Vägen ut!





- Internatskola! Är du inte riktigt klok i huvet eller?! Utbrast jag, du kan inte mena allvar!
- Jo, jag har aldrig varit mer alvarlig, och enligt mig är det bland det klokaste beslut jag tagit i hela mitt vuxna liv. Du kan aldrig bli en fin dam om du ska fortsätta att gå i en skola med pojkar i. Sade min päronformade farsa Stefan.
- Men tänk om jag inte har några planer på att bli någon fin dam då? Jag ska bli bartender förstår du gubbe lilla.
- Jo, du säger det ja. Men det kan ju du ta och glömma, och det vet du Madeleine. du vet vad jag anser om bartendrar. Vi diskuterar mer om det här vi pratar mer om det här vid middagen i lugn och ro.
- Jag tror inte det va, för ved du vad? Det finns inget att snacka om, för jag ska inte till någon jävla tråkig internatskola. Aldrig! Sa jag, sedan lämnade jag rummet och klampade med ilskna steg uppför trappan till mitt rum som ligger på övervåningen. Jag öppnade dörren och tog fram den lilla mässingsnyckeln som ligger under min dörrmatta och låste dörren. Slog på högsta volym på stereon och lade mig på sängen.

Jag hatar att bara vara 16år. Man är varken stor eller liten. Och man får inte bestämma över sig själv, man har liksom ingen talan. Jag fick inte ens välja om jag ville bo hos mamma eller pappa när dom skiljde sig. Mamma skulle aldrig skicka iväg mig på nåt internat.

Det är ju helt idiotiskt att man ska behöva byta skola helt plötsligt, mitt i terminen av nian. Lysande!

Det ringde, men jag orkade inte prata med någon, och om jag skulle göra det skulle jag bara skälla ut personen som ringde, för jag var så jävla förbannad. Jag har egen telefon med ett eget telefonnummer. Det var därför jag var så säker på att det var till mig. Jag har egen tv, video och stereo också, så min familj har det ganska bra ställt, jag antar att man måste ha det om man vill skicka någon på internat.

Det knackade på dörren och pappa meddelade att middagen var klar. Jag svarade inte men han visste att jag hade hört honom, för skivan jag hade lyssnat på hade stängts av och det var alldeles knäpptyst i rummet. Tillslut så klev jag upp ur sängen och gick ner till köket. Jag hade lugnat mig lite nu också.

När jag hade tagit mat på min tallrik, vi fick makaroner och köttbullar, och satt mig vid bordet så förde pappa internatskolan på tal igen.
Men jag ville inte bli förbannad igen så jag låtsades inte höra honom och svarade inte på hans tilltal. Så tillslut gav han upp.

När jag hade ätit upp och ställt in min tallrik i diskmaskinen gick jag upp på mitt rum och klädde av mig, sen gick jag och duschade. När jag hade duschat klart gick jag in på mitt rum igen och tog på mig en ganska kort kjol och en svart tröja och sminkade mig. När jag var klar sprang jag ner i hallen och tog på mig mina stövlar. Precis när jag skulle gå så tittade pappa ut ifrån köket.
- och vart ska du då om jag får fråga?
- Jag och Sandra ska på fest.
- Jasså, ja det trodde du ja, men det kan jag säga att det ska du inte.
- Och jag ska inte på nåt dumt internat heller, svarade jag surt. Pappa suckade och innan han hann säga nå mer så hade jag redan stuckit.

Nu var klockan 20.20. Sandra skulle ha hämtat mig för 35minuter sedan. Så jag tog upp mobilen för att ringa och fråga var hon var någonstans.
Hon hade blivit ertappad med heroin, och satt i förhör med socialen och allt. Det var hon som hade ringt tidigare när jag inte hade svarat. Men jag bestämde mig för att gå ändå, man kan ju inte sitta hemma en lördagskväll.
Jag kunde inte se någon jag kände så jag satte mig ner vid ett bord.

