Kategori: Dikter
Ålderns Vind
Blåser mina löv är borta
Jag åldras med vintern, åren är korta
Det fryser till is i mina vener
Barn har jag, säkrat mina gener
Och med våren smälter all is
Jag åldras fortfarande och mer vis
Skrattar åt allt som är dumt
Korkat när man talar till stumt
Kallt och rummet känns stiltje
Unga år tog allt och gammal vill ge
Jag går med tunga steg åt fel håll
Det stormar och ögonen har ingen koll
Jag brusar upp för att skapa vår
Äldre och jag får aldrig tillbaka igår
Hyn skrynklig och kan ej dölja gamla sår
Klättrar mot livets lycka, men denna trappa är för svår
Går inte att bestiga, att ta, och klättra och ta mig upp
Ramlar och famlar i att vara senil
Här är livet levande och lever helt still
Från född till att dö- är nog en hel mil
En kyss på pannan och en på kind
Och allt jag gjort, är att åldras med min vind
Skriven av: fadi Johanen (Dimi)
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Haahaauuj
Hejsan hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej
På andra plats denna veckan: Petterbroberg