Publicerat
Kategori: Dikter

Bortom Drömmen

Mörker, bli min filt,
ta mitt jag, men täck mig milt,
skynda i all hast, fram med den ändlösa natten,
ta hela mig, släck min bottenlösa törst med ert vatten,
så vänta inte, ta bort smärtan att veta,
vandringslusten är slut, be mig inte att fortsätta leta,.

För inom ert mörker, man inga ögon behöva,
min beklagan faller, på öron döva,
jag ger dem till er,
så att andra ser,
så ta mig nu till en plats, där ingen hör skriken,
där alla bara försöker, ta sig hem levande i rusningstrafiken.

Och jag skall förtälja varför, med darrande händer slutna,
därför världen är grym, och löften blir brutna,
kärlek är tom, och inget gott blir fött,
och nu när du är borta, är allting ytligt dött,
helvetet var fullt, alltså kom jag tillbaka,
vad kan jag, möjligen nu förorsaka?

Ingenting, om inte allt,
och vattnet ni gav mig, smakade salt,
för en främling, behöver inte alltid vara,
ej heller med sanning svara,
en vän du inte tidigare mött,
Mörker, när nu du är borta, blir då allting inom också dött?

Skriven av: John Modius

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Mimsan1

Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…

Mimsan1

På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo