Kategori: Dikter om livet
Blommande ungdomsår
Det var någonting med att vara ung och fri.
Något som fick alla vuxna att nästan gratta oss för att vi var små och felfria, hur eländigt livet skulle bli när vi blir vuxna.
Allt hade bara varit ett frågetecken och jag hade aldrig förstått vad det menades med, all den friheten man får när man blir myndig?
Det tog sin tid innan jag hade insett att bli vuxen betydde att frågetecknena fördubblades.
Vad skulle man göra när skolan är klar?
När alla ens vänner försvinner?
När ens familjemedlemmar dör?
Vad gör du när du är helt ensam?
Jag hade en säker säng, två starka föräldrar och ett gäng med lojala vänner, fast kunde det bara var en känsla?
En känsla du bara fick njuta av när du var ung?
En tonårstjej i hennes gyllene år, till en växande vacker fjäril, en fjäril som kunde svärma runt i de ljumma sommar vindarna.
Jag trodde att värmen bara kom i vissa perioder men det verkade som att ungdomens år målade hela bilden vit och att vuxenenhetens dystra grå skulle spilla över och dränka ens medvetna.
Hela livet var gyllene, iallafall när man var ung.
Skriven av: I.K Andersson
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen