Kategori: Dikter om kärlek
Aktuella observationer
En meteor är på väg.
Mot själen.
Atmosfären håller andan i regnet.
Det stiger upp kaffeångor från koppen. En pappersmugg från Statoil.
Hur känns det för dig?
Maskinens plastslangar formar ett hjärta av skum på ytan.
Vi människor behöver så lite ibland.
En morgonröst
Sydost två till fem meter per sekund
Vi springer ut mot havet.
Statisk elektricitet
Dina läppar är lite stela.
I högtalaren sprakar budskapet. Snart är det för sent att handla sprit och cigaretter.
Du tittar mig djupt in i ögonen och säger något som bara jag kan urskilja.
Jag är glad och ogrumlad
Och jorden går inte under.
Spökkramar finns inte!
Då ses vi väl snart igen?
Det hade jag velat.
I tanken vandrar jag genom den regntunga natten till dig
Långt borta sjunger koltrasten till glassbilens melodi.
Vaknar av soldis
Så imploderar luften och lämnar ett bräckligt skal
Ett skört himmelsblått hölje
Jag suger in morgondimman som ligger över asfalten
Den gör mig gott,
Förgiftar mina lungor, men på ett fint sätt.
Varsamt och smekande.
Jag blundar och ligger nära dig en sista gång.
Låter mina ögonfransar kittla dina kinder.
En spröd vårfjäril.
Skriven av: Olof Svensson
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen