Kategori: Dikter
Blunda aldrig för sanningen
Det gör så ont, jag har aldrig upplevt en så stor smärta. Mitt hjärta svider, det gör så ont. Kärlek som är en så stor makt, varför ska det göra så ont? Ska inte kärlek vara något fint? Något underbart? Något som alla längtar efter att få uppleva? jag trodde att jag hade upplevt äkta kärlek. Jag trodde det var något speciellt mellan oss. Någon magiskt. Något som ingen annan hade. Jag trodde verkligen det. var jag dum som inte förstod? Det gjorde så ont när du gick. Men det gjorde ännu ondare när jag fick veta att du aldrig älskat mig. Att allt du ville, var att bli sedd med en tjej, att göra som alla andra. Du ville vara som dina kompisar. Gå hand i hand med en tjej, precis som dem. Men du kan aldrig bli som dem. De var ihop för äkta kärlek. Vet du ens vad det är? Jag vet att du aldrig älskade mig, men brydde du dig någon gång? Brydde du dig någonsin om jag mådde bra? När jag var ledsen, drog du dig undan. Ville inte trösta. När jag behövde dig som mest, fanns du inte där. Du utnyttjade mig. Använde mig som ett redskap för att få dig att bli accepterad av dina vänner. Jag borde ha förstått. Jag borde ha känt att kärleken inte fanns där. Jag borde inte ha blundat för sanningen. Jag visste att jag kunde nå den om jag verkligen försökte. Men jag ville inte. Jag blundade för sanningen. Gör aldrig det.
Skriven av: Tina
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo