Publicerat
Kategori: Sorgliga dikter

Allt jag vela ha var kärlek från min far.

Förlåt farmor, förlåt farfar för att jag har givit upp hoppet om er son.
Man försöker förstå varje liten detalj, man försöker finna lösning på denna eviga kamp. Jag ville verkligen hjälpa er son som skulle egentligen vara mitt allt.
Förlåt pappa, förlåt.. för att jag inte finns där för dig längre, men jag orkar inte helt enkelt.
Efter alla dessa år så trodde jag att det skulle bli skillnad. Då dagen kom och du fick säga hej då till din älskade alkohol.
Mitt ork försvann, mitt hopp försvann, mitt hjärta för dig försvann när jag insåg att det inte blev någon förändring alls.
Förlåt farmor och förlåt farfar för att jag inte tar hand om er son när det verkar som han behöver någon så.
Han gick in i ett giftermål av ren desperation, det gick inte längre för mig att blunda och jag var tvungen att gå därifrån.
Jag är ledsen för att jag känner denna skuld som jag inte borde bära.. för det borde han göra.
Men nu får det räcka!
Jag har berättat för honom att allt jag vela ha var kärlek från min egna pappa.
Det jag fick till svar var att han inte kunde göra det bättre än så här..


Louise är medlem sedan Louise har 1 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson