Kategori: Dikter
Andningsproblem
Slutna minnen om dig
vandrar inom mig.
En tid där vi båda
lovade att andas
varandras luft.
Nu är det bara jag som
andas din luft.
Du har slutat att andas.
För långsamt kvävs du
och ditt vackra ansikte
börja ta blå färg på sig.
Du faller ner till marken
och jag ner på mina knän
bredvid.
Din hand tar vid min kind,
ett vit leende ger du ifrån
dig och ger bort dig till
mannen med lien.
Och lämnar mig i en
stad med frusna sinnen.
Skriven av: Thomas R Hansen
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo