Publicerat
Kategori: Sorgliga dikter

Boring World

Kolla ner, kolla hit och din blick dras genast dit. Checka in, titta där. Jag skriker"Men hallå, jag är faktiskt också här!" Jag viftar med armar, hoppar och skriker. Men du bara snäser argt åt mig, "vad är det egentligen för fel på dig?" "Men din dummer vad vad är det du inte kan förstå? Det är ju bara din uppmärksamhet jag försöker att få." "Men jag är ju här så allt är lugnt, håll nu tyst och sluta prata strunt!" Jag stirrar på dig, du som var min vän, du som blivit någon jag inte längre känner igen. "Men finns det inte något vi kan hitta på, kanske spela spel eller gå ut och gå?" "Nej, inte vill jag göra något sånt där, dessutom har vi det ju så bra här." Då känner jag ilskan svälla i bröstet, jag begrundar dina ord och mitt hjärta känns brustet. "I så många år har vi varit vänner, av alla jag vet är du den bästa jag känner. Men det är sorgligt hur utbytt man kan bli, av en känslolös typ gjord av glas, metall, plast och som går på elektroni!"

Skriven av: Ellen Bratell

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa.

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson