Kategori: Dikter om döden
Bombdådey
Kjell hade en gång i tiden ingen fru. Han var ensam hela dagarna. Det hände aldrig att han var ute och gick, men en dag fick han en tankeställare. Han gick till parken med sin mamma och satt sig på en parkbänk. Barn spelade fotboll och vuxna låg på varsin filt och solade. Temperaturen låg på 31 grader, det var varmt. Kjell gick med en tjock läderjacka och täckbyxor, självklart hade han på sig en basker. Fåglarna kvittra och flög mellan björkarna.
Plötsligt kom de två gubbar på moped och kastade en låda på grusvägen med något i. Mamma Iris gick fram och öppnade lådan. Från lådan började de smälla bomber och granater. Barnen och de vuxna som befann sig där sprang för livet utom Kjell. Han gick lite försiktigt fram och såg sin mamma avsvimmad på gräsmattan.
Två timmar efter rullade Aina in för att spärra av och kolla fingeravtryck. Poliserna hade med sig mediciner som kan ha räddat henne. Kjell var spårlöst försvunnen.
En vecka efter allt hänt hittar poliserna Kjell i en gammal träkoja. Poliserna ville att Kjell skulle se en sak. Framrullande kom mamma Iris i en rullstol och sa till Kjell att allt hade gått bra. Kjell krama sin mamma hårt.
På eftermiddagen gick de till parken och satt där länge och Kjells mamma skulle aldrig mer gå fram till en okänd kartong.
Skriven av: Alex Östman
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen