Kategori: Dikter om längtan
Dagen som gick och som blev natt
Dagen som gick och som blev natt förändrade mig
Bland alla skuggor som färdades på mörka gator försvann min längtan och allt hopp
Den kalla vinden som ven över ängen jag gått på tog med sig alla blommor jag ville plocka
Stranden som på sommaren värmt mina bara fötter låg nu öde och tom
Havet jag älskat att simma i är mörkt och kallt och solen har för länge sen gått ner i horisonten
Huset med glasverandan som var en lugn oas står tomt och öde och fönsterluckorna är stängda
Nu står jag här en sista gång och minns drömmar som försvann
Alla löften som aldrig infriades finns inte längre och alla mina drömmar är borta
Men en dag skall jag återvända tillbaka till den strand där sanden var vit och mjuk
Där solen alltid sken från en klarblå himmeloch där havet smekte min bara kropp
En dag skall jag minnas alla de stunder du älskade mig och alla vackra ord du sa
Den dagen kommer när jag inte längre sörjer utan gläds åt allt fint och vackert
Jag sätter nyckeln i låset och vrider om
Låset till mitt hjärta är stängt men en dag kommer jag öppna det igen
Gunilla Eborn är medlem sedan 2015 Gunilla Eborn har 159 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Haahaauuj
Hejsan hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej hej
På andra plats denna veckan: Petterbroberg