Kategori: Sorgliga dikter
Ångest
Sitter och tittar ut genom mitt fönster
Varje dag, varje sekund följer samma mönster
Inget händer, inget sker
Inte minsta lilla ljus jag ser
Vill bara ligga här och domna bort
Kan inte hålla med om att livet är alldeles för kort
För mig känns livet oändligt långt
Av ledsna tankar är mitt huvud väldigt trångt
Jag tror inte längre på att någon önskar mig något gott
Mer som om jag alla problem på mina axlar fått
Jag känner mig skeptisk mot allt och alla
Som om jag snart ihop kommer falla
Jag vill inte leva mer
När jag inte något ljus i tunneln ser
Orkar inte ta mig för något alls
Ångesten dras åt som en snara om min hals
Jag trodde inte man kunde känna sig så här ledsen jämt
Men mitt liv kanske var så här förutbestämt
Jag önskar jag kunde somna och aldrig vakna
Det är så få som mig kommer sakna
Mina älskade barn kanske skulle må bättre utan en mamma som är ledsen varje dag
Efter ett tag skulle de kanske orka ta nya tag
Jag vill verkligen inte ha det så här
Ångesten så mycket kraft på mig tär
Känner mig sårad, ledsen och för världen glömd
Som om jag helt på känslor är uttömd
Alla mina känslor verkar ha försvunnit
Och ångesten över mig har vunnit
Pernilla Alexia är medlem sedan 2025 Pernilla Alexia har 32 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Skogstokig
Roger Skoog : Författare, skribent, musikälskare och boksamlare. Bloggar regelbundet på "Den Skogstokiga Bloggen" och har även hemsideportalen "Skogstokig Förlag" (se länkar…
På andra plats denna veckan: Maja Wellerstadt