar honom. Bara så ni vet”, ropade han stolt ut och sedan gav han Dan en djup kyss. Publiken häpnade, men efter ett tag så började alla att applådera. Magnus sprang snabbt bak till sina trummor och började med sitt hastiga trumspel och hela bandet började spela som dem aldrig spelat förr.

Dagen därpå satt Magnus glad i sin lägenhet. Han tänkte tillbaka på kvällen. På Anton som sagt upp kontakten och Bella hade gett honom en örfil. Naomi hade kramat om honom och han hade fått en klapp på axeln av Leia och Lina. Dan hade pussat honom på pannan och sagt att han älskade honom.

I tidningen den morgonen stod det om Magnus och hans band: En chockerande spelning med en speciell kärleksbekännelse. Metalbandet som hade fått inspiration av bl.a. Meshuggah bjöd på en underbar show och en förvånansvärd kärleksbekännelse då trummisen sprungit fram och sagt i mikrofonen att han älskade Dan, gitarristen i bandet. Det var förbjuden kärlek och publiken hade hurrat. Bandet öste på och ett stort skivbolag fick upp ögonen för bandet och snart kommer även deras första skiva ut. Håll ut och vänta på deras album som beräknas komma ut i vinter. Det är hårt med både trummor och härlig röst från bandets sångare Leia. Det är annorlunda och speciellt, något alldeles extra. The Haakes, det lilla bandet från Lund har många dörrar som står på glänt och vi ser gladeligen fram emot att se mer av dem i framtiden.

Skriven av: Evelina