Kategori: Dikter
Betong av glas
Ur en synvilla väcker mig svarta björnar, ty vintern är långt gången.
Genom åskans kalla dån hör jag hur fåglar faller döda till marken, dock solen skimrar genom det våta gräset..
Ty alla jag känner skall pissa i regnbågens alla färger, vi skala färga havet grönt o sjunga vår sång..
Ur alla åldrar skala vi bejaka marken som en trogen fiende, utan ögon kan den lätt rulla över dig, ty ondskan skymmer inga som helst medel..
Kött skall vi äta med glädje ty djurets grymma sorg, tills vinden fyller våra lungor med vatten..
Ur marken växer den grova natur, fåglar med kunskap om död, oxar med fastsydda läppar, renar med blodiga kronor.. Ty all detta verk är skaparens, han som uppsköljde de fem elementen, eld, vatten, vind, mark och ondska..
Hur lång väg skall vi vandra innan korridoren blivit ljus, hur många steg skala våra fötter förbränna över dessa livlösa spädbarns lik...
Skriven av: Alexander Arlbrandt
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen