Kategori: Dikter om döden
Carissimi daemonium
I den mörka korridoren befinner sig pojken
Ögon följer honom vart han än går
Ansikten stirrar honom rakt in i själen
De mest bekanta ansiktena känns som främlingars
Pojken springer snabbt bort från alla ansikten
Vilken väg han springer åt spelar ingen roll
Känseln i kroppen avtar igen
Sinnet flyr iväg i en dagdröm
Sinnet är någon annanstans
Melodier från en fiol spelas i hörlurarna
Sinnet kopplar till kroppen för en sekund
En tår rinner ner över det uttryckslösa ansiktet
Känslan av ensamhet ökar i takt med klockvisaren
Pojken har aldrig lärt sig att visa hur han känner
Ensamheten minskar sakta i snöfallet
Att andas in röken kan han inte längre motstå
De beniga händerna börjar sakta bli blå
Pojken tänker på mannen han en gång nästan träffat
Tanken var otäck för länge sedan men börjar bli intressant
Det lovas att det ska bli bättre om jag tar mannens erbjudandet
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Haahaauuj
Hejsan hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej
På andra plats denna veckan: Petterbroberg