Kategori: Dikter
Ansat
ANSAT
Jag har blivit ansat,
Ansat som ett träd.
Redan i unga år
Skulle jag formas
Till mina föräldrars dröm.
Skolan gjorde sitt
Beskar och band upp.
Mitt utrymme blev mycket begränsat
I kärleken skulle jag dock få
Grönska och blomma
Trodde jag i min enfald,
Men kärleken gick bara
Ännu hårdare fram!
Mina grenar som sträckte sig mot ljuset
Kortades totalt.
Stympad blev jag,
Nära att gå under
Drev jag dock alltid nya skott,
Visade styrkan i mig själv
Och gjorde mig fri!
Än mera sökte jag
En ömt vårdande hand,
Hamnade likväl hos amatörer.
När jag var nära att sågas omkull
Mötte jag den rätte trädgårdsmästaren
Som kärleksfullt tog hand
Om det som fanns kvar
Skötte varenda hoppfull gren
Pysslade om varje knopp
Satte nya skott
Och gav mig livet åter
Gjorde mig starkare
Än jag någonsin hade varit!
Skriven av: Ursula Schröder
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Christoffer Andersson
Att skrivandet kan uppbära en våldsdisposition är svårt att tro om skrivandets lugna, solitära natur, men historien visar upp åtskilliga exempel på pennor som genom explosiva språkbruk glöder…
På andra plats denna veckan: Mångatan