Efter et tag kom det fram en kille till mitt bord. Jag hade aldrig sett honom förut, men det tycktes inte besvära honom. För han satte sig ned och började prata med mig. Han tog fram en flaska och sträckte fram den mot mig. Jag tog villigt emot den. Han presenterade sig som Magnus, han bodde i Västerås, han var här med några kompisar. Jag kom och tänka på att internatskolan låg i Västerås, och att det kanske inte var så dumt i alla fall. För vi kom väldigt bra överrens jag och Magnus. Så innan jag gick hem, vid tre taget någon gång, så fick jag hans adress och telefonnummer. Jag fick en puss också, och det är ju alltid positivt. Visserligen var han 6år äldre än mig, men jag har alltid varit svag för äldre killar.

Morgonen därpå kan jag ju säga att jag inte mådde nå vidare bra. Men jag var tvungen att se lika pigg ut som vanligt. Annars skulle farsan fatta att jag hade druckit.

Vid frukost tog jag tillfälle i akt att prata om internatskolan.. Att jag hade ändrat mig, jag sa att Sandra hade fått mig på andra tankar.

Han blev förståss glad över mitt beslut, och det blev bestämt att jag skulle börja nästa vecka.


Dagarna gick snabbt och plötsligt var jag bara där. Jag skulle bo i en liten 1:a ganska nära skolan. Det var en jättemysig lägenhet med ett riktigt kök och ett rum och en ganska stor toalett.

Efter några veckor kom jag fram till att jag behövde ett jobb. Jag frågade Magnus, vi var ett par nu, om han hade några förslag. Först tvekade han men sen sa han att visste ett jobb han kunde ordna. Han sa att jag skulle möta honom nere på baren i morgonkväll så skulle han visa mig. Så jag gick dit. Och efter några drinkar och lite piller så tog Magnus med mig ut på bakgatan av baren. Han berättade om vad det var för jobb. Jag var ganska hög då så jag sa ja utan att tveka, och jag behövde ju pengarna. När han hade förklarat hur jag skulle uppföra mig försvann han in i baren igen.

Efter en liten stund kom min första kund körandes. Det var en medelålders gubbe. Vi körde iväg och tog in på ett hotell. Först så jobbade jag bara under helgerna, men efter ett tag gick jag över till ”heltid” Jag var jämt hög nu förtiden, och sket i studierna, så till slut hade skolan stängt av mig. Men pappa var lyckligt omedveten om vad hans dotter höll på med. Jag var tvungen att jobba, för annars skulle jag inte ha råd med min LSD, och utan den skulle jag inte klara mig.

Magnus var min hallik, han hade bara varit i min hemstad den där kvällen för att hitta ny arbetskraft, och just jag råkade sitta där ensam. Jag var ett lätt byte hade han sagt. Han slog mig och tog den mesta delen av pengarna jag tjänade ihop, han sa att om jag inte kunde göra bättre ifrån mig så skulle han slå ihjäl mig. Han var inget annat än en skitstövel, hur kunde jag vara så blind. Men jag kunde ingenting göra, jag vågade inte. Så jag fortsatte i invanda spår.

Om inte dom där killarna hade kommit den där kvällen är det inte säkert att jag hade levt vid det här laget, så egentligen gjorde dom mig en tjänst. Det var en ganska kall kväll när jag stod vid mitt hörn och tog ett bloss. Då kom det en svart bil körandes med tre killar i. Jag hoppade in i bilen och dom körde iväg till en skogsglänta. Jag hade varit med om att dom stack iväg utan att betala, men det var aldrig någon av mina kunder som hade våldtagit mig. Jag åkte in på karolinska med väldigt alvarliga skador, och det var inte alls säkert att jag skulle vakna upp igen. Men det gjorde jag. Pappa ordnade så att jag kom in på ett behandlingshem. Det var bland det hemskaste jag varit med om, åtminstone i början. Det kändes som om att jag skulle dö. Men efter någon månad så mådde jag enbart bra. Jag var helt drogfri, jag hade pratat med mamma och pappa och försäkrade mig om att dom inte var arga på mig. Och det bästa av allt var att jag hade anmält Magnus för polisen, och att dom hade fått tag på honom.

Jag har lagt mina planer på att bli bartender på hyllan. Jag tänker jobba på ett behandlingshem för, så att jag kan hjälpa unga människor som råkat ut för samma sak som jag. För då vet jag att jag har gjort något bra av mitt liv. Och som man kanske inte vill inse när man är ung : Pappa vet alltid bäst.



































Författare:

Publicerat

Dela: