Publicerat 13.12.2001
Kategori: Dikter
Kategori: Dikter
De bortglömda
De bortglömdas sinnen vaknar.
Ensam vandrar jag dithän.
Nerstampad, krusifixet, över min kropp vilar.
Bortglömda barn över jorden stilla vankar fram.
Drömmen blir verklighet.
Rädslan kryper in i mig.
Jag skälver utav kärlek för dig.
Du är den som.
Känner vad jag känner.
Själv känner jag ingenting.
Borta vill jag vara.
Ensam, är mitt sista ord.
Ensamheten främjer mig.
Lyfter fram mig.
Sorg.

Skriven av: Petros Tenezakis
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Hur blir man veckans författare?
![]()
Veckans författare:

Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen